Uppdraget har bestått av att undersöka möjligheten att genomföra en automatisering av trucktransporter inom företaget VBG produkter AB. Tillvägagångssättet för analysen har varit att först utreda nuläget med dess för och nackdelar. Även viljeinriktningen inom företaget har varit en viktig del av analysen. Det visade klart att företaget är positiv till förändringar, vilket har underlättat arbetet. Därefter har studier av de teorier som kortfattat är redovisade i rapporten bildat grunden till den fortsatta utredningen.

Detta arbete syftar till att undersöka hur Csikszentmihalyis teorier kring optimala upplevelser, eller flow-upplevelser, kan appliceras på praktisk speldesign. I arbetet kombineras Csikszentmihalyis definition av begreppet flow med Jenova Chens riktlinjer för flow-uppmuntrande design i singleplayerspel för att ge underlag för framtagandet av ett brädspel i vilket applicerbarheten hos deras teorier och riktlinjer på multiplayerspel undersökts. För att teorierna och riktlinjerna effektivt skulle kunna undersökas utvecklades det tre olika versioner av brädspelet som alla innehåller olika element som, enligt Csikszentmihaly och Chen, bör alstra flow. Ett flertal spelgrupper fick spela dessa tre versioner och via enkätundersökningar och intervjuer förmedla hur de upplevde de olika versionerna, både som individuella produkter och i jämförelse med varandra. De data som erhålldes från dessa undersökningar indikerade på att nivån av kontroll spelaren har över sin spelsituation spelar en väldigt avgörande roll i hur han eller hon upplever spelaktiviteten i sin helhet..

Syftet med denna uppsats är att genom en fallstudie undersöka hur grundskoleelever uppfattar Indien och hinduism. Detta har undersökts genom en analys av resultatet utifrån postkoloniala teorier om orientalism. Jag har även försökt återknyta detta resultat till hur undervisningen i skolan vad gäller Indien och hinduism ser ut. Mitt urval och tillvägagångssätt består av 10 elevintervjuer och 1 lärarintervju. För att uppnå syftet har jag utgått från ett antal teoretiska utgångspunkter som hör orientalismen till, såsom: Eurocentrism, Den Andre, exotism, Västerlandet och vi-och-dem.

Medarbetarundersökningar är något som många organisationer genomför idag, avsiktenär oftast att man vill undersöka de anställdas upplevelse i olika frågor. Denna uppsatshar som syfte att belysa om en medarbetarundersökningsprocess även kan användassom ett verktyg till att påverka arbetsmotivationen hos de anställda. För att uppnå syftetanvändes en kvantitativ metod, där vi tog hjälp av anställda inomhemvårdsförvaltningen. I vår undersökning deltog tre olika enheter inomhemvårdsförvaltningen. Teori har valts utifrån syftet med undersökningen, de teoriersom har använts är motivationsteorier men även teorier som beskriver de olika stegen ien medarbetarundersökningsprocess.

Uppdraget har bestått av att undersöka möjligheten att genomföra en automatisering av trucktransporter inom företaget VBG produkter AB. Tillvägagångssättet för analysen har varit att först utreda nuläget med dess för och nackdelar. Även viljeinriktningen inom företaget har varit en viktig del av analysen. Det visade klart att företaget är positiv till förändringar, vilket har underlättat arbetet. Därefter har studier av de teorier som kortfattat är redovisade i rapporten bildat grunden till den fortsatta utredningen.

Vår slutsats är att ekonomisk brottslighet som begås av anställda, det vill säga individuell yrkesbaserad brottslighet, inte förebyggs med hjälp av interna kontroller, definierade av COSO. Syftet med vår uppsats är att förklara hur företag, med hjälp av den interna kontrollen förebygger individuell yrkesbaserad brottslighet.De visade sig att 40 % av de tillfrågade respondenterna varit utsatta för individuell yrkesbaserad brottslighet.Uppsatsen baseras på surveymetoden och undersökningen genomfördes med enkäter. Vi har valt tre teorier som grund för vår undersökning vilka är; situationell brottsprevention, rutinaktivitetsteorin och agentteorin. Utifrån dessa teorier och COSO-modellen vill vi förklara hur förebyggande åtgärder kan förhindra individuell yrkesbaserad brottslighet. Vidare formulerades hypoteser som vi avser att testa.

I denna studie undersöker jag olika lärares syn på kunskap, lärande och reflektion. Ett fokus ligger på hur lärare som nyttjar loggböcker lär sina elever att reflektera i sitt slöjdande. Studien är byggd på fem lärarintervjuer. Deweys teorier om tänkandets utveckling och Lyons teorier om reflektion ligger till stor grund för studien.I studien kommer jag fram till att samtliga lärare jag intervjuat arbetar och tänker mycket runtomkring reflektion och hur de ska lära ut reflektion till sina elever. Lärarna använder det praktiska arbetet i slöjden som en väg att lära eleverna att reflektera över olika situationer samtidigt som reflektionerna hjälper eleverna att på ett bra sätt komma vidare i sitt praktiska hantverkande.En intressant aspekt som visade sig under studiens gång är att en stor del av lärarnas tankar kring sin undervisning handlar om att lära ut personlighetsutvecklande förmågor såsom självförtroende och socialkompetens..

Detta är ett arbete som visar en del av de teorier som finns inom moralutvecklingen idag. Tyngdpunkten har lagts på Lawrence Kohlberg och hans stadieutveckling. Därtill kommer kritiker till dessa teorier att tas upp. Nancy Eisenberg och Carol Gilligans ?bry sig om?-perspektiv på moralutveckling kommer att ställas mot Kohlbergs mer rättviseinriktade teoristadier.

Uppsatsen a?r en litteraturstudie med fokus pa? psykodynamiska teorier och musik- terapi i grupp. Analysresultaten visar teman som mo?jliggo?r fo?rsta?else av musikens roll och dynamik: Inledningsvis beskrivs hur psykoanalytisk teori kan beskriva musik. Baserat pa? den metod Heidi Ahonen-Eerika?inen (2007) utvecklat, Group Analytic Music Therapy (GAMT), analyseras hur musik kan fungera som en bro mellan medvetna och omedvetna processer i en terapigrupp.

Abstrakt:Syftet med denna kvalitativa studie är att genom intervjuer undersöka hur kvinnor i räddningstjänsten upplever att kön konstrueras i deras vardagliga arbetssituation samt hur de förhåller sig till organisationens maskulinitetsnormer. Med hjälp av Joan Ackers teorier kring genusifierade organisationer samt hur en konstruktion av könsskillnader upprätthålls och reproduceras i det dagliga livet belyses kvinnornas arbetssituation. Genom Raewyn Connells teorier kring maskulinitet samt den hegemoniska maskuliniteten beskrivs hur den rådande genusordningen skapar ett mönster i samhället som sätter etiketter på människors beteenden, men även hur det är möjligt att bryta sig loss ur detta mönster. Det finns ett antal initiativ tagna från ansvariga myndigheter att öka jämställdheten och mångfalden i den svenska räddningstjänsten, för att organisationen på ett bättre sätt ska spegla det samhälle den verkar i. För att kunna förändra en historiskt könspräglad organisation krävs dock en förändring på djupet, en förändring av de strukturer som genomsyrar samhällets attityder till genus..

Det finns ett antal teorier som på ett eller annat sätt försöker förklara och strukturera deinternationella relationerna som idag förekommer mellan stater, och mellan stater och andraorganisationer. Syftet med denna uppsats har varit att analysera eventuella likheter, skillnaderoch motsägelser mellan tre teoriers syn på maktbegreppet inom internationella relationer. Deteorier som har analyserats är Morgenthaus politiska realism, Keohane och Nyesinterdependenta liberalism och Wendts konstruktivism.Slutsatserna från analyserna visar att det finns skillnader mellan teoriernas uppfattning om vadsom konstituerar makt, där den politiska realismen fokuserar på både materiella ochimmateriella faktorer och där konstruktivismen i sin tur menar att maktbasen främst utgörs avsamhällets idéer och den kulturen som råder i samhället. Analysen har även visat att de treteorierna ser det militära maktmedlet som centralt för en stat, när det är handlar omexistentiella frågor som liv och död. Vidare anser samtliga teorier att det internationellasystem som nu råder, gynnar stora och mäktiga stater på bekostnad av små stater.

I dagens digitala mediesamhälle är det väldigt enkelt för människor att producera och dela med sig av bilder genom internet utan att tänka på vad en bild faktiskt är. Denna uppsatsen är en studie som undersöker tanken och färgvalen i bildskapandet. Undersökningen bygger på om man kan använda sig av gamla färgteorier från 1800-talet i digitalt bildskapande idag under 2000-talet. Med hjälp av Johann Wolfgang von Goethes färglära som publicerades i början av 1800-talet och gavs ut i en svensk version 1976 har vi kunnat genomföra en produktion genom att implementera dessa teorier och ställa dem i relation till dagens digitala bildskapande. Slutsatsen blev att dessa teorier fortfarande är relevanta på så sätt att man kan ta hjälp av dem om man vill förmedla vissa känslor som majoriteten kan uppfatta i sina bilder.

Med utgångspunkt i barnbokens bilder analyseras och diskuteras temat döden och dess gestaltning. Syftet är att genom moderna teorier och metoder visa hur ett svårt tema gestaltats i ett antal moderna bilderböcker. Tillvägagångssättet i uppsatsen är analys av text, berättande, narration och ikonotext, med en efterföljande diskussion. Uppsatsen prövar olika moderna teorier och metoder för att resonera och problematisera gestaltningen av döden i barnbokens bilder. I uppsatsen redovisas hur en illustration kan innehålla visuella luckor skapade av illustratören, såväl som en text innehåller verbala luckor.

I dagsläget väljer många företag att utkontraktera en väsentlig del av sin verksamhet på externa leverantörer. I takt med denna utveckling ökar kontrollbehovet av att styra och följa upp hur de externa leverantörerna agerar. Denna uppsats är genomförd som en fallstudie och har till syfte att undersöka hur Tele2 arbetar för att behålla kontrollen över den utkontrakterade telemarketingförsäljningen mot privatmarknaden och se hur detta arbete stämmer överrens med rådande teorier inom området. Empirisk data är insamlad från tre semi-strukturerade intervjuer. Den teoretiska referensramen har sin grund i utkontrakteringsteorier samt relevant konsultlitteratur.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur sex kvinnliga medlemmar i Svenska kyrkan ser på döden och hur denna syn är konstruerad. Vi ville få veta om de skapat en föreställning kring döden utifrån sin gudstro eller om det fanns andra faktorer som spelade in, så som samhälle, familj och vänner. Men även om deras tro hjälper dem att skapa en mening kring döden som annars kan kännas orättvis och svår att förstå.Vi har använt oss av religionspsykologiska, religionssociologiska, socialpsykologiska och socialkonstruktionistiska teorier för att jämföra och se om dessa teorier kan stämma in på kvinnornas berättelser och föreställningar om döden. Det visade sig att teorierna till stor del stämde in på kvinnornas berättelser och att kvinnorna genom sin gudstro skapat både en föreställning kring döden och en meningsfullhet. Detta i sin tur har lett till att kvinnorna känner en trygghet och säkerhet i förhållande till döden.