Syftet med uppsatsen var att med hjÀlp av en nationalekonomisk kalkyl undersöka om samhÀllets jour- och beredskapsresurser kan anvÀndas pÄ ett mer effektivare sÀtt. Med beredskapsresurser avses dÄ de sjuksköterskor som Àr anstÀllda av VÄrd och omsorgsförvaltningen och den kommunala rÀddningstjÀnsten i VÄlberg och VÀse. I en analys utreds om akutsköterskorna kan agera som förstainsatspersoner vid olyckor som formellt faller under rÀddningstjÀnstens Ätaganden och om möjligt ge ett monetÀrt vÀrde pÄ ett sÄdant sambruk.Med hjÀlp av Jaldells studie gÀllande tidsfaktorns betydelse vid rÀddningsinsatser(Jaldell, 2004) har sambruksprojektets fördelar för liv, skada och egendom kvantifierats. De totala projektfördelarna berÀknas uppgÄ till ?450 000 kr Ärligen.

Karolinska universitetssjukhuset bildades i januari 2004 genom en sammanslagning av tidiga-re Huddinge Universitetssjukhus och Karolinska sjukhuset. Medias bevakning av organisa-tionsförÀndringen har varit omfattande och de politiska beslutsfattarna har jobbat med att förmedla bakgrunden till sammanslagningen. Fusionen genomfördes för att effektivisera sjukvÄrden och dÀrmed förbÀttra vÄrdkvaliteten. En viktig del i effektiviseringsprocessen var att koncentrera den högspecialiserade vÄrden och pÄ sÄ sÀtt Àven stÀrka dess konkurrenskraft. Syftet med denna uppsats var att ta reda pÄ om patienterna vid Karolinska Universitetssjukhuset har uppfattat nÄgra effekter i form av förbÀttrad vÄrdkvalitet samt om det finns skillnader mellan beslutsfattarnas och patienternas uppfattning om avsikterna till sammanslagningen.

Detta examensarbete handlar om utformning av ett kvarter som Àr gjort pÄ uppdrag av Peab Sverige AB. Kvarteret Negern ligger i Tingvallastaden i centrala Karlstad och idag finns pÄ platsen en gammal tryckeribyggnad och parkeringsgarage. OmrÄdet gruppen utformat Àr 2600 m2 stort och skall inrymma ett 60-tal lÀgenheter. MÄlgruppen för arbetet Àr hushÄll med tvÄ personer, dÀrför kom det att bli tvÄor och treor i alla plan utom i det översta dÀr det kommer att vara tvÄ fyror.Arbetet resulterade i tvÄ punkthus (se figur 1) om Ätta respektive nio vÄningar i varje och ovanpÄ dessa en stor takterrass. Fasaderna bestÄr av ljus puts och bottenplan av granitplattor, för att ge tyngd Ät byggnaderna och för att motverka klotter.PÄ innergÄrden finns det bland annat fontÀn, grill och lekplatser.

Fastighets AB RAWI Àr PiteÄ kommuns största privata fastighetsÀgare med drygt 1100 lÀgenheter och 250 lokaler i PiteÄ. 1993 pÄbörjade de etapp 1 pÄ ett nytt bostadsomrÄde pÄ den sÄ kallade bryggeritomten i centrala PiteÄ, Kv. NÀcken. OmrÄdet kommer tillsammans med det nyrenoverade ?gamla Bryggeriet? Àven att omfatta totalt 100 lÀgenheter.

I jordbÀvningsdrabbade omrÄden Àr stabilisering av byggnader en avgörande del i husens utformning. I mÄnga av dessa delar av vÀrlden lever stora delar av befolkningen i fattigdom med begrÀnsad tillgÄng till resurser och moderna byggtekniker. Byggnader i jordbÀvningsdrabbade omrÄden förstÀrks i olika mÄn, beroende pÄ jordbÀvningsfrekvensen och deras magnitud. Staden Arusha i utvecklingslandet Tanzania Àr ett sÄdant omrÄde som drabbas av smÄ till mÄttliga jordbÀvningar, dÄ och dÄ. DÀr förstÀrks byggnader med s.k.

I takt med att internetbutikernas genomslag har konkurrensen hÄrdnat pÄ TV-spelsmarknaden. Flertalet studier visar att fler och fler mÀnniskor vÀljer att handla pÄ internet och trenden ser inte ut att avta. Internetbutikerna erbjuder bl.a. bÀttre priser och hög bekvÀmlighet för konsumenterna dÄ de slipper lÀmna huset för att utföra ett köp. Men trots denna trend finns det fysiska butiker som fortsÀtter att gÄ med vinst.

I denna uppsats har jag undersökt Josefina Holmlund som studerade i DĂŒsseldorf under dess storhetstid i mitten av 1800-talet och Pamela NorĂ©us som var elev till Marcus Larsson och anammade det dĂŒsseldorfska landskapsmĂ„leriet. Jag har undersökt vad landskapet som motiv hade för betydelse för kvinnliga konstnĂ€rer. Det tyskinfluerade landskapsmĂ„leriet i Sverige vid denna tid brukar i allmĂ€nhet förknippas med bland annat Marcus Larsson, Edvard Bergh, Gustav Rydberg, Kilian Zoll och Alfred Wahlberg. Det Ă€r ytterst ovanligt att kvinnliga landskapsmĂ„lare nĂ€mns i svensk litteratur som behandlar DĂŒsseldorf specifikt. Men kvinnor reste till DĂŒsseldorf för att studera, Christine Sundberg, Sofie Ribbing, Jeanette Holmlund, Amalia von Schwerin, Josefina Holmlund och Vilhelmina Lagerholm Ă€r nĂ„gra exempel.

I denna uppsats har jag undersökt Josefina Holmlund som studerade i DĂŒsseldorf under dess storhetstid i mitten av 1800-talet och Pamela NorĂ©us som var elev till Marcus Larsson och anammade det dĂŒsseldorfska landskapsmĂ„leriet. Jag har undersökt vad landskapet som motiv hade för betydelse för kvinnliga konstnĂ€rer. Det tyskinfluerade landskapsmĂ„leriet i Sverige vid denna tid brukar i allmĂ€nhet förknippas med bland annat Marcus Larsson, Edvard Bergh, Gustav Rydberg, Kilian Zoll och Alfred Wahlberg. Det Ă€r ytterst ovanligt att kvinnliga landskapsmĂ„lare nĂ€mns i svensk litteratur som behandlar DĂŒsseldorf specifikt. Men kvinnor reste till DĂŒsseldorf för att studera, Christine Sundberg, Sofie Ribbing, Jeanette Holmlund, Amalia von Schwerin, Josefina Holmlund och Vilhelmina Lagerholm Ă€r nĂ„gra exempel.

I denna uppsats har jag undersökt Josefina Holmlund som studerade i DĂŒsseldorf under dess storhetstid i mitten av 1800-talet och Pamela NorĂ©us som var elev till Marcus Larsson och anammade det dĂŒsseldorfska landskapsmĂ„leriet. Jag har undersökt vad landskapet som motiv hade för betydelse för kvinnliga konstnĂ€rer. Det tyskinfluerade landskapsmĂ„leriet i Sverige vid denna tid brukar i allmĂ€nhet förknippas med bland annat Marcus Larsson, Edvard Bergh, Gustav Rydberg, Kilian Zoll och Alfred Wahlberg. Det Ă€r ytterst ovanligt att kvinnliga landskapsmĂ„lare nĂ€mns i svensk litteratur som behandlar DĂŒsseldorf specifikt. Men kvinnor reste till DĂŒsseldorf för att studera, Christine Sundberg, Sofie Ribbing, Jeanette Holmlund, Amalia von Schwerin, Josefina Holmlund och Vilhelmina Lagerholm Ă€r nĂ„gra exempel.

SammanfattningVarje högskola och universitet har ett ansvar att vara öppen för alla oavsett etnisk eller social bakgrund, könstillhörighet, funktionshinder med mera vilket har fÄtt till följd att Karlstads universitet har fÄtt upprÀtta en ny handlingsplan för breddad rekrytering. Det ska frÀmja studenternas lika rÀttigheter och motverka diskriminering etc. Vi har i vÄr studie undersökt faktorerna som pÄverkar gymnasieelever med utlÀndsk bakgrund nÀr de ska gÄ vidare till högre studier och jÀmfört med elever med svensk bakgrund. Uppsatsen syftar Àven till att besvara frÄgan vad Karlstads universitet kan förbÀttra i kommunikationen med gymnasieeleverna för att göra sig mer attraktivt för elever med utlÀndsk bakgrund.Vi angriper problemet ur marknadsföringsperspektiv dÀr vi fokuserar teoridelen pÄ attityder, kultur och kommunikation. Kulturskillnader kan avspegla de attityder olika grupper av gymnasieelever har gentemot högre studier.

I denna uppsats har jag undersökt Josefina Holmlund som studerade i DĂŒsseldorf under dess storhetstid i mitten av 1800-talet och Pamela NorĂ©us som var elev till Marcus Larsson och anammade det dĂŒsseldorfska landskapsmĂ„leriet. Jag har undersökt vad landskapet som motiv hade för betydelse för kvinnliga konstnĂ€rer. Det tyskinfluerade landskapsmĂ„leriet i Sverige vid denna tid brukar i allmĂ€nhet förknippas med bland annat Marcus Larsson, Edvard Bergh, Gustav Rydberg, Kilian Zoll och Alfred Wahlberg. Det Ă€r ytterst ovanligt att kvinnliga landskapsmĂ„lare nĂ€mns i svensk litteratur som behandlar DĂŒsseldorf specifikt. Men kvinnor reste till DĂŒsseldorf för att studera, Christine Sundberg, Sofie Ribbing, Jeanette Holmlund, Amalia von Schwerin, Josefina Holmlund och Vilhelmina Lagerholm Ă€r nĂ„gra exempel.

I denna uppsats har jag undersökt Josefina Holmlund som studerade i DĂŒsseldorf under dess storhetstid i mitten av 1800-talet och Pamela NorĂ©us som var elev till Marcus Larsson och anammade det dĂŒsseldorfska landskapsmĂ„leriet. Jag har undersökt vad landskapet som motiv hade för betydelse för kvinnliga konstnĂ€rer. Det tyskinfluerade landskapsmĂ„leriet i Sverige vid denna tid brukar i allmĂ€nhet förknippas med bland annat Marcus Larsson, Edvard Bergh, Gustav Rydberg, Kilian Zoll och Alfred Wahlberg. Det Ă€r ytterst ovanligt att kvinnliga landskapsmĂ„lare nĂ€mns i svensk litteratur som behandlar DĂŒsseldorf specifikt. Men kvinnor reste till DĂŒsseldorf för att studera, Christine Sundberg, Sofie Ribbing, Jeanette Holmlund, Amalia von Schwerin, Josefina Holmlund och Vilhelmina Lagerholm Ă€r nĂ„gra exempel.

I denna uppsats har jag undersökt Josefina Holmlund som studerade i DĂŒsseldorf under dess storhetstid i mitten av 1800-talet och Pamela NorĂ©us som var elev till Marcus Larsson och anammade det dĂŒsseldorfska landskapsmĂ„leriet. Jag har undersökt vad landskapet som motiv hade för betydelse för kvinnliga konstnĂ€rer. Det tyskinfluerade landskapsmĂ„leriet i Sverige vid denna tid brukar i allmĂ€nhet förknippas med bland annat Marcus Larsson, Edvard Bergh, Gustav Rydberg, Kilian Zoll och Alfred Wahlberg. Det Ă€r ytterst ovanligt att kvinnliga landskapsmĂ„lare nĂ€mns i svensk litteratur som behandlar DĂŒsseldorf specifikt. Men kvinnor reste till DĂŒsseldorf för att studera, Christine Sundberg, Sofie Ribbing, Jeanette Holmlund, Amalia von Schwerin, Josefina Holmlund och Vilhelmina Lagerholm Ă€r nĂ„gra exempel.

I denna uppsats har jag undersökt Josefina Holmlund som studerade i DĂŒsseldorf under dess storhetstid i mitten av 1800-talet och Pamela NorĂ©us som var elev till Marcus Larsson och anammade det dĂŒsseldorfska landskapsmĂ„leriet. Jag har undersökt vad landskapet som motiv hade för betydelse för kvinnliga konstnĂ€rer. Det tyskinfluerade landskapsmĂ„leriet i Sverige vid denna tid brukar i allmĂ€nhet förknippas med bland annat Marcus Larsson, Edvard Bergh, Gustav Rydberg, Kilian Zoll och Alfred Wahlberg. Det Ă€r ytterst ovanligt att kvinnliga landskapsmĂ„lare nĂ€mns i svensk litteratur som behandlar DĂŒsseldorf specifikt. Men kvinnor reste till DĂŒsseldorf för att studera, Christine Sundberg, Sofie Ribbing, Jeanette Holmlund, Amalia von Schwerin, Josefina Holmlund och Vilhelmina Lagerholm Ă€r nĂ„gra exempel.

I denna uppsats har jag undersökt Josefina Holmlund som studerade i DĂŒsseldorf under dess storhetstid i mitten av 1800-talet och Pamela NorĂ©us som var elev till Marcus Larsson och anammade det dĂŒsseldorfska landskapsmĂ„leriet. Jag har undersökt vad landskapet som motiv hade för betydelse för kvinnliga konstnĂ€rer. Det tyskinfluerade landskapsmĂ„leriet i Sverige vid denna tid brukar i allmĂ€nhet förknippas med bland annat Marcus Larsson, Edvard Bergh, Gustav Rydberg, Kilian Zoll och Alfred Wahlberg. Det Ă€r ytterst ovanligt att kvinnliga landskapsmĂ„lare nĂ€mns i svensk litteratur som behandlar DĂŒsseldorf specifikt. Men kvinnor reste till DĂŒsseldorf för att studera, Christine Sundberg, Sofie Ribbing, Jeanette Holmlund, Amalia von Schwerin, Josefina Holmlund och Vilhelmina Lagerholm Ă€r nĂ„gra exempel.