High quality within a Lean production system begins with standardised work, which creates stable processes able to generate predictable output. If nonconformity from the standard procedures occurs, routines are needed to analyse, correct and prevent the nonconformity from occurring again. In that way, the nonconformity can be a trigger for continuous improvements toward more stable processes. In takted production lines, where the operator follows a standard sequence with tasks set to be completed within the takt time, a nonconformity leads to downtime in the operator?s sequence, and no value is added.

High quality within a Lean production system begins with standardised work, which creates stable processes able to generate predictable output. If nonconformity from the standard procedures occurs, routines are needed to analyse, correct and prevent the nonconformity from occurring again. In that way, the nonconformity can be a trigger for continuous improvements toward more stable processes. In takted production lines, where the operator follows a standard sequence with tasks set to be completed within the takt time, a nonconformity leads to downtime in the operator?s sequence, and no value is added.

Denna rapport Àr resultatet av ett examensarbete som utförts av Fredrik Eriksson och Johan Hultgren, studenter vid fakulteten för teknik- och naturvetenskap pÄ Karlstads universitet. Arbetet omfattar 22,5 högskolepoÀng och Àr den avslutade delen pÄ Maskiningenjörsprogrammet respektive Innovations- och designingenjörsprogrammet.Arbetsgivaren har varit Partnertech Karlskoga AB som fick ett uppdrag frÄn BAE Systems Bofors angÄende möjligheten att kostnadseffektivisera mellankaliber 40mm och 57mm kulsprÀnggranater genom att titta pÄ alternativa material och tillverkningsmetoder. Produkterna som arbetet behandlar gÄr under benÀmning ytterhylsa och Àr en delkomponent av den fÀrdiga kulsprÀnggranaten. Ytterhylsorna tillverkas idag frÄn massiv rundstÄng av material SS2242 (Orvar Supreme) genom skÀrande bearbetning i CNC-svarv och anses idag vara för dyr för att uppfylla de krav som stÀlls pÄ nÀsta generations ammunition. Det fÄr inte förekomma nÄgra dimensionsÀndringar pÄ ytterhylsorna och den fÀrdiga konstruktionens funktionalitet och sÀkerhet skall vara oförÀndrad.En vÀl genomförd research var ett mÄste för att kunna gÄ vidare med problemet.

SammanfattningTitel: ?Eget hus Ă€r en dröm, lĂ€genhet Ă€r som ett fĂ€ngelse? En marknadsundersökningom den framtida bostadsmarknaden i UmeĂ„.Problem: Hur vill umeĂ„bor att hus skall se ut i framtiden och vad pĂ„verkar preferensernaoch planerna inför dessa köp?Syfte: Övergripande avser vi att diskutera hur hushĂ„llens preferenser av bostĂ€der ser utoch vilka faktorer som pĂ„verkar dessa. Genom att undersöka vad som pĂ„verkarpreferenserna kan vi lĂ€mna rekommendationer till framtida producenter av husom hur de skall locka nya kunder. FrĂ„n detta vill vi ocksĂ„ utvecklarekommendationer om hur producenterna bör utforma hus till UmeĂ„ omrĂ„detoch var dessa bostĂ€der skall ligga.Teori: Teorierna i denna kandidatuppsats behandlar konsumentbeteende ochmikroekonomiska faktorer och hur dessa pĂ„verkar konsumenter i derasköpebeslut.Metod: Vi har genomfört en kvantitativ undersökning med hjĂ€lp av en enkĂ€tstudie av100 stycken i UmeĂ„ Kommuns tomtkö. I uppsatsen har vi tillĂ€mpat ettpositivistiskt synsĂ€tt.Resultat: Det som vi som författare har fĂ„tt lĂ€ra oss i denna undersökning Ă€r att trots attmĂ€nniskor stĂ„r i UmeĂ„s tomtkö sĂ„ Ă€r deras bild av att skaffa hus fortfarandevĂ€ldigt romantiserad och de vill gĂ€rna ha allt Ă€ven om det inte alltid Ă€r sĂ„realistisk.

Bakgrunden till denna uppsats grundas i ett egenintresse i förvandlingen av stationshuset i Vara. Sedan jag genom mina förÀldrar som bor kvar i orten, pÄ tidig vÄr 2010 fick reda pÄ att huset skulle bli korallrött har detta numer blÄa konstverk retat mig. Detta kandidatarbete har gett mig möjligheten att pÄ ett vetenskaplig sÀtt utröna bakomliggande orsaker till stationshusets förvandling till det Vara kallar, Sveriges största konstverk. Syftet med denna uppsats Àr att utreda hur den estetiskt tilltalande utformningen av byggnader vilka klassas som konstverk bör regleras enligt Plan- och Bygglagen och vilken roll kulturell planering spelar i den estetiskt tilltalande utformningen av den offentliga miljön. Genom tvÄ olika typer av fallstudier har tre olika konstverksprojekt studerats och analyserats utifrÄn inventeringar, observationer, intervjuer och innehÄllsanalys om bland annat begreppen byggnad, estetik och konstverk.

Syftet med undersökningen Àr att fÄ förstÄelse för faktorer som pÄverkar motivationen hos personalen pÄ MSB (Myndigheten för SamhÀllsskydd och Beredskap). Undersökningen belyser dels den psykosociala arbetsmiljöns pÄverkan och dels ledningens betydelse för de anstÀlldas motivation. I teoriavsnittet behandlas tre olika block: Motivation, Psykosocial arbetsmiljö och slutligen Management. Dessa tre block ligger sÄledes till grund för undersökningen och sjÀlva uppsatsen. För att fÄ en djupare förstÄelse om Àmnet har en kvalitativ metod valts, med intervju som datainsamlingsmetod.

En byggnad med hög termisk massa kan lagra vÀrme i byggstommen som senare avges tillbaka till boendemiljön nÀr temperaturen sjunker. Detta har en dÀmpande effekt pÄ temperaturvariationer, vilket minskar uppvÀrmningssystemets toppbelastningar. Simuleringar har gjorts för att undersöka den termiska massans effekt pÄ uppvÀrmningsbehovet för en rad olika varianter pÄ ett smÄhus med varierande termisk massa och isolering. Termiska massan resulterade i att byggnadernas energibehov minskade med strax över 1 %. Effektbesparing Àr nÄgot högre, omkring 5 %.Med en timbaserat elprissÀttning finns möjligheten att minska uppvÀrmningskostnaderna genom att undvika att vÀrma bostaden nÀr elpriset Àr som högst.

Examensarbete 20p Företagsekonomi Tekonomprogrammet vid Örebro Universitet ESI VT 2007Titel: -Order, var god dröj! - En studie i ledtidsanalys av ett TQM-företag utifrĂ„n ett SCM perspektiv.Författare: PĂ€r Alfredson, Mikael Eriksson, Jonas HellmanHandledare: Leif SannerExaminator: Detlef QuastBakgrund Marknader skapar ett behov av kortare ledtider och mer effektiva leveranser nĂ€r konkurrensen ökar. UtifrĂ„n denna verklighet har PartnerTech fĂ„tt incitament frĂ„n deras största kund att de vill förkorta den totala ledtiden pĂ„ leveranser. NĂ€r materialet som anvĂ€nds i produktionen Ă€r metall som det i det hĂ€r fallet sĂ„ försvĂ„ras arbetet med ledtidsförkortning dĂ„ efterfrĂ„gan idag Ă€r större Ă€n utbudet pĂ„ den marknaden.Syfte Att i en fallstudie kartlĂ€gga och analysera företagets problematik med lĂ„nga ledtider för produkt AT4CS.Metod Studien har en deduktiv forskningsansats dĂ€r vi utifrĂ„n teorin undersöker vĂ„rt fallföretag. Vi har anvĂ€nt oss av bĂ„de kvalitativ och kvantitativ data som egenhĂ€ndigt samlats in men ocksĂ„ sekundĂ€rdata. Vi har avgrĂ€nsat oss till PartnerTech i Karlskoga och en av deras produkter.Teori I studien har vi anvĂ€nt oss av tre olika teorier, Total Quality Management, Supply Chain Management och Supply Chain Risk Management.Slutsats Den aktivitet som tveklöst stĂ„r för den största andelen av den totala ledtiden Ă€r materialanskaffning.

Syftet med denna studie var att studera samarbetet mellan inköp och utvecklingsavdelningen utifrÄn ett kulturperspektiv. Studien grundar sig pÄ teori inom tvÄ olika ÀmnesomrÄden. Ett omrÄde Àr organisationskultur dÀr tidigare forskning visar pÄ hur en gemensam kultur skapar effektivitet inom företag. Det andra omrÄdet Àr forskning runt inköp och produktutvecklingsgrÀssnittet. DÄ studiens syfte krÀver tillgÄng till ett fysiskt företag sÄ har SAAB Dynamics AB i Karlskoga agerat fallföretag.

Fogar i industriellt byggande tar allt mer plats och det diskuteras idag omfogar pÄ annorlunda sÀtt i jmf. med innan nÀr man inte visste vilken betydelse de hade i hela konstruktionen.Idag tar man hÀnsyn till personer som bor i sjÀlva huset och derashÀlsotillstÄnd, eftersom det Àr lika viktigt att vi mÄr bra i vÄra hus som att konstruktionen hÄller lÀngre och det Àr allra viktigast att vi försöker undvika att anvÀnda miljöskadliga material som pÄverkar vÄr hÀlsa och nÀr det gÀller fogar att vi undviker PCB som Àr cancer framkallande. Mer om PCB, bifogar vi i Bilaga 1.Tekniken utvecklas fort och vi mÄste anpassa oss till dagens utveckling pÄvarje omrÄde, IT, bilindustri, byggindustri som strÀvar mot industriellt byggande men för att lyckas mÄste vi ta hÀnsyn till allt som ingÄr i byggkonstruktionen, bland annat fogar som vi valde som tema att fördjupa oss i vÄrt magisterarbete.Vi har undersökt fogar angÄende? var de förekommer? hur de uppför sig vid olika klimatförÀndringar? hur de anpassar sig till andra materials förÀndringar (krympningar)? vilken roll spelar anslutningar (betongelement) till rörelser som uppstÄr i fogar? vilka material anvÀnds? skador som uppstÄr? var felet upptrÀder oftastGenom dessa undersökningar har vi försökt förklara problematiken somuppstÄr och ÄtgÀrder som Àr nödvÀndiga att göra.Slutligen försöker vi peka pÄ, vad det Àr som man nÀrmare skall studera, nÀrdet gÀller fogar för att undvika sprickbildningar och materialbrott i anslutande byggkomponenter. Vi vill ocksÄ visa pÄ vilket vÀrde ?en god kommunikation? mellan inblandade parter har.Eftersom vÄra studier har visat behov av kunskapslyft i fogteknik, bifogar viett teknikkapitel om fogar i Bilaga2..

Kompetens inom informationsteknologi Àr nÄgonting som Àr av stor vikt i bibliotekarieyrket. Kunskapen Àr till stor del beroende av hur information om mindre och kontinuerliga uppdateringar och förÀndringar inom hÄrdvara och mjukvara nÄrpersonal i informationsdisk. Den hÀr utvÀrderingen har utgÄtt frÄn tre huvudsakliga frÄgestÀllningar: [1] Hur nÄr information om uppdateringar i mjukvara personalen i informationsdisken? [2] Hur nÄr information om uppdateringar i hÄrdvara personalen i informationsdisken? [3] Hur ser personalen i informationsdisken och de ansvariga pÄdessa tillvÀgagÄngssÀtt och kan förbÀttringar göras? Intervjuer har gjorts med tre bibliotekarier och tre ansvariga inom IT-omrÄdet.UtvÀrderingen visar att samtliga intervjuade bibliotekarier efterfrÄgar mer information kring förÀndringar i IT. En del i detta Àr ett behov av att ha tillgÄng till en IT-tekniker i huset i högre grad Àn vad som erbjuds för nÀrvarande.

Olaer Àr ett bolag som utvecklar, tillverkar och marknadsför oljekylarsystem. Bolaget startades 1957 i Frankrike med engelska finansiÀrer. Sedan starten 1957 har företaget blivit en global koncern. Idag Àr företaget representerat i fem kontinenter. Deras kylarsystem Àr applicerade i fyra olika branscher, industri, anlÀggning- och jordbruksmaskiner, energi och, olja och gas.

Detta examensarbete berör vÀrme och ventilation inom arkitekturen. Examensarbetet kommer att visa hur vÀrme- och ventilationssystemen sett ut och utvecklats med tidens gÄng. Med hjÀlp utav framtagen information kommer tre koncept att skapas som resultat av att ha kombinerat olika konceptframtagningsmetoder. MÄlet Àr att komma fram till en slutsats om hur det optimala huset bör se ut för att vÀrme- och ventilationssystemet ska vara lÀtt att underhÄlla och anvÀnda samt vara sÄ pass energieffektivt som möjligt samtidigt som det fullgör sitt syfte. För att fÄ ett bra resultat sÄ uppmÀrksammas alla möjliga faktorer som pÄ större eller mindre skala har inverkan pÄ systemen.

Planerandet för resande i dagens samhÀlle inleds för merparten av vÀrldens turister pÄ internet och andelen som gör det ökar stÀndigt. Informationssökande om platser och dess utbud samt bokning av reserelaterade produkter och tjÀnster utgör en stor del av planeringsfasen. Tidigare studier har visat att webbplatser för turism överlag inte Àr anpassade efter det som turister efterfrÄgar pÄ internet under planeringsfasen av en resa. DÀrför uppstÄr viss problematik.De vÀrmlÀndska kommunernas webbplatser för besöksnÀringen Àr i de allra flesta fall en del av de kommunala webbplatserna. Studier om kommunala webbplatser tillgÀnglighet visar pÄ att mer Àn hÀlften av VÀrmlands kommuner placerar sig vid den nedre halvan av rankingen.

Kompetens inom informationsteknologi Àr nÄgonting som Àr av stor vikt i bibliotekarieyrket. Kunskapen Àr till stor del beroende av hur information om mindre och kontinuerliga uppdateringar och förÀndringar inom hÄrdvara och mjukvara nÄrpersonal i informationsdisk. Den hÀr utvÀrderingen har utgÄtt frÄn tre huvudsakliga frÄgestÀllningar: [1] Hur nÄr information om uppdateringar i mjukvara personalen i informationsdisken? [2] Hur nÄr information om uppdateringar i hÄrdvara personalen i informationsdisken? [3] Hur ser personalen i informationsdisken och de ansvariga pÄdessa tillvÀgagÄngssÀtt och kan förbÀttringar göras? Intervjuer har gjorts med tre bibliotekarier och tre ansvariga inom IT-omrÄdet.UtvÀrderingen visar att samtliga intervjuade bibliotekarier efterfrÄgar mer information kring förÀndringar i IT. En del i detta Àr ett behov av att ha tillgÄng till en IT-tekniker i huset i högre grad Àn vad som erbjuds för nÀrvarande.