Rapporten behandlar hur husleverantörer kan utveckla presentationsmaterial. De materialen som visas Àr olika husmodeller frÄn företagen och behandlar bakgrundsvyer samt förbÀttringar i digital media. Företaget som ligger till grund för rapporten Àr Trivselhus, och undersökningarna i rapporten Àr baserade pÄ aktörer i anknytning till företaget. Resultatet kan Àven tillÀmpas hos andra husleverantörer.Visualisering handlar om hur mÀnniskan tar till sig den informationen som ges. Den anvÀnds för att underlÀtta förstÄelsen för komplicerade bilder och idéer som visas för kunder.

Detta examensarbete behandlar möjligheten att med dagens teknik kunna konstruera ett enfamiljshus som bÄde Àr sjÀlvuppvÀrmande och samtidigt uppfyller mÄnga mÀnniskors krav pÄ stora fönsterytor för att fÄ in mycket naturligt ljus. Det första momentet var att designa en modern villa med en stor total fönsterarea, dÀrefter med diverse energi- och berÀkningsprogram finna den mest optimerade lösningen. Med de applikationer som anvÀnts har det varit möjligt att laborera med val av material, tjocklekar, taklutningar, fönsters placering, husets orientering i förhÄllande till vÀderstrÀcken samt ventilationslösningar. TillvÀgagÄngssÀttet har varit att göra en mÀngd simuleringar med olika isoleringstjocklek och material berÀknat fram max och min temperatur i huset under olika tider pÄ Äret. Fokus ligger pÄ att kunna sammanstÀlla en rapport som visar att det med dagens teknik Àr möjligt att konstruera enfamiljshus som uppfyller dagens krav pÄ komfort och samtidigt Àr sjÀlvuppvÀrmande. Ett viktigt mÄl i detta arbete var att kunna presentera en villa som Àven uppfyller de krav som de boende kan ha gÀllande naturligt solljus.

Examensarbetet handlar om hur man kan anvÀnda sig av feng shuis principer i den privata trÀdgÄrdsmiljön. Det Àr uppdelat i tvÄ olika avsnitt. Den första delen beaktar feng shuis historia. Hur den först kom till och vilka som anvÀnder den idag. Om man inte har den kunskapen sÄ kan lÀran kÀnnas mer diffus och svÄrare att ta till sig.

Kommunen Àr enligt lag ansvarig för goda bostÀder Ät alla, men med Stockholms nuvarande markanvisningspolicy Àr det mycket svÄrt att producera bostÀder Ät lÄg- och medelinkomsttagare.Jag föreslÄr att vi inför en ny policy för markanvisning, dÀr fokus ligger pÄ att uppnÄ lagstadgade mÄl för kommunernas bostadspolitik. IstÀllet för att fokusera pÄ högsta försÀljningsvÀrde, flyttas fokus till att erbjuda alla bostad. Den exploatör som pÄ bÀst sÀtt kan tillgodose Stockholms utbud av bostÀder för samtliga samhÀllsgrupper tilldelas marken.Som ett förslag till att förse de som absolut mest akut behöver bostad med just det har jag ritat ett hus med 53 smÄ lÀgenheter som hyrs ut under maximalt ett Är.LÀgenheterna tilldelas genom beslut av Socialstyrelsen personer som inte har möjlighet att skaffa bostad pÄ annat sÀtt. I vissa fall Àr det en annan myndighet den som stÄr för kostnaderna, oftast gör den boende det sjÀlv.Eftersom inte alla har eget bohag, sÄ gÄr det att hyra eller köpa möbler och husgerÄd i andrahandsaffÀren i gatuplan - eller hyra ett möblerat rum och dela med andra.De korta hyrestiderna medför mycket flyttande och dÀrför blir logistiken viktig. Hiss med entré direkt frÄn utsidan och dubbla trapphus gör det lÀttare att bÀra upp sÀngar utan att göra sig illa.

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva en av arkitekten Bernt Nybergs byggnader. Han utbildades pÄ KTH och examinerades Är 1952. Den utbildning som bedrevs pÄ KTH vid den tiden var prÀglad av modernismen. Bernt Nyberg visade redan under utbildningstiden ett stort intresse för tidigare arkitekturstilar och isynnerhet för klassicismen. Hans intresse för utprÀglad ordning tog sig uttryck i byggnader som kan hÀrledas till de geometriska grundformerna.I "Josephson" har han anvÀnt sig av kvadraten och kuben som utgÄngspunkt för rumsmodulens utformning.

Jamtli, friluftsmuseet i Östersund ska utveckla ett nytt omrĂ„de som ska spegla det moderna samhĂ€llet, i form av ett 70-talsomrĂ„de. Mitt intresse för historiska trĂ€dgĂ„rdar gjorde att jag för mitt examensarbete har valt att göra ett förslag till Jamtlis 70-talsomrĂ„des villatrĂ€dgĂ„rd. Mitt syfte med arbetet Ă€r att utforma ett förslag som ska passa ihop med huset, den tĂ€nkta familjen samt Ă„terge och förmedla den historiska kĂ€nslan till museets besökare.Jag har för att kunna utforma detta förslag studerat vad som kĂ€nnetecknar 70-talstrĂ€dgĂ„rdar bĂ„de genom litteratur och fĂ€ltstudier. Jag har tagit hĂ€nsyn till platsens förutsĂ€ttningar och bestĂ€llarens önskemĂ„l.70-talets trĂ€dgĂ„rd kĂ€nnetecknades bl. a.

Fuktskador pÄ uteluftsventilerade vindar Àr ett ökat problem, i det mer miljömedvetna Sverige. Genom tjockare vindsbjÀlklagsisolering minskar bÄde energiförlusten genom bjÀlklaget och uppvÀrmningsbehovet i huset, men hur mÄnga funderar pÄ vad som hÀnder med det förÀndrade klimatet pÄ vinden och hur det kan pÄverka fuktförhÄllandena i utsatta delar av konstruktionen.Studier frÄn Chalmers Tekniska Högskola har framstÀllt ett fuktberÀkningsprogram för uteluftsventilerade vindar vid namn Simple Cold Attic Model. Programmets funktion och potential har prövats i denna rapport genom en berÀkningsanalys av en uteluftsventilerad vindskonstruktion. Försök till att förbÀttra fuktsÀkerheten i konstruktionen har utförts och redovisas i rapporten. Studien har pÄvisat att den studerade konstruktionen inte Àr fuktsÀker om den uppförs i StockholmsomrÄdet. Det visades Àven att aktiva val i konstruktionen kan förebygga fuktskador. Studien har pÄvisat vikten av inte berÀkna med medelÄr för klimat och hur det pÄverkar berÀkningsresultatet av mögeltillvÀxt.

Buxbomskantade rabatter, raka gÄngar, symmetri, snirkliga gÄngar och oregelbundenhet det finns mÄnga saker som kÀnns typiska för en allmogetrÀdgÄrd. Formerna som Àr lÄnade frÄn antikens vattentrÀdgÄrdar, renÀssansens stiltrÀdgÄrdaroch medeltida klostertrÀdgÄrdar skapar tillsammans en trÀdgÄrd med plats för allmogens nyttovÀxter tillsammans med fÀrgglada rabatter. De skÄnska allmogetrÀdgÄrdarna med sin karakteristiska utformning hade sin storhetstid under1800-talet till tidig början av 1900-talet. Efter reformationen hade de skÄnska bönderna fÄtt nya möjligheter till en egen trÀdgÄrd. I samband med 1800-talets ?vÀxtboom? i Europa och Sverige förmedlades allt mer vÀxter och kunskap om dessa Àven till de lÀgre samhÀllsklasserna, vilket gjorde att bönderna kunde skapa sina egna prunkande rabatter med blomning frÄn vÄr till höst.

Ett operahus pÄ StadsgÄrdskajen, vÀster om FÄfÀngan. Placeringen Àr vald för att försöka ta tillvara pÄ mÄnga av platsens kvalitéer och koppla byggnaden bÄde till staden och till vattnet. Detta görs genom scenernas vinkelrÀta relation till varandra dÀr den lilla scenen lÀgger sig i fonden av Folkungagatan medan den stora vÀnder sig mot vattnet. Symbolen skapas med hjÀlp av de utkragande salongerna som. KlÀdda i ett stÄlnÀt av zink uppfattas de som slutna frÄn utsidan medan man frÄn insidan ser igenom och ges utblickar mot Stockholm och och dess natur.

Charles Hartshorne (1897-2000) was a religious philosopher. He adopted and developed the cosmologic thinking and concept of God from the philosopher Alfred North Whitehead, he was also influenced by Heidegger, Spinoza and other philosophers. According to Whiteheads religious philosophy Hartshorne claimed that there is a dualistic transcendence within the Godhead. A dualistic transcendence where one unity/transcendence of God is abstract, outside the creation and time and therefore is eternal. The other unity (or transcendence) is inside time and creation and closely in process to it .

Ett nytt badhus i VÀstertorp, belÀget i den bortglömda, av E4:an dammiga, Mellanbergsparken dit folk kan gÄ för att bada. Det behövs inga fler simhallar i Stockholm, men ett nytt sorts badhus dit alla olika mÀnniskor av alla Äldrar kan komma och bada i en starkt arkitektonisk miljö - det fattas idag. DÀrför har jag fokuserat pÄ att gestalta starka rumsligheter dÀr vattnet fÄr stÄ i fokus och förstÀrka upplevelsen av rummet. Genom badhuset finns tre olika steg pÄ skalan i material och badupplevelser som gÄr frÄn asfalt till skog, frÄn slutet till öppet. LÀngst ut mot skogen finns en badsal pÄ 24 x 84 meter dÀr en pelarskog av tegelpelare möter vattenytan.

Syftet med denna studie Àr att fÄ och skapa förstÄelse för hur förskollÀrare och förskolechefer skapar villkor för inkludering och Àven hur förskollÀrare konkret arbetar för att inkludera alla barn i förskolan. För att uppnÄ detta har syftet brutits ner i tre frÄgestÀllningar. Dessa behandlar hur förskollÀrare och förskolechefer beskriver organiseringen för att inkludera alla barn, vi benÀmner detta som formuleringsarenan. Hur förskollÀrarna konkret arbetar för inkludering pÄ individ- och gruppnivÄ, vilket vi benÀmner som realiseringsarenan. Slutligen gör vi en jÀmförelse mellan de tvÄ arenorna.

Charles Hartshorne (1897-2000) was a religious philosopher. He adopted and developed the cosmologic thinking and concept of God from the philosopher Alfred North Whitehead, he was also influenced by Heidegger, Spinoza and other philosophers. According to Whiteheads religious philosophy Hartshorne claimed that there is a dualistic transcendence within the Godhead. A dualistic transcendence where one unity/transcendence of God is abstract, outside the creation and time and therefore is eternal. The other unity (or transcendence) is inside time and creation and closely in process to it .

En billig och robust motor av stirlingtyp har konstruerats för anvÀndning i villor. Som energikÀlla anvÀnds de heta rökgaserna frÄn förbrÀnningen i husets panna. Motorn driver en generator i permanent drift under den kalla delen av Äret dÄ vÀrme- och energiförbrukningen Àr som störst i vÄrt land. Under den varma Ärstiden finns den tillgÀnglig som reservkraftverk. Tanken Àr att stirlingmotorns vÀrmare ska placeras i en villapanna för att ta till vara exergipotentialen hos dess höga temperatur.

Mitt magistersarbete ?Mini House? Àr ett projekt som omfattar undersökning, formgivning, utveckling och paketering av en samtida svensk stuga inom kontexten för den svenska Plan- och bygglagen. Jag har gett projektet en engelsk titel dÄ jag vill att det ska kunna ha relevans och ett potentiellt liv utanför den primÀra svenska kontexten.De s.k. Friggebodsreglerna tillÄter en markÀgare att bygglovsfritt uppföra ytterligare en stuga pÄ maximalt tio kvadratmeter pÄ bebyggd tomt. Ett förslag att utöka den tillÄtna ytan till femton kvadratmeter har lagts fram och skall fastslÄs i början av Är 2008.En marknad för ?friggebodar? skapades snabbt efter att Friggebodsreglerna introducerades 1987, vilken inte har förÀndrats mÀrkbart under dessa 20 Är vad gÀller byggmaterial, huskvalitet eller utseende och kÀnsla.