Karisma är ett fenomen som under lång tid väckt stort intresse och fascination bland människor, däribland mig själv. Däremot är begreppet aningen diffust och det har därför varit svårt att hitta en entydig definition av Karisma. För att undersöka dimensionerna av Karisma har jag i denna uppsats valt att undersöka Karismans betydelse i dagens samhälle. Syftet med undersökningen har varit att undersöka hur fenomenet Karisma som begrepp konstrueras i en bestämd social kontext i samhället idag, vilket jag har gjort genom att analysera självhjälpslitteratur i hur man ökar sin Karismatiska utstrålning. De huvudsakliga frågeställningarna bakom denna undersökning omfattar bland annat hur Karisma konstruerats i litteraturen, hur framställningen av Karisma gett upphov till skapandet av subjekt samt att se om förändringar i samhället kommit att förändra betydelsen av Karisma.

Vårt syfte med studien var att undersöka om det fanns något samband mellan Karismatiska lärare och motiverade studenter. Enligt våra hypoteser skulle vi finna ett positivt samband mellan Karisma och motivation. Vi gjorde en enkätundersökning på ett universitet i en mellanstor stad i Sverige. Deltagarna bestod av 172 universitetsstudenter. Enkäten mätte lärarens Karisma och studenternas motivation och engagemang.

Den här uppsatsen tar en närmare blick på Karismatiskt ledarskap vilket ofta sägs vara en personlig egenskap som vissa föds med. Det sägs att personer som Gandhi, Barack Obama och Olof Palme har haft denna egenskap. En egenskap som får folk att följa ledaren oavsett uppoffringen för följaren, och som gör vad än ledaren vill att de skall göra. Arbetet vill problematisera synen på Karisma som en personlig egenskap. Med hjälp av Karismaforskningens fader, Max Weber, tillsammans med annan forskning om ledarskap och Karisma formar denna uppsats en modell för att förstå Karismatiskt ledarskap.

Bakgrund: Ledarskap är ett omfattande begrepp med skiftande definitioner. Ledarskap kan ge föreställningen av inflytelserika, driftiga personer som påverkar både organisationen och dess medarbetare. För att dels fördjupa oss inom ledarskapsområdet och dels finna vad som kan ligga bakom en ledares unika förmåga att nå ut till sin omgivning valde vi att studera Jan Stenbeck. Många har en åsikt om honom och han beskrivs som en Karismatisk, mäktig person med en stark vision. Syfte: Uppsatsens syfte är att genom de tre valda perspektiven Karisma, vision och makt studera Jan Stenbeck som ledare samt därmed diskutera vad som gjorde honom inflytelserik.

Studien syftar till att, genom kvalitativa intervjuer, ta reda på hur lärare ser på sin egen roll som ledare, om och hur de skulle vilja förändra sitt ledarskap i det pedagogiska rummet. Studien visar att lärarna anser att ledarskapet inte bara består av ämneskompetens utan även av en mjukare kompetens som kan liknas vid Karisma. Flera av lärarna menar att de har ämneskompetens men att de saknar Karisma och detta verkar bero på att de främst ser sig själva som pedagoger och inte som ledare. I princip alla lärare i studien är intresserade av att utveckla sin egen kompetens och hitta nya vägar i sin undervisning och flera menar att detta kommer av sig själv med längre erfarenhet. De är inte så beredda på att inkludera eleverna i utvecklingen och utformningen av sin undervisning.

Studien syftar till att, genom kvalitativa intervjuer, ta reda på hur lärare ser på sin egen roll som ledare, om och hur de skulle vilja förändra sitt ledarskap i det pedagogiska rummet. Studien visar att lärarna anser att ledarskapet inte bara består av ämneskompetens utan även av en mjukare kompetens som kan liknas vid Karisma. Flera av lärarna menar att de har ämneskompetens men att de saknar Karisma och detta verkar bero på att de främst ser sig själva som pedagoger och inte som ledare. I princip alla lärare i studien är intresserade av att utveckla sin egen kompetens och hitta nya vägar i sin undervisning och flera menar att detta kommer av sig själv med längre erfarenhet. De är inte så beredda på att inkludera eleverna i utvecklingen och utformningen av sin undervisning.

Den här uppsatsen tar en närmare blick på Karismatiskt ledarskap vilket ofta sägs vara en personlig egenskap som vissa föds med. Det sägs att personer som Gandhi, Barack Obama och Olof Palme har haft denna egenskap. En egenskap som får folk att följa ledaren oavsett uppoffringen för följaren, och som gör vad än ledaren vill att de skall göra. Arbetet vill problematisera synen på Karisma som en personlig egenskap. Med hjälp av Karismaforskningens fader, Max Weber, tillsammans med annan forskning om ledarskap och Karisma formar denna uppsats en modell för att förstå Karismatiskt ledarskap.

Den här uppsatsen tar en närmare blick på Karismatiskt ledarskap vilket ofta sägs vara en personlig egenskap som vissa föds med. Det sägs att personer som Gandhi, Barack Obama och Olof Palme har haft denna egenskap. En egenskap som får folk att följa ledaren oavsett uppoffringen för följaren, och som gör vad än ledaren vill att de skall göra. Arbetet vill problematisera synen på Karisma som en personlig egenskap. Med hjälp av Karismaforskningens fader, Max Weber, tillsammans med annan forskning om ledarskap och Karisma formar denna uppsats en modell för att förstå Karismatiskt ledarskap.

Den här uppsatsen tar en närmare blick på Karismatiskt ledarskap vilket ofta sägs vara en personlig egenskap som vissa föds med. Det sägs att personer som Gandhi, Barack Obama och Olof Palme har haft denna egenskap. En egenskap som får folk att följa ledaren oavsett uppoffringen för följaren, och som gör vad än ledaren vill att de skall göra. Arbetet vill problematisera synen på Karisma som en personlig egenskap. Med hjälp av Karismaforskningens fader, Max Weber, tillsammans med annan forskning om ledarskap och Karisma formar denna uppsats en modell för att förstå Karismatiskt ledarskap.

Denna uppsats handlar om hur en talare skapar trovärdighet hos sin publik med hjälp av actio och pronuntatio. Framställningen innehåller en analys av gestik, mimik och prosodi hos föredragshållaren och scenartisten Klas Hallberg. Därutöver ges en historisk tillbakablick om actio och pronuntatio contra pistis, tillit och förtroende.Slutsatsen i arbetet är att icke-verbal kommunikation har stor betydelse för en talares trovärdighet. Genom kunskap och träning i actio och pronuntatio går det att öka förmågan att övertyga med alla uttrycksmedel. Därtill maximeras den personliga utstrålningen..

Titel: Tillbaka till framtiden. Det Karismatiska ledarskapets återkomst.Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Ulrika Lundmark & Violeta JonssonHandledare: Lars EkstrandDatum: 2011 ? 05Syfte: Syftet med uppsatsen är att visa det Karismatiska ledarskapets former samt diskutera förutsättningarna för dess återkomst. Vi kommer också att diskutera dess för- och nackdelar. Mer specifikt söks svar på frågorna: Vilken är definitionen av framtidens Karismatiska ledare? Hur ser ledarskapsidealet ut och varför? Finns det någon framtid för den Karismatiske ledaren?Metod: Med hjälp av historiska exempel sökte vi efter det Karismatiska ledarskapets särdrag.

Bakgrund:Älgen, ett av våra högvilt i de svenska skogarna, är inte längre bara ett jaktbyte och trafikfara. Älgen har idag kommit att i allt högre grad kommersialiseras och användas som en turistisk resurs på olika sätt, vilket vi ser som intressant att belysa.Syfte:Syftet med denna uppsats är att beskriva hur älgen används som en resurs för turism.Metod:Med en kvalitativ metod och en induktiv ansats genomfördes, med hjälp av ett selektivt urval, sex intervjuer med egenföretagare som driver älgparker, turistbyrårepresentanter och en representant för Jägareförbundet.Slutsats:I uppsatsen presenterar vi hur älgen används som turismresurs i form av fyra dimensioner, som involverar både den rent fysiska älgen och den återgivna. Vi presenterar älgen som symbol, i älgpark, som souvenir och som föremål för jaktturism. Den huvudsakliga bakomliggande orsaken till intresset för älgen är dess storlek, Karisma och att den för vissa nationaliteter utgör ett exotiskt djur. Älgturismen är en relativt ny form av turism som vi hävdar har en viss utvecklingspotential..

Abstract. Studiens syfte var att undersöka om människan är formad med det Karismatiska ledarskapet redan från tidig ålder. Då egenskaper är svåra att studera, som också litteraturen beskriver, så valdes mönster som är karateristiska för det Karismatiska ledarskapet ut, som exempelvis; stark utstrålning, stor kommunikations förmåga, en ledare för gruppen. Dessa mönster valdes att studeras genom observation av en klass där barnen var i sju års ålder. Av datainsamlingen gjordes an analys och tolkning och av detta framkom ett resultat som i sig visade på att det fanns mönster och beteenden karakteristiska för Karismatiskt ledarskap hos vissa av barnen.

Den här uppsatsen är en undersökning av hur det introverta persolighetsdraget gestaltas i den brittiska tv-serien Sherlock (2010-) och huruvida den reproducerar en stereotyp syn på introverta personer. Detta gjordes med en narrativ analys av huvudkaraktärerna med utgångspunkt i teorier om narratologi, konstruktiom av karaktärer, representation, stereotyper och hegemoni. För att få en definition på vad det innebär att vara introvert applicerar vi teorier om personlighetspsykologi på de fiktiva karaktärerna. I den stereotypa gestaltningen av en introvert karaktär i populärkultur framställs dennes introverta personlighetsdrag som någonting negativt. Dessa karaktärer saknar ofta Karisma och blir tråkiga och intetsägande.

Abstract. Studiens syfte var att undersöka om människan är formad med det Karismatiska ledarskapet redan från tidig ålder. Då egenskaper är svåra att studera, som också litteraturen beskriver, så valdes mönster som är karateristiska för det Karismatiska ledarskapet ut, som exempelvis; stark utstrålning, stor kommunikations förmåga, en ledare för gruppen. Dessa mönster valdes att studeras genom observation av en klass där barnen var i sju års ålder. Av datainsamlingen gjordes an analys och tolkning och av detta framkom ett resultat som i sig visade på att det fanns mönster och beteenden karakteristiska för Karismatiskt ledarskap hos vissa av barnen. Barnen hade olika mycket av mönsterna men det visade sig ändock tydligt vilka som var av det Karismatiska ledarskapet och som kamraterna lät sig ledas av.