I denna uppsats använder jag den interpersonella metafunktionen inom systemisk-funktionell grammatik för att undersöka sex av Karin Boyes dikter, detta med syfte att se huruvida en sådan här analys kan säga något av intresse om diktjaget. Analysen genomfördes enligt Holmberg och Karlssons modell i Grammatik med betydelse, där subjekt och finit tagits ut varpå språkhandlingar markerats och modalitet kommenterats. Dikterna är hämtade ur Boyes Samlade dikter. Av min analys framgår att jaget behandlar sig självt som visare och mer klarsynt än en vanlig människa, men samtidigt är slav under ett mänskligt känsloliv. Jaget framställer sig självt som en auktoritet på lidande och en konstnär med kontroll över sin penna.

Denna undersökning har sin utgångspunkt i två romaner: Karin Boyes Kris, och Hagar Olssons Chitambo, två verk som delar många likheter. Det första delsyftet är följaktligen att utföra en komparativ och tematisk undersökning av de båda romanerna, i vilken temat frigörelse står som primär utgångspunkt. Likheterna återfinns inte enbart i romanernas innehåll, utan även i utomtextuella faktorer: författarna har recenserat varandras respektive romaner, omständigheter som motiverar uppsatsens andra delsyfte, att undersöka huruvida Karin Boye i sitt författande av Kris kan tänkas ha påverkats av Olssons roman. Med utgångspunkt i tre relevanta infallsvinklar påvisar jag likheterna mellan verken. Identitet framstår som ett nyckelord för förståelsen av de båda protagonisternas utveckling, och syntesen av deras utveckling mot en inre tyngdpunkt utesluter inte på något sätt behovet av det kollektiva, tvärtom utvecklar de båda ett visst mått av politisk medvetenhet.

This master thesis deals with the Nobel Prize and highbrow culture as portrayed in Karin Alvtegen?s Skugga. From a sociology of literature perspective, it aims to analyze how these highbrow themes can be understood in relation to Alvtegen?s position in the literary field as a lowbrow crime novelist. The method used is hermeneutic, and the analysis is based on two theoretical models: Pierre Bourdieu?s cultural sociology, and the postmodern tradition where the distinction high/low and its traditional hierarchy is said to be decomposed.

Språkvetenskapligt självständigt arbete, LSV410 15 hpSvenska språketHT 2014Handledare: Karin Helgesson.

Magisteruppsats i svenska språket, 15 hpSV2140, VT 2013Handledare: Andreas Nord och Karin Helgesson.

The main purpose of this essay is to examine, in what way the paintings by Karin Broosand Markus Åkesson are images of autentic situations and furthermore in what way themediespecific essence is performed photografically. Questions occuring: 1) How are thecreations of reality shaped in the two chosen photorealistical paintings? 2) In what waycan you distinguish the iconicity and indexicality in the paintings Den vita klänningenand The Passage? 3) How does the photografic presence occur in the paintings andfuthermore how can you distinguish the mentioned parts above according to thepaintings? The theoretical standpoint is based upon Charles Sanders Peirces ideasconcerning iconicity and indexicality. The methods used are based on thoughtspresented by Andrew Benjamin and Mieke Bal. The signs of iconicity and indexicalitycan be studied in various ways in the two paintings, depending on how abstract andobvious different parts occur in the paintings.

Interdisciplinärt examensarbete inom lärarutbildningen, 15 hpSvenska som andraspråk, fördjupningskurs SIS133Vt 2013Handledare: Karin Sandwall Åsberg.

Titel: Metro och Punkt.se -en kvantitativ studie om gratistidningar.Författare: Anna-Karin KlingbergKurs: Uppsatsarbete 10 p i Medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistikoch masskommunikation vid Göteborgs universitet.Termin: Vårterminen 2009Handledare: Karin FogelbergSidantal: 39 exklusive bilagor, med bilagor 49.Syfte: Syftet med denna uppsats är att se om det förekommer några skillnader mellangratistidningarna Metro och Punkt.se. Om det förekommer skillnader, se vad det är som skiljertidningarna åt, såväl innehåll som layout.Metod: En kvantitativ innehållsanalys, en undersökning som baseras på sju nummer av varje tidning. Alla tidningarna är från samma vecka.Material: Sju styckena nummer av Metro samt sju styckna nummer av Punkt.seHuvudresultat: Det förekommer inga större väsentliga skillnader mellan gratistidningarna Metro och Punkt.se. Det som skiljer tidningarna mest åt är layout, utseende, färgsättningarna samt vissa nyhetsartiklar.

Denna uppsats undersöker modernitetens framväxt i staden i Karin Boyes debutroman Astarte utifrån Yvonne Hirdmans teorier om genussystemet och det stereotypa genuskontraktet. Studien undersöker de manliga och kvinnliga huvudkaraktärernas olika drömmar om staden och verklighet i staden men också modernitetens konsekvenser för de karaktärer som befinner sig utanför stadsrummet. Analysen visar att kapitalismens varufiering i stadsrummet konstituerar och vidmakthåller olika stereotypa föreställningar av vad en kvinna respektive man är. Detta sker genom de återkommande bilder som förmedlas i skyltfönstren, på biograferna, i danssalongerna och i veckotidningarna som visar olika stereotyper av vad en man respektive kvinna är och bör vara. I analysen av stadens bilder applicerar jag Walter Benjamins tankar kring den dialektiska bilden och utifrån detta drar jag slutsatsen att karaktärerna försätts i en dvala som alienerar dem från verkligheten och från sin egen andliga kärna.

Specialarbete, 15 hpSvenska som andraspråk, fördjupningskurs SIS133Vt 2013Handledare: Karin Sandwall.

Specialarbete, 15 hpSvenska för blivande lärare, specialisering 2, LSV 410Ht 2011Handledare: Karin Helgesson.

Föremålet för min undersökning är Karin Boyes roman Kris och intentionen har varit att finna en nytolkning av den ofta biografiskt lästa texten. Syftet var att redogöra för hur romanen synliggör samtidens patriarkala maktordning som genomsyrar samhällets auktoriteter och reducerar det kvinnliga subjektet. Undersökningen har också innefattat hur huvudpersonen Malin tar sig ur krisen genom att återupprätta egenviljan och erkänna driften som en naturlig del av jaget.     Med utgångspunkt i textens litterära kvaliteter och med ett kritiskt feministiskt perspektiv har jag analyserat framställningen av romanens kritiska tendens som ett uttryck för kvinnlig frigörelse. Malin genomgår en värdemässig identitetskris vilket är romanens centrala tema och samtidigt en möjlig allegori över samtidens sociala omvälvningar. Krisen utgörs av en inre splittring där uppbrottet från traditionella och religiösa förordningar är den enda räddningen undan självutplåning.

Adapting the concept of the ?popular cultural memory? and its necessary ?context knowledge? established by Karin Kukkonen, this bachelor thesis seeks to examine how this memory is ?at work? and expresses itself in contemporary fiction, by doing an intertextual reading of the swedish author Amanda Svensson's debut Hey Dolly. Within the intertextual structures of Hey Dolly the reader encounters allusions and references that address almost everything from contemporary popular culture to established authors in the swedish canon, mainly as means for the characters to help them express their emotions and thoughts, by ?choosing? from already available content of popular culture to use and modify. The intertextuality alluding to the popular cultural memory does at the same time address the concept of the ideal reader throughout the novel.

Anna-Karin Palms debutroman Faunen (1991) innebar ett omedelbart genombrott. Romanen är skriven på ett fascinerande och egenartat sätt, med en blandning av olika genrer, berättarteknik och tidsplan. Berättelsen består av tre separata delar, som till en början tycks vara självständiga från varandra men emellertid visar sig vara sammanlänkade via ett flertal beröringspunkter. Jag har funnit romanen allt mer intressant och spännande desto mer jag har fördjupat mig i den. Efterhand som jag har studerat innehållet i de tre delarnas världar har jag upptäckt flera intressanta och fascinerande faktorer som bidragit till att utgöra en fängslande och egenartad historia.

This essay examines the way the recurring motifs in Karin Boye's poetry might be read as expressions of queer or subversive desire. The fact that the lyrical I is not gendered in the poems opens up for a queer reading. In adherence to Sara Ahmed's notion of desire lines and sexual orientation I discuss the spatial aspects of desire, and explore the positions and movements of the lyrical I in Boye's poetic landscape as deviations from the concept of the straight and marked path, into the queer and unknown.I trace desire in Boye's poetry mainly through the themes of nature and night, and the ways in which these phenomena deviate from the normative structures laid out by the poems. Usually the motifs of night (such as fog, shadows and darkness) are associated with the fading of the senses. The night obscures the vision of the lyrical I and wraps them in heavy silence, making them experience and desire in new ways. Through motifs related to nature Boye formulates a feminine, matriarchal myth.