När ett nytt system kommer i användning så är det viktigt att följa upp utifall systemet fyller sin funktion och är användbart. Enovation i Karlskrona har utvecklat ett mobilt arbetsordersystem till fastighetsskötarna på fastighetsbolaget Gallionen. Det är det systemet som vi har utvärderat i detta arbete. Anledningarna till att systemet har utvecklats är många. Den viktigaste anledningen är att fastighetsskötarna ska slippa åka fram och tillbaka till receptionen för att hämta nya arbetsordrar och slippa ha med sig en massa papper.

Målet med detta arbete är att utveckla och utvärdera ett shadergrafsystem med stöd för ?era shaderspråk. Fokus ligger på implementationen av en prototyp och hur dess delar fungerar. Prototypen utvärderas med hjälp av ett par experiment för att se hur användbart systemet för datorspel. Experimenten visar att systemet kan användas istället för traditionellt handskrivna shaders och på så vis avlasta programmerare och ge mer kontroll till gra?ker..

Följande studie är en kvalitativ användbarhetsstudie där syftet har varit att hitta eventuella användbarhetsproblem i systemet Pulsen Combine och diskutera eventuella konsekvenser av dessa. Detta har gjorts genom att genomföra användartest där metoden think aloud använts med hjälp av deltagare ur tre representativa grupper: yngre låginkomsttagare, äldre och personer med funktionshinder. Resultaten visar på att det finns användbarhetsproblem i systemet som alla får olika konsekvenser. I vissa fall påverkas deltagarna inte nämnvärt av de existerande problemen. I andra fall kan deltagarna inte slutföra de uppgifter de påbörjat och i de värsta av fall tror sig deltagarna har slutfört en uppgift på ett korrekt sätt men då uppgiften i själva verket har misslyckats.

I studien gör jag en avvägning mellan komplexitet, användbarhet och implementeringstid av olika komponenter som bygger upp en interaktiv produktkatalog.Komplexitet är ett begrepp som är svårtolkat, detta beror dels på att olika personer tolkar begreppet på olika sätt. När ett system byggs upp är det bra att det har låg komplexitet och att systemet går fort att bygga upp. Anledning till att komponenterna som bygger upp systemet ska ha låg komplexitet är bland annat att det går att återanvända komponenterna i andra projekt, enklare att uppdatera och felsöka systemet, systemet upplevs bättre, enklare och är mer överskådligt.För att kunna mäta komplexitet används Reschers nio olika aspekter av komplexitet, studien väger också in hur komplext användarna av katalogen upplever de olika komponenterna.Studien visar att en katalog som hämtar informationen från en extern källa och en katalog där informationen finns inbakad i systemet är komplex på olika sätt. Katalogen som hämtar informationen, är med få produkter mer komplex än den andra katalogen med samma antal produkter. Detta är på grund av tidskomplexiteten och alla komponenter som katalogen är uppbyggd av.

Syftet med denna studie är att belysa för- och nackdelar med polisens användning av GPS-positionering av polisfordon. Det polisiära GPS-systemet beskrivs, effektivitetsvinster, organisatoriska vinster och säkerhetsmässiga fördelar belyses. Vidare diskuteras i vad mån integriteten påverkas vid användningen av systemet. Polisens GPS-enhet är integrerad i polisens radiosystem Aurora C-52 och ger en automatisk positionering av polisfordon med presentation på kommunikationscentralens karta. Försöksprojekt med automatisk GPS-positionering av polisfordon har bedrivits och bedrivs bland annat i Norrbotten, Jönköping och Stockholm.

När ett nytt system kommer i användning så är det viktigt att följa upp utifall systemet fyller sin funktion och är användbart. Enovation i Karlskrona har utvecklat ett mobilt arbetsordersystem till fastighetsskötarna på fastighetsbolaget Gallionen. Det är det systemet som vi har utvärderat i detta arbete. Anledningarna till att systemet har utvecklats är många. Den viktigaste anledningen är att fastighetsskötarna ska slippa åka fram och tillbaka till receptionen för att hämta nya arbetsordrar och slippa ha med sig en massa papper.

Syftet med projektet som rapporten beskriver är att utveckla ett inlämningssystem förlaborationer. Systemet ska bygga på versionshantering och ska hantera inlämning via en terminalklient. Inlämning skall även vara möjlig via ett webbgränssnitt. Systemets kärna är en webbapplikation som är baserad på open source-plattformen Gitorious, som är implementerad i Ruby on Rails. Systemet har en avancerad webbklient som itigt nyttjar MVC-strukturerade Javascript-applikationer.

Målet med examensarbetet var att ett trådlöst mätdatainsamlingssystem ska tas fram för att ersätta det trådburna insamlingssystem som idag används vid FOI i Bromma, vid mätning på vindtunnelmodeller. Projektet innefattar konstruktion, inköp, dokumentation, test och utvärdering. En del i projektet är att utvärdera ett nytt CAD system för kretskortskonstruktion.Enligt framtagen kravspecifikation konstrueras ett signalkonditionerande kort som förstärker, balanserar och filtrerar insamlad signal samt ett processorkort som digitaliserar och skickar konditionerad signal trådlöst till mottagande del.Prototypen som projektet resulterar i, uppfyller de krav och specifikationer som FOI hade på det nya systemet, dvs. analog signalkonditionering, digitalisering och tvåvägskommunikation. Systemet har med sin enkla funktion påvisat att lösningen är realiserbar och att den fungerar.

IT-avdelningen på Billerud på Skärblacka bruk i Östergötland har efterfrågat ett mer avancerat ärendehanteringssystem. Systemet är tänkt att användas för att dokumentera och följa upp kundkontakter i det dagliga arbetet samt skapa underlag för att mäta svarstider, tillgänglighet och förbättra rutiner. För att minska tiden för installation ska systemet vara webbaserat och gå att använda från en dator med webbläsaren Internet Explorer. I det här examensarbetet har vi utvecklat ett webbaserat ärendehanteringssystem åt IT-avdelningen på Skärblacka bruk. Systemet är modulbaserat och hanterar ärenden via webbformulär.

I detta examensarbete har ett system utvecklats som samplar och digitaliserar en högfrekvent analog signal och lagrar de samplade värdena i ett minne. Systemet genererar en analog utsignal genom att antingen direkt omvandla de samplade värdena eller genom att använda sampels lagrade i minnet som källa för omvandlingen. Det går då att använda systemet både som en passiv länk eller som en signalkälla.En triggfunktion har implementerats för att på ett effektivt sätt ge möjlighet att fylla minnet med för användaren intressanta delar av en signal. Arbetet går även ut på att undersöka om ett FPGA-kort av typen Stratix II DSP Development Kit är ett lämpligt utvecklingskort för att ta fram en prototyp av systemet. Kortet har undersökts med avseende på olika begränsningar för det utvecklade systemet, till exempel vilka frekvenser en insignal kan samplas i.Ett annat användningsområdet för systemet är möjligheten att få alla sampels lagrade på kortet presenterat i en textfil på en ansluten PC.

Många företag har, idagens ekonomiska samhälle, infört eller tänkt införa någon form av beslutsstödjande system, detta främst för att vinna marknadsandelar från sina konkurrenter. Vid själva utvecklingen av systemet är det av stor vikt att beslutsfattaren medverkar ända från idén av systemet till dess att systemet tas i bruk. Detta för att man ska få med all information som behövs för att fatta ett för företaget så bra beslut som möjligt. Med denna uppsats vill vi undersöka vad utvecklarna av ett beslutsstödjande system förhåller sig till beslutsfattarens medverkan i ett utvecklings projekt. I vilka utvecklingsfaser utvecklarna vill att beslutsfattarna medverkar, samt vilka fördelar respektive nackdelar utvecklarna ser på beslutsfattarnas medverkan.

Syftet med projektet som rapporten beskriver är att utveckla ett inlämningssystem förlaborationer. Systemet ska bygga på versionshantering och ska hantera inlämning via en terminalklient. Inlämning skall även vara möjlig via ett webbgränssnitt. Systemets kärna är en webbapplikation som är baserad på open source-plattformen Gitorious, som är implementerad i Ruby on Rails. Systemet har en avancerad webbklient som itigt nyttjar MVC-strukturerade Javascript-applikationer.

Det här rapporten är en del av mitt examensarbete för högskoleingenjörsexamen i elektroteknik vid Växjö Universitet, MSI. Arbetet är en del av ett större projekt kallat Kranstyrningsprojektet som bedrivs av Växjö Universitet, Rottne Industri med flera, vars syfte är att underlätta för förare att kontrollera den kran som finns på Rottnes skotare. För projektet har det använts en laborationskran och nu har önskemålet varit att det till kranen ska installeras ett nytt styrsystem från dSPACE. Dessutom vill man att nya givare ska sättas på kranen och kopplas till dSPACE. Man vill även ha en manual för att nya studenter ska kunna använda systemet.

Denna rapport är skriven med syfte att få en större inblick i vad polisens nya radiosystem RAKEL innebär för dess användare och då främst med betoning på polisverksamheten. Intresset fanns tidigt hos oss som blivande poliser då ämnet är högintressant då polisen befinner sig i inledningsfasen till det nya radiosystemet. Vi fick snabbt tag i mycket material när vi sökte på hemsidor och kontaktade nyckelpersoner på polismyndigheter samt övriga myndigheter som är inblandade i införandet. Denna information bestod dock till största delen om hur RAKEL är tänkt att fungera och om vad som är tanken med systemet. Vi ville gå ett steg längre och jämföra detta med hur systemet funkat hittills av dem som använt det.

Syftet med projektet är att ta fram en prototyp av en alternativ centralenhet till Lansen SystemsAB:s larmsystem. Prototypen skall möjliggöraen vidareutveckling av systemet,internetanslutning och låta sig styras från ettanvändargränssnitt. Hårdvaran som haranväntsi projektet är en Raspberry Pi vilken är en välkänd ?minidator? som skall tillåta vidareutveckling.Med hjälp utav en avUSB-portarna på Raspberry Pi:n kopplas Lansens radiomodul in och används för att styra larmsystemets olika enheter över ett radioprotokoll. Kommunikationen mellan Raspberry Pi:n och radiomodulen skermed UART och följersamma protokoll som den microprocessor somi vanliga fall styr systemet.För att kunna styra larmsystemet från en mobilapplikation krävs det att information om systemet lagras.