Forskning tyder pÄ att risken att drabbas av Àtstörning Àr tre gÄnger högre hos dansare jÀmfört med icke dansare och prevalensen uppgÄr till 42 %. DansvÀrldens strÀvan efter perfektionism, kvinnligt kön, en Älder av 14-20 Är samt intensiv bantning Àr de frÀmsta riskfaktorerna för att utveckla Àtstörning. Förutom att Àtstörningar hÀlsoekonomiskt Àr kostsamma för samhÀllet medför de Àven fysiska, psykiska och sociala konsekvenser hos den drabbade. Forskning menar att bÀttre kunskap kring skydds- och riskfaktorer för att inte utveckla Àtstörning krÀvs samt att förebyggande program riktade till högriskgrupper som dansare behövs. DÀrtill saknas effektiva interventionsprogram för att förebygga Àtstörning hos professionella dansare, vilket dÀrför ligger till grund för framarbetat syfte.

Forskning tyder pÄ att risken att drabbas av Àtstörning Àr tre gÄnger högre hos dansare jÀmfört med icke dansare och prevalensen uppgÄr till 42 %. DansvÀrldens strÀvan efter perfektionism, kvinnligt kön, en Älder av 14-20 Är samt intensiv bantning Àr de frÀmsta riskfaktorerna för att utveckla Àtstörning. Förutom att Àtstörningar hÀlsoekonomiskt Àr kostsamma för samhÀllet medför de Àven fysiska, psykiska och sociala konsekvenser hos den drabbade. Forskning menar att bÀttre kunskap kring skydds- och riskfaktorer för att inte utveckla Àtstörning krÀvs samt att förebyggande program riktade till högriskgrupper som dansare behövs. DÀrtill saknas effektiva interventionsprogram för att förebygga Àtstörning hos professionella dansare, vilket dÀrför ligger till grund för framarbetat syfte.

Musculoskeletal disorders (MSD) are common in individuals with computer based work. Thecurrently known risk factors for these disorders is in the literature derived to physical,organizational and individual factors. A recent survey of three working groups at a companyin Stockholm explored that more than 50% of the employees had neck and shoulder problems.Aim: The study aims to create a better understanding for the current musculoskeletalproblems at the company. Such an understanding is created by examining the physical,organizational and individual risk factors in the workplace and the result can provide a goodbasis for intervention proposals.Method: In order to answer the aim of the study the authors chosed to use both qualitativeand quantitative methods of data collection through interviews and questionnaire survey. Theinterview and questionnaire was designed to create both a specific and comprehensive pictureof the physical, organizational and individual risk factors having a bearing effect on theexisting MSD problem.Result: Seven categories were compiled from interviews, which largely deals with the factthat high demands can lead to behaviors that may pose a significant risk for the occurrence ofMSD.

SammanfattningI denna studie presenteras tidigare forskning som beskriver datorspelande som fenomen. Bland annat beskriver tidigare forskning hur utspritt datorspelande Àr, vem som spelar samt vilka konsekvenser det kan fÄ. Dessutom framkommer olika riskfaktorer för datorspelsberoende. Detta kan vara bland annat kön, social utsatthet och psykisk hÀlsa. Det Àr ocksÄ utifrÄn den tidigare forskningen som en kunskapslucka identifierades.

Takanen Niklasson, C. SjÀlvrapporterad hÀlsa hos mÀn som genomgÄtt screening av bukaorta. Examensarbete i omvÄrdnad 15 högskolepoÀng. Malmö Högskola: HÀlsa och SamhÀlle. UtbildningsomrÄde omvÄrdnad 2012. Abdominellt aortaaneurysm (AAA) Àr den 13:e vanligaste orsaken till dödsfall i vÀstvÀrlden pÄ mÀn över 65 Är och Àr fyra gÄnger vanligare hos mÀn Àn hos kvinnor.

Bakgrund: I Sverige drabbas omkring 30 000 personer per Är av hjÀrtinfarkt, varav sextioprocent Àr mÀn och fyrtio procent Àr kvinnor. Ateroskleros i hjÀrtats kranskÀrl Àr den dominerande orsaken till hjÀrtinfarkt och den hÀrrör frÄn flera livsstilsrelaterade riskfaktorer. Det mest rapporterade symptomet hos bÄde mÀn och kvinnor Àr bröstsmÀrta, men kvinnor uppger fler atypiska symptom Àn mÀn. Efter genomgÄngen hjÀrtinfarkt Àr det viktigt att delta i hjÀrtrehabilitering. HjÀrtinfarkt har tidigare setts som en sjukdom som bara drabbar mÀn och denna syn lever ibland kvar.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka tecken en sjuksköterska bör vara vaksam pÄ för att kunna identifiera barnmisshandel. Författarna hade Àven som syfte att beskriva hur sjuksköterskan upplever identifieringen av misshandlade barn. Litteratursökning gjordes i Medline via PubMed samt manuellt. Totalt valdes 20 artiklar till resultatet. Av resultatet i litteraturstudien framkom att misshandlade barn i stor utstrÀckning uppvisar bÄde fysiska och psykiska tecken.

Syfte: Huvudsyftet med studien Àr att studera om elever i riskzonen anser att skolan kan stötta dem och dÀrigenom förebygga kriminalitet. Vi har i undersökningen utgÄtt ifrÄn följande tre frÄgestÀllningar:1. Hur anser eleverna att deras skolgÄng har fungerat, bÄde kunskapsmÀssigt ochsocialt?2. Hur upplevde eleverna att skolan förhöll sig till deras kriminalitet?3.

Det viktiga, sjÀlva kÀrnan i att vara kundorienterad, Àr att först lyssna pÄ kunden, vara lyhörd, vilja förstÄ och dÀrefter hjÀlpa kunden att fÄ sina behov tillfredstÀllda pÄ bÀsta sÀtt. Kraven som stÀlls pÄ företagen idag Àr inte enbart relaterade till varans eller tjÀnstens kvalité, pris eller leveransförmÄga. De ökade kraven innebÀr ocksÄ att kunden vill fÄ en bÀttre insyn i företagens processer, t ex göra riskanalyser för att se hur företagen sÀkerstÀller leveranserna till dem. Eller som en kund till vÄrt fallföretag uttrycker sig; ?Vi ser inte fallföretaget som en leverantör, utan som en del av vÄra processer.? För att utveckla och sÀkerhetsstÀlla processerna efter kundens behov, mÄste man identifiera dem och skapa en bred förstÄelse för hur de ska se ut.

Bakgrund: Övervikt och fetma Ă€r ett vĂ€xande folkhĂ€lsoproblem i Sverige. FrĂ„n 1980 till 2010 ökade andelen personer med övervikt eller fetma frĂ„n 30.7 procent till 46.6 procent. I dagslĂ€get har 15-20 procent av barnen i Sverige övervikt och tre till fem procent fetma. Det senare Ă€r förenat med lĂ„g livskvalitet. Övervikt och fetma Ă€r ocksĂ„ riskfaktorer för ett flertal allvarliga sjukdomar som till exempel diabetes, hjĂ€rt- och kĂ€rlsjukdomar och belastningsproblem i rörelseapparaten, vilket i sin tur leder till höga kostnader för samhĂ€llet.

Schizofreni anses vara den allvarligaste psykiska sjukdomen som en mĂ€nniska kan drabbasav. UngefĂ€r 1 % av den svenska befolkningen kommer nĂ„gon gĂ„ng att fĂ„ diagnosen.Schizofreni orsakar ett enormt lidande för den drabbade och dess familj. ÅterfallsfrekvensenĂ€r hög och ger stora konsekvenser för personens liv. Syftet var att ta reda pĂ„ varför personermed schizofrenidiagnos Ă„terinsjuknar samt vad sjuksköterskan kan göra för att motverkaĂ„terfall. Arbetet Ă€r en litteraturstudie baserad pĂ„ vetenskapliga artiklar sökta och funna idatabaserna CINAHL och PubMed.

Titel: Revisorsprofessionens bedömningar ? En studie om hur den svenska revisorskÄren bedömer och arbetar med omstÀndigheter som kan orsaka oegentligheterBakgrund och problemdiskussion: Revisorer tillhör en profession och har fÄtt en betydande roll dÄ det rÄder informationsasymmetri mellan Àgare och förvaltare av kapital. NÀr företagsskandaler har intrÀffat har ofta revisorerna i företagen hamnat i fokus eftersom de inte ansets ha lyckats genomföra sitt granskningsuppdrag. Vid en revision kan ett objekt anses vara mer eller mindre viktigt att granska och vid en revision kan bedömningen ske pÄ tvÄ skilda sÀtt. Revisorn kan antingen förlitar sig pÄ tillgÀnglig programvara eller göra egna bedömningar av vad som ska granskas.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att förklara om svenska revisorer gör enhetliga bedömningar, av omstÀndigheter som kan orsaka oegentligheter, med tanke pÄ att de tillhör en profession eller om bedömningar och arbetssÀttet skiljer sig Ät med hÀnseende till revisorers erfarenhet och/eller byrÄtillhörighet.Metod: Studien har anvÀnt en deduktiv ansats vilket innebÀr att vi utgÄtt frÄn tidigare forskning för att generera hypoteser som sedan testats empirisk.

Bakgrund: IntensivvÄrdspatienter utsÀtts för en pÄfrestande situation, vilket kan bidra till utvecklandet av iva-delirium. Iva-delirium Àr en form av hjÀrndysfunktion som leder till ökad sjuklighet, ökad mortalitet och ökade vÄrdkostnader i form av förlÀngd vÄrdtid. Studier visar att trots att iva-delirium Àr vanligt förekommande inom intensivvÄrden sÄ missas tillstÄndet ofta. Bedömningsinstrument för att identifiera iva-delirium finns men anvÀnds vanligen i liten utstrÀckning inom svensk intensivvÄrd. Detta kan leda till att intensivvÄrdssjuksköterskor, utifrÄn personlig erfarenhet, utvecklar olika strategier för att vÄrda patienter med iva-delirium.

SAMMANFATTNINGBakgrundMultiresistenta bakterier har visat sig vara ett vÀxande globalt problem. Betalaktamas med utvidgat spektrum kan orsaka svÄrbehandlade infektioner och prevalensen av betalaktamas med utvidgat spektrum har ökat kraftigt i Sverige. I sjukhusmiljöer har bristande vÄrdhygien, hög belÀggningsgrad och personalbrist visat sig vara riskfaktorer för smittspridning. Förebyggande av smittspridning ingÄr i sjuksköterskans kompetensomrÄde. FörbÀttring och utveckling bör alltid efterstrÀvas inom hÀlso- och sjukvÄrd.SyfteSyftet var att undersöka hur sjuksköterskor upplever att pÄ vÄrdavdelningar utföra omvÄrdnadshandlingar som omfattar individer med betalaktamas med utvidgat spektrum.MetodEn kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer utfördes med sex sjuksköterskor och analyserades med en manifest kvalitativ innehÄllsanalys.ResultatSjuksköterskorna som deltog i föreliggande studie lade vikt vid att följa riktlinjer och hygienrutiner.

Dödfödda grisar och smÄgrisdödlighet under diperioden leder till bÄde produktionsförlust och innebÀr dessutom försÀmrad djurvÀlfÀrd. Förluster orsakade av dödfödslar, smÄgrisar som klÀms ihjÀl av suggan och som svÀlter ihjÀl kan förebyggas genom god skötsel, bra djurstallar ochavelsurval. För att lyckas med detta krÀvs att riskfaktorer för smÄgrisdödlighet kan identifieras.Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka variationen i förekomsten av dödfödda smÄgrisar och dödligheten under digivningsperioden beroende pÄ kullnummer, kullstorlek, sÀsong och besÀttning. Ett andra syfte Àr att faststÀlla om det finns nÄgon upprepbarhet för suggor vad gÀllerförekomst av dödfödda smÄgrisar. Data erhölls frÄn fyra kommersiella grisbesÀttningar, belÀgna i centrala Sverige, som anvÀnder sig av besÀttningsövervakningsprogrammet ?PigWin Sugg?.