Bakgrund: I Sverige utgör muskuloskeletala och psykosociala besvÀr idag de frÀmsta orsakerna till lÄngvarig sjukskrivning för sÄvÀl kvinnor som mÀn. UngefÀr varannan vuxen har smÀrta frÄn rörelseorganen. Detta har Àven visat sig gÀlla för yrkeskategorin musiker/kompositörer, men utsattheten bland jazzmusiker Àr Ànnu obeforskad. Arbetet som musiker Àr förenat med en rad riskfaktorer för muskuloskeletala besvÀr. Syfte: Syftet med studien var att sammanstÀlla en hÀlsoenkÀt och utifrÄn den kartlÀgga muskuloskeletala besvÀr, hypermobilitet, fysisk aktivitet och psykosociala faktorer hos jazzmusiker i en storbandsorkester.

Cancer Àr ett folkhÀlsoproblem som har ökar vÀrlden över med mÄnga olika riskfaktorer. De vanligaste cancerformerna Àr bröstcancer, för kvinnor, respektive prostatacancer, för mÀn. En av de mÄnga faktorer som pÄ senare tid belysts Àr utsattheten för bekÀmpningsmedel, genom indirekt exponering för dessa via födan. Syftet var att beskriva kopplingen mellan bekÀmpningsmedelsrester i livsmedel och förekomsten av de vanligaste cancerformerna, prostata- och bröstcancer. Metoden var litteraturstudie dÄ den besvarade syftet.

Syfte och frĂ„gestĂ€llningarSyftet med den hĂ€r studien har varit att fördjupa mina egna kunskaper om skador pĂ„ frĂ€mre korsbandet i knĂ€leden samt att ta reda pĂ„ hur skador Ă„ korsbandet vanligtvis behandlas. Dessutom ville jag fĂ„ svar pĂ„ vilken typ av rehabiliteringsĂ„tgĂ€rder som anses vara bĂ€st idag.MetodArbetet utgörs av en litteraturstudie dĂ€r fakta inhĂ€mtats i faktaböcker om idrottsskador samt en mĂ€ngd vetenskapliga artiklar.ResultatEn frĂ€mre korsbandsskada Ă€r vanligt framför allt inom vissa bollsporter med pivoterande moment som t.ex. fotboll och handboll. Även inom utförsĂ„kning och ishockey förekommer korsbandsskador. De uppkommer oftast genom att idrottsutövaren fastnar i underlaget och vrider till i knĂ€et.

Sedan slutet av 1990-talet har antalet lÄngtidssjukskrivningar pÄ grund av psykisk ohÀlsa ökat kraftigt, och ökningen antas i hög grad bero pÄ arbetsrelaterad psykisk ohÀlsa. Huvudsyftet med undersökningen Àr att utveckla omhÀndertagandet inom företagshÀlsovÄrden. Följande frÄgor belyses: Hur ser patientgruppen ut? Hur har dessa patienter hittills hanterats? Hur kan omhÀndertagandet utvecklas?Undersökningsgruppen omfattar alla patienter (32 individer) som sökte för psykisk ohÀlsa kopplad till arbetsrelaterad stress hos författaren under 1 Är. Genom retrospektiv genomgÄng av journalanteckningar har undersökningsgruppen beskrivits med avseende pÄ sociodemografiska data, riskfaktorer i arbetsmiljön för utveckling av psykisk ohÀlsa, förekomst av livshÀndelser och tidigare psykisk hÀlsa.

Introduction: Although life expectancy had increased in Sweden for many decades and several health problems had diminished over time, there was no change in men's risk behaviour regarding for instance high alcohol and tobacco consumption. Many of the gender differences in health that existed in society explained were due to power structures and beliefs about behaviour based on gender; a social construction that resulted in the relatively high valuation of men with a more masculine behaviour. Aim: This literature review aimed to study and identify the scientific knowledge regarding paternity leave and its impact on men's health. Method: A literature- based study design was used and the material consisted of peer-reviewed articles from which six themes were identified: alcohol, tobacco, stress, isolation, social support and mortality risk. Results: Divided into three parts, the results described the socioeconomic background of the men who took paternity leave, as well as the impact of paternity leave and masculinity as an impact on men's health.

Malignt melanom Àr en av de tio vanligaste cancerformerna. Insjuknandet har ökat pÄ grund av Àndrade sol- och resvanor. Utvecklingen beror frÀmst pÄ UV-strÄlningen frÄn solen samt ökad anvÀndning av solarier. Idag Àr det frÀmst de yngre kvinnorna som insjuknar. Det gÀller att diagnostisera malignt melanom i ett tidigt stadie, dÄ det ger en bÀttre förutsÀttning för överlevnaden.

SAMMANFATTNING Bakgrund Trots ÄtgÀrder för att minska trycksÄr i vÄrden Àr det mÄnga sjukhus i Sverige som har hög förekomst av trycksÄr. Patientdelaktighet i vÄrden Àr viktigt för att öka patientsÀkerheten. Det saknas forskning om patientdelaktighet i det förebyggande arbetet om trycksÄr. Syfte Att utvÀrdera en skriftlig patientinformation om förebyggande av trycksÄr. Metod En deskriptiv, komparativ interventionsstudie med en kvantitativ ansats.

Information overload förekommer pÄ alla arbetsplatser dÀr informationsbearbetning Àr viktigt för arbetsprocesserna. I vissa fall kan information overload medföra allvarliga konsekvenser bÄde för den enskilda medarbetaren och för verksamheten i stort. PÄ akutmottagningen pÄ Centrallasarettet i VÀxjö har sjuksköterskorna en viktig roll som samordnare av den information som anvÀnds i patientarbetet. Syftet med denna undersökning Àr att undersöka vilka faktorer som frÀmst orsakar information overload hos sjuksköterskorna pÄ akutmottagningen CLV, samt att undersöka hur fenomenet IO pÄverkar vÄrdkvaliteten.Under mars och april 2007 genomfördes intervjuer med sju sjuksköterskor pÄ den aktuella akutmottagningen utifrÄn en frÄgemall som utformats med hjÀlp av aktuell forskning pÄ information overload. Resultatanalysen skedde utifrÄn en specifik orsakstabell som tagits frÄn en litteratursammanstÀllning av Eppler och Mengis (2004).

Introduktion: Övervikt och fetma Ă€r ett ökande hĂ€lsoproblem i vĂ€rlden. Karies Ă€r en vĂ€l utbredd sjukdom globalt. BĂ„de karies, övervikt och fetma Ă€r multifaktoriella sjukdomar som har kostvanor och socioekonomi som gemensamma riskfaktorer. VĂ€rldshĂ€lsoorganisationen (WHO) har dĂ€rför tagit fram strategier i försök att förebygga och kontrollera karies och viktökning bland barn. Syfte: Att beskriva kariesprevalensen hos barn i Ă„ldrarna 2-12 Ă„r med övervikt och fetma. FrĂ„gestĂ€llningar: Vilken Ă€r kariesprevalensen hos barn med övervikt och fetma jĂ€mfört med normalviktiga? Metod: Litteraturstudien bygger pĂ„ insamlad data frĂ„n vetenskaplig litteratur publicerad 2007- 2014. Resultat: Nio av 16 studier visade att barn med övervikt och fetma hade högre kariesprevalens Ă€n normalviktiga barn, medan sju artiklar inte kunde pĂ„visa nĂ„gon statistiskt signifikant association.

Bakgrund: Venösa bensÄr Àr ett kroniskt, smÀrtsamt tillstÄnd. SÄren Àr ofta svÄrlÀkta och vÀxlar mellan lÀkning och recidiv. I Sverige berÀknas ca 50 000 personer vara drabbade. Behandlingen riktar sig idag frÀmst till sjÀlva sÄrbÀdden och mÀnniskan bakom sÄret och dess upplevda livsvÀrld förbises. Kunskap och förstÄelse för hur personer med venösa bensÄr upplever sin livsvÀrld kan leda till att riskfaktorer för recidiv identifieras samt att behandlingen och bemötandet förbÀttras.

Beteendestörningar sÄ som krubbitning, vÀvning och boxvandring ses ej hos frilevande hÀstar och kopplas ihop med vÄr hÀsthÄllning. De kan ses hos hÀstar av olika raser, Äldrar och inom hÀstsportens alla discipliner. De anses vara negativa för hÀstens vÀlfÀrd och rapporterade frekvenser för hÀstar med beteendestörningar i olika populationer ligger mellan 1,4- 30,3 %. Beteendestörningar utvecklas ofta redan vid tiden för avvÀnjning och faktorer som anses vara förebyggande Àr möjlighet till social kontakt, fri rörelse, utfodring med mycket grovfoder och goda avvÀnjningsrutiner. Syftet med arbetet var att studera hur hÀstuppfödare i VÀstra Götalands lÀn upplever beteendestörningar hos hÀst.

Bakgrund: Det förekommer stora nutritionsproblem pÄ Àldreboenden i Sverige och andra delar av vÀrlden. Sjukdom och Äldrande Àr riskfaktorer för nÀringsmÀssiga störningar. UndernÀring hos Àldre Àr associerad med ökad dödlighet och sjuklighet samt en ökad risk för trycksÄrsutveckling och infektioner. Socialstyrelsen har utfÀrdat en rekommendation angÄende nattfastans lÀngd för att motverka undernÀring och dess komplikationer, samt för att öka energi- och nÀringsintaget hos vÄrdtagarna. Syfte: Att belysa nattfastan pÄ Àldreboenden i en stad i södra Sverige samt undersöka kunskap och attityder om nattfasta hos omvÄrdnadspersonalen pÄ Àldreboenden.

SammanfattningSyftet med studien var att undersöka hur fastighetsbolag vÀrderar historisk ekonomiskinformation och information frÄn kompletterande kÀllor vid kreditbedömning av aktiebolagsom hyresgÀster. UtgÄngspunkten för studien var att de pÄ grund av den komplexakreditgivningen fastighetsbolagen har, sÄ mÄste de ta hÀnsyn till en rad faktorer. Förutom attta hÀnsyn till historisk ekonomisk information, sÄ bör fastighetsbolagen Àven ta hÀnsyn tillickefinansiella kÀllor som t.ex. hyresgÀstens affÀrsidé och hyresgÀstens kompetens somföretagsledare. Vi ville Àven undersöka om det fanns upparbetade rutiner förkreditbedömningen och om fastighetsbolagen gjorde skillnad vid kreditbedömningen avnystartade och etablerade företag.

Demodikos Àr en parasitÀr sjukdom som karaktÀriseras av ett onormalt stort antal demodexkvalster i huden. Smittan överförs huvudsakligen frÄn tiken till valparna under de första levnadsdagarna och sprids endast undantagsvis mellan vuxna hundar. Patogenesen vid utvecklingen av demodikos Àr fortfarande inte helt klarlagd och forskning inom omrÄdet pÄgÄr. Det finns olika former av demodikos vilka benÀmns utifrÄn lesionernas utbredning samt vid vilken Älder hunden för första gÄngen drabbas av sjukdomen. Demodikosen klassificeras som lokaliserad om fÀrre Àn fem hudomrÄden Àr affekterade och som generell om de hÄrlösa omrÄdena Àr fler eller tÀcker ett större omrÄde pÄ kroppen.

Bakgrund: TrycksÄr uppstÄr nÀr hudens syre- och nÀringstillförsel Àr otillrÀcklig pÄ grund avlokalt nedsatt blodcirkulation. Detta orsakar smÀrta och lidande för den drabbade. Tidigareforskning visar att trycksÄrsprevalensen Àr fortsatt hög idag trots medvetenhet om riskfaktorer som bidrar till utvecklandet av trycksÄr. Samt att sjuksköterskor helst förlitar sig pÄ sina tidigare kunskaper och erfarenheter vad gÀller bedömning och beslut kring trycksÄr. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans omvÄrdnadsÄtgÀrder för attförebygga och behandla trycksÄr.