Sökresultat:
563 Uppsatser om Kardiovaskulära riskfaktorer - Sida 15 av 38
FörÀndring i insulinkÀnslighet vid dietinducerad fetma och betesgÄng hos varmblodiga travhÀstar
Fetma Àr ett ökande problem hos dagens hÀstpopulation. Allt fler hÀstar diagnosticeras ocksÄ med insulinresistens (IR) och ekvint metabolt syndrom (EMS). Dessa sjukdomar har ofta kopplats samman med intag av lÀttlösliga kolhydrater och fetma. Behandlingsregimen för de drabbade hÀstarna utgörs till stor del av dietprogram dÀr mÀngden lÀttlösliga kolhydrater Àr kraftigt reducerad. Dock vet man inte om bÄde utfodring med lÀttlösliga kolhydrater och fetma utgör riskfaktorer.
Shared Service Center : en fallstudie av TeliaSoneras Financial Services
Denna uppsats beskriver fenomenet shared services, varför företag satsar pÄ shared service centers (SSC) och hur de gÄr tillvÀga nÀr de designar dem. Studien har genomförts med hjÀlp av en litteraturöversikt och en fallstudie av TeliaSoneras nu pÄgÄende implementering av ett shared service center, FSS. Fallstudien bestÄr av fyra intervjuer och en genomgÄng av TeliaSoneras egna informationsmaterial och medarbetarenkÀter. Litteraturöversikten visar att shared services utlovar vÀsentliga förbÀttringar av ekonomifunktionen och besparingar, att det finns en stor tilltro till dessa löften men att det saknas underbyggda bevis för hur stora besparingarna egentligen Àr. Designen pÄ TeliaSonera FSS visar sig följa litteraturen relativt noga, förutom vad gÀller placering.
Energi- och nÀringsintag hos idrottare som har haft en stressfraktur
Bakgrund: Det finns mÄnga faktorer som Àr viktiga för att bygga upp och bibehÄlla ett starkt skelett. En belastande fysisk aktivitet, framförallt i ungdomsÄren, har ett positivt samband med en ökad styrka i skelettet. Dock kan hög fysisk aktivitet kombinerat med en rad riskfaktorer istÀllet leda till osteoporos och ökad risk för stressfrakturer. Stressfrakturer Àr vanligt bland idrottare och har sats i samband med riskfaktorer som ett lÄgt energiintag, mÄnga sprungna mil per vecka och ett lÄgt intag av kalcium och D-vitamin.Syfte: Syftet med studien var att undersöka energi- och nÀringsintaget hos idrottare som drabbats av stressfraktur samt vilken information de fÄtt om kost vid trÀning.Metod: Totalt rekryterades sex personer varav fyra valde att fullfölja studien. Uppskattat energi och nÀringsintag undersöktes med hjÀlp av kosthistoriska intervjuer vilka strÀckte sig en mÄnad bakÄt i tiden frÄn intervjutillfÀllet.
Kolik hos hÀst - vanliga riskfaktorer och profylaktiskt arbete : en mindre enkÀtundersökning om svenska hÀstÀgares erfarenhet
Reasons for performing this study:
Colic has for a long time been seen as a serious health problem in the equine population. Even so, the knowledge of colic seems to differ a great deal among the people interacting with horses. A large number of studies have for several years looked at risk factors that cause colic, in order to provide knowledge about them. The knowledge can then be used as tools for developing prophylactic methods in order to reduce the number of horses that develop colic.
Objectives
The aim with this study was to investigate if people have the correct knowledge about colic in horses, which risk factors that cause colic today and describe prophylactic methods that can result in avoidance of colic in horses.
Method
Eleven veterinary practices were contacted in order to send out two questionnaires for a study of six weeks.
Stressfrakturer hos den elitidrottande hÀsten : potentiella benmarkörer för diagnos och prevention
Muskuloskeletala skador Àr ett stort problem hos hÀstar som trÀnas och tÀvlas i kapplöpning, och orsakar smÀrta med pÄföljande hÀlta för individen och ger Àven ekonomiska förluster inom industrin. Av dessa Àr stressfrakturer i tredje metakarpalbenet distalt pÄ frambenet vanligast och utgÄngen Àr ofta katastrofal med avslut pÄ karriÀren och i vissa fall slakt. För denna typ av skada finns alltid en preexisterande patologi i benvÀvnaden. TrÀningen Àr högintensiv och krÀver en fysisk adaptation av rörelseapparaten. Den kraftiga mekaniska belastningen kan kopplas till predilektionsplatser för frakturerna, dÀr mikroskador i benvÀvnad utvecklas till fullstÀndiga frakturer.
Sjuksköterskans förebyggande ÄtgÀrder mot trycksÄr hos sÀngliggande patienter pÄ sjukhus
TrycksÄr Àr ett vanligt förekommande problem som medför stort lidande för den som drabbas och bidrar till extra kostnader för samhÀllet. Syftet med studien var att sammanstÀlla vilka förebyggande omvÄrdnadsÄtgÀrder sjuksköterskor anvÀnder sig av och om de Àr tillrÀckliga för att motverka trycksÄr hos sÀngliggande patienter pÄ sjukhus. Metoden som anvÀndes var en litteraturgranskning dÀr artiklar samlats inom Àmnet och dÀr fokus lagts pÄ trycksÄr, omvÄrdnadsÄtgÀrder och riskfaktorer. Resultatet visade att det Àr viktigt att sÀtta in preventiva ÄtgÀrder i god tid för att förhindra uppkomsten av trycksÄr. De omvÄrdnadsÄtgÀrder som sjuksköterskan anvÀnder sig av idag Àr riskbedömning, tryckavlastning, observation och vÄrd av huden, nutritionsstatus och dokumentation.
Vinna eller försvinna : En kvalitativ studie om spelberoende
This is a qualitative study where the purpose was to investigate what professionals experience to be the reason for an individual to become addicted to gambling and continues to gamble even though it leads to negative consequences. The purpose was also to investigate what the professionals experienced was of importance for an individual to recover from a gambling addiction. The study was based on qualitative semi-structured interviews with knowledgeable individuals in the field. The main findings of the study were that the motivation for individuals with a gambling problem to continue gamble was that they saw gambling as the solution to their problems by winning back lost money. It was common that gambling was an escape from anxiety, guilt, shame, and other gambling-related problems such as financial liabilities.
Metoder för att bedöma sÀkerheten pÄ barns skolvÀgar
Detta examensarbete har gjorts pÄ uppdrag av VÀgverket Region Norr. Ett förslag om att studera barns sÀkerhet i trafiken som fotgÀngare och cyklister till skolor utanför tÀtorten arbetades fram. Syftet har varit att utvÀrdera barns skolvÀgar via inventering med olika metoder och dÀrefter dra slutsatser av resultaten. TvÄ skolor i Bodens kommun, Harads och Södra BredÄker med barn i Ärskurserna 0-6 valdes ut för arbetet. Inventeringen har skett i Harads och Södra BredÄker med de fyra metoderna.
Möjligheter och risker med IT outsourcing
Den föreliggande texten Àr en utifrÄn ett socialkonstruktionistisk och relativistiskt perspektiv baserad undersökning av relativismens och realismens skilda ontologier. Texten argumenterar för giltigheten i en socialkonstruktionistisk förstÄelse av det sociala och framvisar ett antal framtrÀdande problem med realismens Weltanschauung. Relaterat till detta behandlas en diskursteoretisk syn pÄ sociala fenomen tillsammans med etnometodologiskt och foucauteanskt inriktade perspektivs olika uppfattningar om valet av relevant kontext vid samhÀllsvetenskapliga analyser. Vidare genomförs en diskurspsykologisk lÀsning av en tidsskriftsartikel, en lÀsning som framför allt exemplifierar problematiken med realismens konstruktion av verkligheten som objektiv och sjÀlvframtrÀdande. Slutligen görs i textens avslutande del ett försök att fördjupa den socialkonstruktionistiska kritiken av realismen, framför allt i syfte att antyda en möjlighet att bryta dualismen autonom verklighet?konstruerad verklighet samt utstaka riktningen för en motsÀttningarnas sociologi..
Oralt skivepitelkarcinom pÄ katt : uppkomst och förekomst
Oralt skivepitelkarcinom Àr den överlÀgset vanligast förekommande tumören i munhÄlan pÄ katt och 10 % av alla tumörer som drabbar djurslaget bestÄr av denna cancerform. Lokala infiltrationer Àr vanliga medan metastasrisken till andra delar av kroppen Àr relativt lÄg. En katt som diagnostiserats med sjukdomen har endast 9,5 % chans att överleva en ettÄrsperiod och Àven efter behandling Àr överlevnadschanserna relativt smÄ. Behandling med mandibulaektomi verkar vara den mest effektiva men medför ofta kroniska postoperativa komplikationer som ÀtsvÄrigheter, framskjutande tunga, snedvriden underkÀke, ökad salivering, svÄrigheter dÄ katten ska tvÀtta och slicka sig samt felaktigt bett med skador pÄ gommen som följd. Tumören utvecklas oftast i den mandibulÀra gingivan eller i de sublinguala delarna av munhÄlan och mukösa ulcerationer, nekroser och variga inflammationer tillhör de patologiska fynden.
Det Àr osÀkert hur oralt skivepitelkarcinom pÄ katt uppstÄr men forskningen pekar pÄ att det rör sig om cancerstamceller som driver utvecklingen.
Salmonella och verotoxinproducerande E. coli i fÀrdigsallader
FÀrdigsallader Àr en produktgrupp som blir allt mer populÀr. DessvÀrre har det pÄ senare Är förekommit ett antal utbrott dÀr mÀnniskor har smittats av tarmbakterier som Salmonella och verotoxinproducerande Escherichia coli i olika ouppvÀrmda produkter som till exempel böngroddar frÄn Tyskland.
I denna litteraturstudie undersöks vilka patotyper av E. coli och Salmonella som kan infektera mÀnniskor och hur detta kan gÄ till. Det ges förslag för att minska smittspridningen. SÀrskilt fokus ges E.
Gymnasiematematik pÄ distans : Varför sÄ mÄnga avbryter sina distansstudier i matematik
Syftet med studien Àr att undersöka varför det Àr sÄ mÄnga distansstudenter som avbryter sina distansstudier i matematik. Distansutbildning (DU) Àr en studieform i stark frammarsch. Nyckelorden för en lyckad DU Àr bland annat flexibilitet och individanpassning. Medan flexibiliteten framförallt ökar tillgÀngligheten stÄr individanpassningen som garant för en god lÀrsituation. Faktorer som i hög grad pÄverkar DU och genomströmningen Àr studiemotiv, artefakter och hur det sociala sammanhanget upplevs.
Riskfaktorer för toxoplasmainfektion hos mÀnniska
Idag kÀnnetecknas det svenska jordbruket framför allt av storskaliga, effektiviserade och specialiserade lantbruk med behov av flera energikrÀvande produktionsmedel. Negativa konsekvenser av detta lantbruk Àr bland annat en minskad variation av livsmiljöer i jordbrukslandskapet, en minskad biologisk mÄngfald och dÀrmed en försvagning av ekosystemtjÀnster knutna till jordbruket. EkosystemtjÀnster möjliggör liv pÄ vÄr jord genom att lÄngsiktigt understödja tillgÄngen till framför allt mat, dricksvatten, fiber och virke samt reglera klimat och luftkvalitet. Ett uthÄlligt lantbruk Àr ett system som gynnar och anvÀnder sig av ekosystemtjÀnster och biologisk mÄngfald för att produktionen ska fungera. Forskning visar att det finns en högre artrikedom pÄ smÄskaliga ekologiska gÄrdar Àn pÄ större konventionella gÄrdar.
MALNUTRITION HOS DEMENTA PERSONER-ETT OMVĂ RDNADSPROBLEM
Malnutrition Àr vanligt förekommande hos personer med demenssjukdomar och för denna utsatta grupp Àr det av vikt att fokusera pÄ nutrition och omvÄrdnadsÄtgÀrder. Syftet med ddenna litteraturstudie Àr att belysa malnutrition och riskfaktorer ho dementa personer samt beskriva vad sjuksköterskan bör vara uppmÀrksam pÄ i sitt arbete för att förebygga malnutrition och hur bÀttre nutritionsstatus kan uppnÄs. Metoden i arbetet Àr en litteraturstudie i vilken 9 kvantitativa artiklar och 1 kantitativ/kvalitativ studie granskats ur ett vetenskapligt perspektiv. Resultatet presenteras utifrÄn tre huvudomrÄden: nutritionsproblem och tillhörande faktorer,utbildning samt interventioner. Tillsammans visar de pÄ förekomst av malnutrition och att det via utbildning och ÄtgÀrder gÄr att pÄverka nutritionsstatus hos dementa personer.
Fysisk bestraffning och psykologisk kontroll som riskfaktorer för depressiva symptom hos ungdomar
Fysisk bestraffning och psykologisk kontroll som utförs av förÀldrar Àr exempel pÄ problematiska förÀldrabeteenden som kan orsaka depressiva symptom hos ungdomar. Studiens syfte Àr att undersöka om det finns skillnader i depressiva symptom mellan ungdomar som har utsatts för fysisk bestraffning och ungdomar som har utsatts för psykologisk kontroll över tid. Studien anvÀnder sig utav sekundÀrdata frÄn ett forskningsprojekt, bestÄende av enkÀtsvar som har samlats in frÄn ungdomar mellan 13-15 Är i en mellanstor svensk stad. Studien visade inga skillnader i depressiva symptom hos ungdomarna nÀr symptomen av fysisk bestraffning och psykologisk kontroll jÀmfördes över tid. Dock var sambanden mellan fysisk bestraffning och depressiva symptom svagare Àn mellan psykologisk kontroll och depressiva symptom..