Sökresultat:
563 Uppsatser om Kardiovaskulära riskfaktorer - Sida 12 av 38
Psykisk hÀlsa hos barn till ensamstÄende förÀldrar. : En litteraturöversikt.
Bakgrund: Enligt Barnpsykiatri kommittĂ©ns definition av psykisk ohĂ€lsa skall symtomen pĂ„gĂ„ under en lĂ€ngre tid, hindra barnet frĂ„n att fungera optimalt samt orsaka lidande. Ă
r 2013 lever sÄ mÄnga som cirka 400 000 barn med en ensamstÄende förÀlder i Sverige. Syfte: Att belysa hur barn till ensamstÄende förÀldrar pÄverkas psykiskt av sin uppvÀxtmiljö. Metod: För denna litteraturöversikt söktes vetenskapliga artiklar i databaserna CINAHL, Pubmed och PscyINFO. Slutligen inkluderades 15 vetenskapliga artiklar varav fem med kvalitativ ansats och tio med kvantitativ ansats.
VÄld i arbetslivet : En intervjustudie av restaurangpersonal
VÄld i arbetslivet Àr ett samhÀllsproblem som har fÄtt ökad uppmÀrksamhet de senaste Ären. MÀnniskan spenderar stor del av sin vakna del pÄ arbetet och upplevs vÄld i arbetslivet kan det fÄ förödande effekt pÄ en mÀnniskas livskvalitet. I denna intervjustudie fokuseras klientrelaterat vÄld dÀr arbetsgruppen Àr restaurangarbetare som jobbar i yttre tjÀnst med gÀstkontakt. Det Àr en grupp som vÀldigt fÄ studier Àr baserade pÄ trots att de i sitt yrke har flera riskfaktorer till vÄld i arbetslivet sÄsom alkohol, sena nÀtter och gÀsthantering.Studiens syfte Àr att ta reda pÄ vad de anstÀllda som intervjuas anser vara vÄld pÄ deras arbetsplats och hur det kan se ut men Àven vad det kan finnas för orsaker till vÄld pÄ deras arbetsplats. Forskaren i denna studie har en egen förförstÄelse dÄ denna har jobbat sjÀlv i restaurangbranschen i 15 Är vilket kan vara bÄde till en nackdel och fördel i studien.
Aktualiseringar och insatser inom Förskoleteamet Tummen : En inblick i förebyggande arbete med barn och familjer
För att erbjuda insatser till utsatta barn och familjer som lever i en riskutsatt miljö startades hösten 2007 samverkansprojektet Tummen i Karlstad kommun. Projektet ska nu utvÀrderas och denna uppsats Àr en del i denna utvÀrdering.Syftet Àr att studera i vilken utstrÀckning personalen i Förskoleteamet Tummen har rapporterat olika typer av enskild respektive överlappande problematik för de barn och familjer som aktualiserats hos teamet. Vidare att utifrÄn rapporterad problematik studera val av insats hos teamet och personalens uppfattning om familjens behov av fortsatt stöd efter avslutad insats.Undersökningen Àr kvantitativ och bygger pÄ utvÀrderingsmallar, som har fyllts i av Förskoleteamets personal vid varje aktualisering, totalt 125 stycken.Studien visar att de vanligaste rapporterade svÄrigheterna hos barnet Àr aggressivitet och samspelssvÄrigheter. InÄtagerande problematik rapporteras dÀremot i liten grad. Vidare framkommer att tvÄ- eller flersprÄkiga familjer generellt sett rapporteras ha fler svÄrigheter Àn enbart svensksprÄkiga.
Risken för kolorektal cancer i förhÄllande till kostmönster, fysisk aktivitet och BMI i sydöstra Sverige : Analys av data frÄn en fall-kontrollstudie
Bakgrund: Tidigare studier har identifierat flera riskfaktorer, sÄsom kost, fysisk aktivitet och BMI, gÀllande kolorektal cancer. Att analysera kost utifrÄn kostmönster istÀllet för enskilda livsmedel har visat sig vara effektivt för att undersöka risker för kolorektal cancer. Datamaterial samlades in med hjÀlp av en fall-kontroll studie med 257 fall och 805 kontroller.Syfte: Identifiera faktorer som ger en höjd eller sÀnkt risk för kolorektal cancer utifrÄn omrÄdena kost, fysisk aktivitet och BMI.Metod: Faktoranalys anvÀndes för att upptÀcka kostmönster. Logistisk regression anvÀndes för att skatta oddskvoter och 95 % konfidensintervall.Resultat: Tio stycken kostmönster erhölls frÄn faktoranalysen. Kostmönstren ?LÀsk, juice och mjölkprodukter? (OR=1,288; ORQ4=2,159), ?Te, men inte kaffe?(OR=1,228; ORQ3=1,891; ORQ4=1,668) och ?FÄgel, rött kött och fisk?( ORQ4=1,724) gav alla en ökad risk.
Efterlysts bild(er) av brottsoffer : En studie i hur brottsoffer skildras is tv-programmet efterlyst
VÄld i arbetslivet Àr ett samhÀllsproblem som har fÄtt ökad uppmÀrksamhet de senaste Ären. MÀnniskan spenderar stor del av sin vakna del pÄ arbetet och upplevs vÄld i arbetslivet kan det fÄ förödande effekt pÄ en mÀnniskas livskvalitet. I denna intervjustudie fokuseras klientrelaterat vÄld dÀr arbetsgruppen Àr restaurangarbetare som jobbar i yttre tjÀnst med gÀstkontakt. Det Àr en grupp som vÀldigt fÄ studier Àr baserade pÄ trots att de i sitt yrke har flera riskfaktorer till vÄld i arbetslivet sÄsom alkohol, sena nÀtter och gÀsthantering.Studiens syfte Àr att ta reda pÄ vad de anstÀllda som intervjuas anser vara vÄld pÄ deras arbetsplats och hur det kan se ut men Àven vad det kan finnas för orsaker till vÄld pÄ deras arbetsplats. Forskaren i denna studie har en egen förförstÄelse dÄ denna har jobbat sjÀlv i restaurangbranschen i 15 Är vilket kan vara bÄde till en nackdel och fördel i studien.
FrÄgor som stÀlls inför datortomografi med intravenösa jodkontrastmedel : en enkÀtstudie
Bakgrund: Förutom de diagnostiska fördelarna med jodkontrastmedel finns det samtidigt risker. Nedsatt njurfunktion, diabetes och hjÀrtsvikt Àr nÄgra av de riskfaktorer som kan leda till att patienten drabbas av en kontrastmedelsinducerad njurskada. Allergi och astma utgör riskfaktorer för en akut överkÀnslighetsreaktion. Tyreoideafunktion, graviditet och lÀkemedel Àr andra faktorer som Àr viktigt att ta reda pÄ för att undvika negativa effekter av jodkontrastmedel. I Sverige finns nationella rekommendationer samt utarbetade frÄgeformulÀr som ska förebygga de negativa effekterna.
Bedragares kÀnnetecken
BedrÀgerier bedöms vara kraftigt underrepresenterade i brottstatistiken och bara en brÄkdel av gÀrningsmÀnnen upptÀcks. Bilden av hur dessa ser ut Àr splittrad i det nuvarande kunskapsfÀltet. Denna studie bygger pÄ en enkÀt som med utgÄngspunkt frÄn andra kÀllor Àn offentlig registerdata försökt klargöra hur en bedragare ser ut och vilka faktorer som pÄverkar risken för bedrÀgerier, samt kasta
ljus pÄ dem som av olika skÀl undkommer kontroll och lagföring. Resultatet visar att vissa faktorer utmÀrker sig och vissa kÀnnetecken framtrÀder. De mest utmÀrkande riskfaktorerna Àr anonymitet, allmÀn ekonomisk kris och otydliga regler.
HÀlsoundersökning vid renhÄllningsverket i BorÄs
Personalen vid gatukontorets VA-avdelning arbetar dagtid, 3-skift eller har utöver sin ordinarie arbetstid beredskap, enligt ett roterande schema, för att vid behov trÀda i arbete. Detta har vÀckt funderingar pÄ hur hÀlsan pÄverkas och vilka hÀlso-risker som finns. FöretagshÀlsovÄrden fick i uppdrag att genomföra en hÀlsounder-sökning.Syftet med undersökningen var att belysa vilka riskfaktorer som finns för de anstÀlldas hÀlsa. Vad man vill ha svar pÄ Àr medarbetarnas livsstil avseende kost, motion, alkohol och tobak. LikasÄ hur ser den sÄ kallade medicinska statusen ut i frÄga om blodtryck, kolesterol, p-glukos, Hb, BMI? Hur stressbelastande uppfattas arbetet av de anstÀllda?Vid undersökningen anvÀndes enkÀten ?Nattarbete?, som Àr ett standardformulÀr vid AB Previa.
Anknytning - ett livsviktigt samspel : En studie om klinikers erfarenhet av arbete med blivande förÀldrar
Anknytningen mellan förÀlder och barn utgör en viktig del för barnets fortsatta utveckling i livet. Inom familjevÄrd möter kliniker förÀldrar som Àr i behov av extra stöd i förÀldraskapet. Det Àr viktigt att kliniker uppmÀrksammar och bedömer om eventuella riskfaktorer i förÀldraförmÄga föreligger för att kunna erbjuda insatser som ökar möjligheten för att det vÀntade barnet utvecklas gynnsamt. UtifrÄn Ätta intervjuer med kliniker, familjebehandlare och barnmorskor, som möter blivande förÀldrar har studiens syfte undersökts, vilken vikt som inom familjevÄrd tillskrivs anknytningsperspektivet i barnets första levnadsfas. Vidare syftar studien till att ta del av verksamma socionomers, inom familjebehandling, och barnmorskors kunskap och erfarenheter kring att tidigt uppmÀrksamma och bedöma förÀldrars förmÄga att knyta an till sitt vÀntade barn.
En studie om suicidprevention : Riskbeteenden och riskfaktorer hos suicidala skolelever
SjÀlvmord Àr idag en utav de vanligaste dödsorsakerna bland barn och unga i Sverige. Trots att det finns ett utarbetat nationellt program för suicidprevention vars syfte Àr att minska antalet sjÀlvmord och sjÀlvmordsförsök sÄ förblir siffran över fullbordade sjÀlvmord bland de yngre i Sverige hög. Genom intervjuer och tidigare forskning pÄ omrÄdet har jag fÄtt ta del av kunskap om hur skolelever kan signalera sjÀlvmordstankar. Mina intervjupersoner som alla arbetar med ungdomar har delat med sig av deras livserfarenheter om hur det Àr att arbeta med suicidprevention och hur man bemöter ett sjÀlvmordsbenÀget barn..
Ăvervikt hos hund : andel överviktiga, riskfaktorer, konsekvenser samt hur övervikt kan förebyggas och förekomsten minskas
Obesity is the most common nutritional disorder, and is defined as an accumulation of excessive amounts of adipose tissue in the body. Obesity is a condition where an animal exceeds its optimum body weight by more than 10-25%.
Risk factors associated with obesity may include breed, age, castration or high energy intake relative to energy consumption. The consequences of obesity are believed to be metabolic and hormonal changes, as well as cardiovascular and respiratory diseases, orthopedic problems, tumors and premature death. Prevention and early detection of obesity leads to better health care.
Ăldre mĂ€ns syn pĂ„ och erfarenheter av fall och fallolyckor: En fokusgruppsstudie
Fallskador orsakar 3,5 miljoner dödsfall i vÀrlden. Forskning visar att det finns över 400 identifierade riskfaktorer vid fallolyckor. I Europa förolyckades Àven fler Àldre mÀnniskor pÄ grund av fall Àn vad som förolyckades i trafiken. I Sverige har de Àldres andel i befolkningen ökat. Idag Àr 1,6 miljoner mÀnniskor 65 Är eller Àldre, vilket berÀknas fortsÀtta att öka till följd av att medellivslÀngden stiger.
Osynligt - Synligt - Unga kvinnors psykiska hÀlsa
Den psykiska hÀlsan hos unga kvinnor har en orovÀckande utveckling. Psykisk hÀlsa Àr en subjektiv upplevelse oberoende av objektiva bedömningar. Den psykiska hÀlsans utvecklingbörjar under barndomen och pÄverkas av olika pÄfrestningar i livet. Ungdomstiden Àr en tid av förÀndring dÄ allt Àr instabilt.Hur personen klarar detta beror pÄ de förutsÀttningar individen fÄtt under uppvÀxten. Ibland kan psykosomatiska symptom vara första tecken pÄ psykisk ohÀlsa.
Osynligt ? Synligt - Unga kvinnors psykiska hÀlsa
Den psykiska hÀlsan hos unga kvinnor har en orovÀckande utveckling. Psykisk hÀlsa Àr en subjektiv upplevelse oberoende av objektiva bedömningar. Den psykiska hÀlsans utveckling börjar under barndomen och pÄverkas av olika pÄfrestningar i livet. Ungdomstiden Àr en tid av förÀndring dÄ allt Àr instabilt. Hur personen klarar detta beror pÄ de förutsÀttningar individen fÄtt under uppvÀxten.
Riskfaktorer och prevention för unga suicidala patienter : - En litteraturöversikt
Syfte: Att undersöka om lÀrare anser sig ha tillrÀckliga kunskaper för att identifiera och hÀnvisa vidare elever med psykisk ohÀlsa, om de anser att tillrÀckliga resurser finns tillgÀngliga för att hjÀlpa dessa elever, samt deras uppfattningar om var det huvudsakliga ansvaret för dessa elever ligger. Metod: Studien var en deskriptiv tvÀrsnittsstudie och undersökte 32 stycken yrkesverksamma högstadielÀrare i Dalarnas lÀn. Svaren samlades in via webbenkÀt. Resultaten bearbetades med hjÀlp av deskriptiv statistik i statistikprogrammet SPSS (Statistical package for the social sciences). Resultat: Resultatet frÄn studien visade att respondenterna upplever att de inte har tillrÀckliga kunskaper i hur psykisk ohÀlsa hos unga kan identifieras samt att de har otillrÀckliga kunskaper om vilka resurser som finns att tillgÄ.