Att lÀra sig lösa matematiska problem kan ta lÄng tid för en del elever, men det Àr en förmÄga som eleverna ska utveckla enligt lÀroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr 11). Det kan dÀrför vara en bra idé att börja arbeta med problemlösning redan i förstaklass. Syftet med detta examensarbete var att kvalitativt undersöka hur tre lÀrare arbetar med problemlösning i matematik, vad problemlösning Àr för dem och vad de ser för möjligheter respektive svÄrigheter i arbetet med problemlösning. De tre lÀrarna i min studie undervisar för tillfÀllet i Ärskurs 1 men alla har tidigare arbetat i Ärskurs 5. DÀrför valde jag att fokusera pÄ skillnaden frÄn att arbeta med problemlösning i Ärskurs 1 mot Ärskurs 5.

I arbetet som lÀrare, vare sig det Àr i skolan eller pÄ förskolan kommer vi att arbeta med barnens sprÄk och sprÄkutveckling. Syftet med undersökningen var att jÀmföra arbetet med sprÄkutveckling i förskolan/skolan för barn mellan 1-11 Är i tvÄ kulturellt olika omrÄden, detta för att beskriva skillnader och likheter. För att ta reda pÄ hur lÀrare arbetar i förskolan/skolan har vi intervjuat 8 lÀrare och sedan sammanstÀllt resultatet. I litteraturen har vi gÄtt in pÄ ett antal teorier om barns sprÄkutveckling och hur man som pedagog eller förÀlder kan arbeta för att stötta barnens sprÄkliga utveckling. LÀrarna som vi intervjuade hade liknande Äsikter om hur de borde arbeta, men verkligheten stÀmde inte överens med deras Äsikter.

Syftet med denna uppsats har varit att beskriva vilka faktorer som Àr av betydelse i mötet med vÄrdaren enligt patienterna. Studien Àr en litteraturstudie, som utgÄtt frÄn en kvalitativ metodansats. Analysmetoden som anvÀnts har varit en latent innehÄllsanalys. Skillnaderna mellan "nursing" och "caring" som begerpp betonas ofta i litteraturen av olika forskare. Den empiriska forskningen visar emellertid att dessa begrepp Àr svÄra att hÄlla Ätskilda i verkligheten.

Syftet med uppsatsen Àr att pÄ vetenskaplig grund problematisera hur en lÀrare skulle kunna arbeta med Selma Lagerlöfs novell Bortbytingen i en gymnasieklass i vÄr tid. Studien Àr en kvalitativ undersökning dÀr en analys av Lagerlöfs novell ligger till grund för urvalet av didaktiska metoder. Valet av forskningsbaserad litteratur har grundats pÄ valet av gymnasieelever som mÄlgrupp. Genom att ta del av lÀroplanen i svenska för gymnasieskolan 2011 sammanfogar jag i uppsatsen styrdokumenten, den forskningsbaserade litteraturen och Lagerlöfs novell. Vidare jag genomför en analys dÀr jag plockar fram teman och olika beröringspunkter som jag funnit i texten.

Syftet med denna uppsats Àr att analysera vilka faktorer som Àr avgörande för ett vÀrdeskapande uppköp samt att om det Àr möjligt utifrÄn dessa utlÀsa en modell för hur uppköpsprocessen kan göras vÀrdeskapande. För att kunna besvara vÄrt syfte har vi studerat litteraturen som finns i Àmnet uppköp och tagit del av de teorier som finns. Vi har utifrÄn teorin genomfört intervjuer pÄ fallföretaget Getinge AB inklusive nÄgra av deras senaste förvÀrv. Efter detta har vi gjort ytterligare en teoretisk studie och kompletterat intervjuerna via epost och press. Motiv till uppköp Àr en kombination av flera.

Studiens syfte Àr att synliggöra lÀrares strategier för att identifiera och kartlÀgga elevers matematiksvÄrigheter. De fem intervjuer som gjordes med lÀrare som arbetar pÄ lÄg- och mellanstadiet visade att elevobservationer samt noggranna analyser kring elevernas utveckling Àr mycket vÀsentliga. Alla intervjupersonerna hade matematik i sina utbildningar. Resultatet visade att ett arbete med översiktliga uppgifter underlÀttar för lÀraren att kunna se vari elevens svÄrigheter ligger. PÄ sÄ sÀtt gÄr det förhoppningsvis att upptÀcka svÄrigheterna i tid. Att vara flera lÀrare vid beslutstaganden betonades ocksÄ som viktigt eftersom det kan vara svÄrt att hinna se allt sjÀlv. Vikten av laborativt material skildrades i litteraturen men var inte nÄgot som framkom i intervjupersonernas svar. Resultatet visade Àven att matematiksvÄrigheter kan bero pÄ bristande taluppfattning eller lÀs- och skrivsvÄrigheter.

Syftet med detta arbete Àr att göra en kritisk undersökning av regeringens beslut att slopa kursen Estetisk verksamhet som kÀrnÀmne i gymnasieskolan samt att beröra vikten av estetiska Àmnen i skolan. Vidare syftar denna studie pÄ att inte bara kritisera regeringens beslut, utan snarare försöka förstÄ hur man kommit fram till detta beslut. Inledningsvis ges en litteraturöversikt av tidigare forskning kring estetik och kunskap. Sex kvalitativa intervjuer har genomförts, tvÄ med gymnasielÀrare och fyra med gymnasieelever om deras syn pÄ dessa frÄgor. Uppsatsen avslutas med ett analyskapitel dÀr litteraturen vÀvs samman med resultaten frÄn intervjuerna.

Syftet med denna uppsats har varit att beskriva vilka faktorer som Àr av betydelse i mötet med vÄrdaren enligt patienterna. Studien Àr en litteraturstudie, som utgÄtt frÄn en kvalitativ metodansats. Analysmetoden som anvÀnts har varit en latent innehÄllsanalys. Skillnaderna mellan "nursing" och "caring" som begerpp betonas ofta i litteraturen av olika forskare. Den empiriska forskningen visar emellertid att dessa begrepp Àr svÄra att hÄlla Ätskilda i verkligheten.

Sammanfattning. En till tvÄ procent av befolkningen Àr diagnostiserade med bipolÀrt syndrom. Ordet bipolÀr betyder tvÄ poler och innebÀr svÀngningar mellan förhöjt stÀmningslÀge, depression och neutral grundstÀmning. NÀrstÄende till dessa personer kan hamna i ovÀntade och pÄfrestande situationer och pÄverkas. Studiens syfte var att beskriva hur nÀrstÄende till patienter med bipolÀrt syndrom upplever sjukdomen och hur den pÄverkar livet.

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ hur pedagoger tÀnker kring fenomenet samling. Jag ville ocksÄ ta reda pÄ hur musik skulle kunna anvÀndas i samlingar. För att ta reda pÄ detta delades enkÀter ut till olika förskolor i Malmö. Observationer genomfördes för att fÄ exempel pÄ hur musik kunde anvÀndas i en samling. Stor del av litteraturen har kretsat kring barns intresse, erfarenheter och aktiva barn kopplat till samlingar.

I uppsatsen undersöks hur lÀrare och elever definierar ett gott klassrumsklimat, vem som bÀr ansvaret för att skapa ett gott klassrumsklimat och hur man som lÀrare tillsammans med sina elever kan arbeta för att skapa ett klassrumsklimat som gynnar lÀrandet. Detta har undersökts genom litteraturstudier, tidigare forskning och genom insamling av empiriskt material i form av fokusgrupper med lÀrare och elever. UtifrÄn detta dras slutsatser och förs en diskussion kring vad ett gott klassrumsklimat Àr, hur det skapas och om lÀrare och elever har samsyn.I litteraturen och i det empiriska materialet rÄder en samstÀmmighet kring vad ett gott klassrumsklimat Àr. Ord som trygghet, tolerans, delaktighet och öppenhet Àr Äterkommande. Faktorer som ledarskap, mÄl, dialog och feedback Àr viktiga för skapandet av ett gott klimat.

Bilden av team Àr ofta idealiserande och bör ifrÄgasÀttas. De önskade fördelarna med samverkan i team kan utebli dÄ konflikter uppstÄr mellan medlemmar i teamet. Syftet med denna litteraturstudie var att fÄ en kunskapsöversikt om teamarbete och konflikter. För att precisera syftet fanns tvÄ frÄgestÀllningar: Varför uppstÄr konflikter inom team och hur pÄverkar konflikter teamets prestation? Sökningen efter litteratur genomfördes i Libris, Academic search elite och Sociological abstract.

SammanfattningDet hÀr Àr en tur i sagans land, dÀr jag visar er vad pedagogerna anvÀnder höglÀsning av sagor till och vilka syften som Àr bakomliggande. Genom litteraturen fÄr ni en bild av vad höglÀsning av sagor skapar, hur sagoarbete bör ske enligt författarna och arbetets syfte. Jag har valt att anvÀnda metoden intervju med tvÄ pedagoger i en förstaklass. Resultatet i min metod d.v.s. mina intervjuer visar de tvÄ pedagogernas arbete med höglÀsning av sagor och deras Äsikt om vad höglÀsning av sagor kan ge till barnens utveckling.

Syftet med detta arbete Àr att studera pedagogens roll i den fritt valda aktiviteten pÄ fritidshemmet. En kvalitativ studie har gjorts pÄ tvÄ olika fritidshem vilken har bestÄtt av observationer gjorda med anteckningar. Observationerna visar vad pedagogerna gjorde nÀr barnen hade fritt valda aktiviteter samt hur de bemötte barnen i dessa. LitteraturgenomgÄngen tar upp vad forskare och författare sÀger om fritidshemmet och fritidspedagogen. Den tar Àven upp vad lek respektive fri lek innebÀr samt pedagogens roll i dessa.

I den olfaktoriska litteraturen finns olika Äsikter om huruvida mÀnniskor kan bibehÄlla en mental representation av en doft. I denna studie undersöktes hur bra vi Àr pÄ att förestÀlla oss dofter jÀmfört med bilder av personer, med hypotesen att denna förmÄga Àr sÀmre för dofter Àn för bilder. Deltagarna försökte namnge 40 personer (bilder) och 40 lukter, dÀr den ena gruppen endast exponerades för stimuli i 4 sekunder (singelsamplingsgruppen), den andra fick obegrÀnsad tillgÄng under hela namngivningsförsöket (multisamplingsgruppen). Grundantagandet Àr att om deltagarna kan förestÀlla sig ett objekt för sitt inre sÄ Àr de inte sÄ beroende av Äterexponering. Resultatet visade inte pÄ nÄgon signifikant interaktion mellan grupp och modalitet, men nominellt gÄr resultatet i hypotesens riktning.