Syftet med denna uppsats Àr att kartlÀgga hur Performance Management-system praktiseras inom svenska organisationer. Med utgÄngspunkt ur de teorier och modeller som Äterfinns i litteraturen ska sedan resultatet analyseras. Samtliga av de undersökta industrikoncernerna har tagit till sig PM-synsÀttet och praktiserar det i nÄgon mÄn. SkÀlen till detta benÀmns vara att verktygen i större grad Àn annars kan fÄ hela företaget att uppnÄ gemensam fokus pÄ företagens mÄlsÀttningar. Hur detta senare visar sig i hur företaget faktiskt jobbar finns det, en del att vara ifrÄgasÀttande emot.

Examensarbetet beskriver sex lÀrares erfarenheter av rektorer i skolan, hur de har upplevt sina rektorer, samt vilka krav och förvÀntningar som de har pÄ sina rektorer. I litteraturen behandlas dels lÀrares syn pÄ rektorer, men Àven rektorers syn pÄ sin egen roll och uppgift i skolan. Resultatet frÄn intervjuerna med lÀrarna visar att rektorer har en mycket viktig och ansvarsfylld uppgift i skolan. LÀrarna stÀller stora krav pÄ rektorerna. Det Àr viktigt att rektorerna prioriterar personalen, vÀrnar om eleverna och Àr bra pedagogiska ledare.

Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ om det finns nÄgot samband mellan gymnasieelevers uppfattning om sin kunskapsnivÄ i matematik och hur roligt de upplever att Àmnet och undervisningen Àr. Data till undersökningen samlade jag in via intervjuer, enkÀter och en inlÀmningsuppgift med öppna frÄgor om upplevelser kring matematiken. Litteraturen, bland annat Skolverkets undersökning, pekade i stor utstrÀckning pÄ att en kÀnsla av lust i samband med undervisningen leder till bÀttre kunskapsutveckling. Resultatet av undersökningen visade att det finns ett ganska starkt samband mellan elevernas uppfattning om den egna kunskapsnivÄn och hur roligt de tycker att Àmnet Àr..

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vad som, ur ett lÀrar- och lÀrandeperspektiv, talar för och vad som talar emot ett Àmnesintegrerat arbetssÀtt i matematik och textilslöjd under grundskolans tidigare Är. För att söka svar pÄ denna frÄga har litteratur som behandlar Àmnesintegrerad undervisning, Lpo 94 och kursplaner studerats samt en fallstudie med kvalitativa intervjuer genomförts. Fem grundskollÀrare, varav tvÄ undervisar i matematik Är 4-6 och tre undervisar i textilslöjd Är 2-6, har deltagit i undersökningen. Intentionen Àr att ta reda pÄ deras uppfattningar och erfarenheter av Àmnesintegrering.Resultatet visar att informanterna, i synnerhet den lÀrare som undervisar en klass i nÀstan alla Àmnen, ser stora möjligheter att integrera flera Àmnen i undervisningen. TextilslöjdslÀrarna beskriver situationer i arbetet pÄ slöjden dÄ eleven har anvÀndning av kunskaper och fÀrdigheter i matematik, t.ex.

Syftet med detta arbete Àr att med hushÄllsbarometerns mikro- och makroindex undersöka om ett beteende liknande Keeping Up With the Joneses gÄr att skönja i hushÄllens konsumtion. Mer specifikt sÄ vill vi med OLS som estimationsteknik anvÀnda Konjunkturinstitutets mikro- och makroindex som förklarande variabler för att se om det gÄr att belÀgga en signifikant pÄverkan pÄ olika konsumtionsvaror pÄ makronivÄ. Tanken Àr att bÄde titta pÄ typiska varor som i litteraturen om relativ konsumtion faller inom begreppet statusvaror, sÄsom bilar, och varor som faller utanför, sÄsom mat. Helt i enlighet med uppstÀlld förvÀntan Àr inte resultaten men om vi tÀnker att bilar Àr den mest uttalade statusprodukten med hög visibilitet och mat den med lÀgst statussignal Àr resultaten ÀndÄ i enlighet med tesen att individens uppfattning av omgivningen pÄverkar det enskilda konsumtionsbeteendet..

Denna examensrapport innehÄller resultatet av en litteraturstudie inriktad mot datorbaserade hjÀlpmedel för personer med funktionshinder och i huvudsak blinda anvÀndare. Litteraturen omfattas av böcker, artiklar och webbmaterial som diskuterar problem som kan uppstÄ i datorinteraktion för anvÀndare med funktionshinder och specifikt blinda anvÀndare.Under arbetet med denna examensrapport har Àven intervjuer genomförts med personer inom branschen för datorbaserade hjÀlpmedel för synskadade och denna rapport sammanfattar det material som samlades in under intervjuerna.Rapporten syftar till att belysa problematiken med att överföra visuellt representerad information till en form som blinda anvÀndare kan hantera. Detta inkluderar Àven diskussioner kring nÄgra av de anpassningar som vanligtvis anvÀnds för att lösa problematiken..

Denna studie handlar om pedagogers uppfattningar om barns lek och lÀrande. I litteraturen har vi funnit att de flesta lekforskare Àr eniga om att lek Àr viktig för barns utveckling och lÀrande. Syftet med studien var att beskriva om, och i sÄ fall hur, pedagoger sÀger sig anvÀnda lek för barns lÀrande. Studien har utförts i en förskola dÀr vi har intervjuat fem pedagoger, fyra lÀrare i förskolan (förskollÀrare) och en barnskötare. Resultatet visade att pedagogerna uppfattar lek som viktig och att de anvÀnder sig av olika lekformer för att stimulera barns lÀrande.

Syftet med denna uppsats var att undersöka förskollÀrares reflektioner kring litteraturanvÀndning i verksamheten. Studien var uppbyggd utifrÄn tre frÄgestÀllningar. Dessa frÄgestÀllningar har fokus att ta reda pÄ hur lÀrare reflekterar kring höglÀsning, boksamtal och litteratur. Vi anvÀnde oss av enkÀtundersökning för att fÄ fram denna information. Antalet medverkande var 5 förskolor och det samlades in 12 enkÀter frÄn förskollÀrare.

Examensarbetet handlar om att synliggöra barns lek och lÀrande, mÄlet med studien Àr att visa förskollÀrares perspektiv pÄ lek, lÀrande och miljö. UtgÄngspunkten har tagits i Pramling Samuelssons och Vygotskijs teorier. Undersökningen som ligger till grund för resultatet och analysen Àr en enkÀtstudie med kompletterande frÄgor i vilka respondenterna fÄr möjligheter att fritt utveckla sina tankegÄngar. Studien Àr genomförd utifrÄn utbildade förskollÀrare, i olika orter och pÄ olika förskolor med varierade förutsÀttningar, det gör att vi fÄr en bred och generell överblick. Resultatet visar att förskollÀrarna Àr vÀl insatta i frÄgorna som berör lek, lÀrande och miljö, respondenternas svar ger i det stora hela en bra inblick.

Miljonprogrammens trÀdbestÄnd prÀglades generellt vid anlÀggning av ett ensidigt artval. Tidigare forskning tyder pÄ att trÀdbestÄnden pÄ flertalet miljonprogramsomrÄden till stor del prÀglats av en bristande hÀnsyn till vegetationens utveckling över tid. Ett snÀvt antal arter med snabb tillvÀxt och förmÄga att klara av de störda markförhÄllanden som uppstÄtt i och med det mekaniserade byggandet har pÄ mÄnga platser överanvÀnts och skapat monotona utemiljöer . Tidsperspektivet ger oss idag möjlighet att utvÀrdera trÀdbestÄnden inom rekordÄrens bostadsgÄrdar ur ett hÄllbarhetsperspektiv och uppsatsen utreder huvudsakligen vilka riktlinjer som kan vara aktuella för att, utifrÄn olika övervÀganden, styra och forma trÀdbestÄndet inom det specifika fallstudieomrÄdet tillika miljonprogramsomrÄdet Vilbergen i syfte att skapa ett mer lÄngsiktigt hÄllbart trÀdbestÄnd. Uppsatsen Àr huvudsakligen indelad i tre delar. I den teoretiska bakgrunden undersöks i litteraturen hÄllbara trÀdbestÄnd utifrÄn aspekterna trÀd i dynamik, artval, vÀxtteknik och rotutrymme.

VÄrt syftet med C-uppsatsen Àr att ur en pedagogisk synvinkel fÄ en inblick i pedagogers uppfattning om sin kompetens i hur man möter barn i sorg. För att ta reda pÄ detta har vi intervjuat sex pedagoger i södra Sverige. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Vi har bearbetat litteratur som belyser pedagogens handlande och skolans roll. Vi har Àven behandlat litteratur som tar upp vilka olika krisfaser man gÄr igenom nÀr man har drabbats av en traumatisk hÀndelse.

Examensarbetet behandlar samverkan mellan hem och skola och de olika kommunikationsformer som anvÀnds.Syftet med arbetet Àr att undersöka detta Àmne utifrÄn förÀldrarnas perspektiv för att belysa Àmnet frÄn en annorlunda synvinkel. Meningen med detta Àr att pedagoger ska kunna utnyttja kunskapen om förÀldrarnas Äsikter för att effektivisera och öka kvaliteten pÄ sitt arbete med samverkan.I arbetet behandlas litteratur som berör Àmnet och förklarar innebörden för undersökningen. Litteraturen utgör sedan grunden för en undersökning som innehÄller intervjuer med förÀldrar. Detta leder fram till de resultat som krÀvs för att uppfylla syftet. Resultaten visar pÄ förÀldrarnas Äsikter kring samverkan och kommunikationsformer samt tar upp de önskemÄl som förÀldrarna presenterar..

Jag har alltid har varit intresserad av den demokratiska processen, och i och med att skolans styrdokument betonar vikten av elevdelaktighet, bestÀmde jag mig för att undersöka om eleverna i den skola jag arbetar i, upplevde att de hade inflytande i sin vardag i skolan. Syftet med uppsatsen var bÄde att ta reda pÄ om eleverna upplevde att de hade formellt inflytande och att ta reda pÄ om de hade inflytande i sin undervisningsprocess. För att ta reda pÄ detta utgick jag ifrÄn tvÄ frÄgeomrÄden: 1. Upplever elever i undersökningsgruppen att de har formellt inflytande i skolan?2.

"1900-talets sista decennium har gÄtt i historiens tecken" skriver Klas-Göran Karlsson (1998 s 212). Till exempel har historia och historien fÄtt uppsving i litteraturen, filmer, media, debatter m.m. Men inom skolans vÀrld har Àmnet fÄtt stÄ tillbaka för andra Àmnen, vilket 2007 kommer att Àndras. Historia införs som ett kÀrnÀmne i den svenska gymnasieskolan. I och med att Historia införs som kÀrnÀmne i gymnasieskolan blir det fortsatt viktigt att belysa vilka intentioner styrdokumenten har med Àmnet historia och vilka kunskapsuppfattningar som Àmnet förmedlar.

För tillverkande företag innebÀr globalisering en hÄrdare konkurrensmiljö vilket stÀller de i innovationens ekorrhjul. Men för att innovera mer och snabbare behövs anstÀllda med entreprenöriella egenskaper? intraprenörer. Syftet med detta arbete har varit att öka förstÄelsen för hur intraprenörskap tas tillvara i mindre tillverkningsföretag och identifiera frÀmjande och hÀmmande faktorer. Vi har kunnat finna exempel pÄ intraprenörer och hur dem har bidragit till att utveckla verksamheten nÀr nödvÀndiga friheter har givits dem.