I den hÀr hermeneutisk-fenomenologiska litteraturstudien undersöker jag lekens vÀsen samt lekens vÀsen i förhÄllande till det moderna samhÀllet genom att analysera vad lek Àr och dÀrefter stÀlla lek i förhÄllande till nÄgra av modernitetens strukturerande former. Litteraturen Àr hÀmtad frÄn olika vetenskapliga discipliner sÄsom sociologi, filosofi, psykologi, pedagogik och kulturhistoria..

Sammandrag Detta examensarbete handlar om elever som har ett annat modersmÄl Àn svenska och deras utveckling av andrasprÄket. Jag vill i mitt arbete visa hur man enligt litteratur och forskning rekommenderar att frÀmja andrasprÄkselevernas sprÄkutveckling och göra en jÀmförelse hur man arbetar i verkligheten. Litteratur och forskning stÀlls emot hur fyra lÀrare arbetar pÄ en invandrartÀt skola. LÀrarna arbetar alla pÄ samma lÄgstadieskola och informationen de gav mig fick jag genom individuella intervjuer. Mitt arbete speglar bÄde likheter och olikheter mellan de tvÄ parterna; litteratur och intervjuade lÀrare.

Elevers motivation spelar en stor roll för deras lÀrande. Men mÄnga barn i skolan saknar denna motivation, och finner matematiken trÄkig och svÄr. Denna uppsats handlar om hur lÀrare kan öka elevers lust att lÀra matematik. Jag undersöker vad som sÀgs om lust och motivation i skolans styrdokument, samt vad dessa tvÄ begrepp egentligen innebÀr. Vidare har jag tagit reda pÄ vad litteraturen menar Àr viktigt för elevernas lust.

Denna uppsats handlar om förskolematematik. Vad Àr det och hur gör man? Vi har observerat förskolor och intervjuat pedagoger som valt att arbeta medvetet med detta för att fÄ veta varför de valt att arbeta med förskolematematik. Vi tycker oss mÀrka att intresset för matematik i förskolan ökat, och vi tror att vi nÄgon gÄng kommer att arbeta i en sÄdan verksamhet. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Varför vÀljer pedagoger att arbeta medvetet med matematik? Hur gör man rent konkret och vad betyder förskolematematik för de pedagoger vi intervjuat.

Attityder i samhĂ€llet till personer som har funktionsnedsĂ€ttning Ă€r ofta negativa. Det finns bĂ„de lĂ€rarstuderande och verksamma lĂ€rare som har dyslexi, denna undersöknings syfte Ă€r att belysa lĂ€rares attityder till kollegor som har dyslexi. Även erfarenheter samt upplevd kunskap om dyslexi ska belysas. AnvĂ€nder enkĂ€t av likertskaletyp som datainsamlingsmetod för en deskriptiv surveyundersökning som riktar sig till kommunala grundskollĂ€rare i en kommun. Urvalet omfattar fem skolor med 62 respondenter.

I de exempel pÄ presupposition vi möter i den sprÄkvetenskapliga litteraturen Àr den presupponerade informationen sÄ gott som alltid enkel, konkret, verifierbar och fri frÄn vÀrderingar. I det sprÄk vi möter i vÄr dagliga verklighet Àr det dÀremot inte alls ovanligt att talare presupponerar information av en helt annan karaktÀr: den presupponerade informationen i (1)?(3) Àr bÄde vag och kontroversiell, och vi kan anta att den har att göra med talarens Äsikter..

Supply chain management Ă€r ett omrĂ„de som pĂ„ senare tid erhĂ„llit allt mer uppmĂ€rksamhet genom en hĂ„rdnande konkurrenssituation mellan företagen. Genom att arbeta med supply chain management och integration av de informationssystem som aktörerna i en försörjningskejda anvĂ€nder erhĂ„ller företagen konkurrensfördelar. Informationen som aktörerna har behov av blir dĂ€rav mycket viktig för att uppnĂ„ dessa konkurrensfördelar. Även datakvaliteten blir i detta sammanhang en avgörande faktor. NĂ€r det gĂ€ller supply chain management och informationsbehov Ă€r de författare som studerats alla överens om att informationen och datakvaliteten Ă€r av avgörande betydelse för att kunna exempelvis skapa prognoser för att hantera brister i informationsflödet, i litteraturen benĂ€mns dessa brister som osĂ€kerhet.

Detta examensarbete behandlar frÀmst ÀmnesomrÄdena kommunikation och arbetsgrupper. Vi har i denna studie genomfört kvalitiativa undersökninar med fem medarbetare i Resia-butiken i Eskilstuna. Syftet med examensarbetet Àr att ta föreslÄ hur medarbetarna kan fÄ en bÀttre kommunikation och sammanhÄllning.Litteraturen som anvÀnts berör omrÄdena kommunikation, förÀndringsledning, arbetsgrupper och kreativitet. Alla anteckningar som gjorts har sparats och dokumenterats pÄ en gemensam e-mail forskargruppen har. Vidare har vi anvÀnt oss av en blogg dÀr vi beskriver var i framtagningsprocessen vi Àr..

I vÄrt examensarbete presenteras inledningsvis en omfattande litteraturstudie. Syftet med den var att hÀmta inspiration, tillÀgna oss erfarenheter som andra redan gjort samt att undersöka om vi i litteraturen kunde finna nÄgot som styrker ett utomhuspedagogiskt arbetssÀtt - allmÀnt respektive specifikt i matematiken. Efter det att vi skrivit vÄr litteraturstudie genomförde vi ett sex veckor lÄngt matematikprojekt i Är 8, dÀr vissa moment var förlagda utomhus. Meningen med det hÀr projektet var att undersöka huruvida vi efter genomfört projekt kunde se nÄgon attitydförÀndring frÄn elevernas sida gentemot matematikÀmnet. Vi ville dessutom undersöka vilka upplevelser elever i Är 8 fÄr nÀr utomhusmiljön anvÀnds som ett komplement till den traditionella undervisningen.

Denna studie undersöker vilken typ av litteratur som 9 pojkar i Ă„rskurs 5 vĂ€ljer att lĂ€sa. Dessutom granskas i studien vilket intresse som finns bland dessa pojkar gĂ€llande lĂ€sning. Studien Ă€r kvalitativ och bygger pĂ„ semistrukturerade intervjuer som gjorts med pojkar frĂ„n 2 olika klasser pĂ„ samma skola. Fokus har legat pĂ„ pojkarnas egna tankar och Ă„sikter utifrĂ„n deras perspektiv. I litteraturdelen presenteras litteratur som behandlar pojkars lĂ€spreferenser.Övergripande kan sĂ€gas att pojkar har ett bristande lĂ€sintresse och de lĂ€ser litteratur som frĂ€mst utspelar sig utanför sin egen verklighet.

SammanfattningDen hÀr studien Àr en litteraturöversikt som analyserar forskningsbaserade texter och lyfter fram syften med drama/teater i gymnasieskolan, utifrÄn den analyserade litteraturen. Studien redogör bÄde för syften med drama/teater som enskilt Àmne och integrerat med andra Àmnen.Studien visar att drama/teater Àr anvÀndbart bÄde som ett medel dÀr mÄlet Àr att lÀra sig andra Àmnen, och dÀr mÄlet Àr kunskaper i drama/teater. Den ger exempel pÄ att eleverna, med hjÀlp av drama/teater, kan fÄ stöd i att uppnÄ flera av mÄlen i gymnasieskolans senaste lÀroplan frÄn 2011. Exempel pÄ hur drama/teater kan vara till nytta i andra Àmnen Àr att det kan anvÀndas för att förbÀttra elevers lÀsning och textförstÄelse oavsett Àmne. Drama/teater har ocksÄ ett egenvÀrde som bland annat bestÄr i att eleverna lÀr sig att anvÀnda sina erfarenheter för att förstÄ omvÀrlden, att de lÀr sig att uttrycka sig pÄ sitt individuella sÀtt och att de trÀnar pÄ att vÄga ta stÀllning.

Syfte Syftet med denna undersökning Àr att visa vilkafaktorer som pÄverkar substansrabattens existenssamt hur rabatten hos de svenska investmentbolagenhar utvecklats under den senaste tioÄrsperioden2003-2013.Metod En kvalitativ studie har genomförts medutgÄngspunkt frÄn investmentbolagensÄrsredovisningar och den hÀmtade litteraturen.Slutsats Undersökningen har försökt att bevisa attsubstansrabatten Àr en komplex företeelse inominvestmentbolagen och att anledningen till dessuppkomst Àr svÄr att identifiera.Vi har konstaterat att de flestainvestmentbolag Àr undervÀrderade och dÀrförhandlas till en substansrabatt..

Denna uppsats syftar till att genom en litteraturstudie belysa nÄgra olika inhysningsformers pÄverkan pÄ unga kalvar. Arbetet Àmnar till att förklara vikten av kalvars tillvÀxt, hÀlsa och naturliga behov och beteenden. I arbetet tas tre inhysningsaspekter upp. Dessa Àr inhysningsklimat, gruppstorlek och mjölkutfodringssystem. I delen om inhysningsklimat tas kalvars temperaturreglering och termoneutrala zon upp.

Genom fem lantbrukares ögonsammanfattar jag och belyser kravet pÄ elevens yrkeskunskaper efter djupgÄende empiriska intervjuer.Den tysta kunskapen genomsyrar lantbrukarnas kompetens och förtydligas genom litteraturen. Svaren ger underlag till innehÄll i ett gymnasiearbete dÀr yrkeskunnande som ska spegla lantbrukarnas perspektiv och skolverkets krav i ett samrÄd med det lokala programrÄdet.  .

Uppsatsen behandlar valet av skönlitteratur i svenskundervisningen pÄ gymnasiet med visst fokus pÄ genus. Syftet med undersökningen har varit att studera vilken skönlitteratur lÀrarna anvÀnder i litteraturundervisningen pÄ gymnasiet och vilka faktorer som ligger till grund för deras val samt om de anser att det finns nÄgot behov av att införa en litterÀr kanon.Undersökningen har genomförts som en enkÀtstudie pÄ fyra gymnasieskolor i Jönköping. Samtliga lÀrare som undervisar i Àmnet svenska pÄ dessa gymnasieskolor har ingÄtt i studien.Resultatet av undersökningen visar pÄ en omfattande lista av skönlitterÀra författare och titlar som anvÀnts i svenskundervisningen de tre senaste Ären. Den skönlitteratur som angivits av respondenterna, redovisar en klar manlig dominans av författare. Enbart 25 % av litteraturen som anvÀnds Àr skriven av kvinnliga författare.