Denna studie har utförts i uppdrag av UmeÄ kommun i syfte att uppfylla det lokala delmÄlet om en giftfri uppvÀxt. De vill nu fÄ en uppfattning om hur massagolv kan pÄverka inomhusmiljön i en förskola, och om dessa golv generellt uppfyller deras policy för materialanvÀndning. Massagolv Àr fogfria och porfria golv, de lÀggs ut som en flytande plastmassa och efter hÀrdning blir de mycket tÄliga mot bÄde kemisk och mekanisk belastning. De flesta massagolven baseras pÄ hÀrdplasterna epoxi, akryl och polyuretan. Dessa plaster har olika egenskaper som gör de optimala i olika typer av förhÄllanden.

Bakgrund: Det inkommer Ärligen över 2000 Lex Maria anmÀlningar till Socialstyrelsen frÄn hÀlso-och sjukvÄrden. En Lex Maria anmÀlan görs nÀr det föreligger risk för allvarlig skada eller sjukdom för patienten eller dÄ patienten utsatts för en vÄrdskada. LÀkemedelshantering Àr en viktig arbetsuppgift som sjuksköterskan har. Om fel intrÀffar i samband med hantering av lÀkemedel kan det innebÀra allvarliga konsekvenser för patienten. Syfte: Syftet med studien var att granska Lex Maria Àrenden som berörde lÀkemedelshantering.

Intresse för denna studie startade i och med att media belyste debatten angÄende skolan i de regeringsval som avgjordes i Sverige 2010. Samtidigt som debatterna pÄgick bidrog min nyfikenhet till att jag började reflektera över varför betygen i grundskolan sjunker. I och med det var delar till min frÄgestÀllning klar. Eftersom jag utbildar mig till matematiklÀrare valde jag att precisera frÄgestÀllningen gÀllande matematik. Det anses finnas flera anledningar till varför betygen i grundskolan sjunker. I denna studie redovisas orsaker som lÀrare och elever sjÀlva kan ha i Ätanke, som att det exempelvis saknas en matematisk röd trÄd genom skolans stadier, att lÀrare tenderar att ha en allt för enformig undervisning samt att eleverna uppvisar bristande intresse.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka om och hur genusstrukturer tar sig uttryck nÀr svensk journalistik prisbelönas. Detta görs genom en undersökning i tvÄ delar. Den första delen Àr en kvantitativ översikt dÀr alla journalistiska verk som antingen vunnit Guldspaden eller Stora Journalistpriset mellan Ären 2000-2014 undersöks. Totalt kategoriseras 164 journalistiska verk utifrÄn bland annat Àmnesval. DÀrefter presenteras resultatet i form av diagram och analyseras med hjÀlp av Monika Djerf-Pierres teoretiska begrepp könsmÀrkning samt ?hÄrda? och ?mjuka? nyheter.

Föreliggande studie söker utröna vad som konstituerade den laestadianska ungdomsvÀckelsen i Sverige 1970-1978. Studien tar ett perspektiv inifrÄn vÀckelsen, och bygger pÄ i första hand pÄ ett antal kvalitativa intervjuer med centrala personer i vÀckelsen. Dessa intervjuer har utförts enligt en intervjuguide, dÀr frÄgorna kretsat runt ett antal centrala kriterier för hur vÀckelsens konstituerande element ska upptÀckas. Kriterierna vilar i sin tur pÄ teorier runt vÀckelsebegreppet. Studien finner att vÀckelsen kan sÀgas ha varit en inom-laestadiansk akademisk vÀckelse med vissa karismatiska drag.

Allt fler yrkesgrupper efterfrÄgar kompetens i kognitiv beteendeterapi. Handledning i metoden ges idag Àven utanför det kliniska omrÄdet. Trots detta saknas en modell för hur denna KBT orienterade handledning ska utformas. TeorigenomgÄngen har visat att modeller och teorier om handledning har skapats utifrÄn praxis och perspektiven pÄ handledning Àr mÄnga. Syftet med studien var att beskriva centrala aspekter i KBT orienterad grupphandledning.

Enligt lÀroplanen för förskolan har pedagoger pÄ förskolan förutom ett omsorgsuppdrag att se till barns demokratiska fostran. Det Àr detta demokratiuppdrag som vi vill belysa med vÄrt examensarbete. Det har vi gjort genom att intervjua rektor, pedagog och barn pÄ en och samma förskola.   FrÄgestÀllningarna har handlat om delaktighet, bÄde hur delaktig man kÀnner sig sjÀlv i organisationen samt tankar kring delaktighet i förskolan. UtifrÄn intervjuerna har vi analyserat svaren i förhÄllande till det deliberativa samtalet som utgör den demokratiska uppfattning som rÄder i lÀroplanen.

Denna uppsats Àr en stilistisk undersökning av Kerstin Ekmans roman Rövarna i Skuleskogen (1988) genomförd med hjÀlp av systemisk-funktionell lingvistik och dess analysmodeller. Uppsatsens fokus Àr tudelat: dels undersöks hur Ekman presenterar en bild av döden och hur den varieras, dels studeras hur Ekman anvÀnder dialogen för att förmedla att huvudkaraktÀren blir mer och mer mÀnsklig. Detta görs genom en transitivitetsanalys och en interpersonell analys. Uppsatsen visar att döden i Rövarna i Skuleskogen tidvis presenteras som ett fenomen med mÄnga mÀnskliga drag: han Àr av manligt kön, kan utföra fysiska handlingar och vara mentalt, men inte verbalt, aktiv. Det finns en korrelation mellan dödens frekvens, aktivitet och personifiering. I dialogen mÀrks framför allt karaktÀrernas inbördes maktrelation tydligt, och resultaten visar att huvudkaraktÀren Skord tillÄts vara mer dominant nÀrmare slutet av romanen..

Min uppsats handlar om hip hop som ungdomsfenomen. Syftet Àr att belysa breaking som en del av hip hop-kulturen och vad breaking bestÄr av. Hip hoppens utveckling och kulturella drag i relation till hip hoppens fyra element rapmusik, breakdance, dj: s och graffiti beskrivs. Jag har ocksÄ undersökt vad breaking betyder för utövarna och vad de vill uttrycka med dansen. I mitt resultat sammanfattas mina observationer, intervjuer och studier av texter.

Syftet med studien Àr att öka kunskapen om mÀn som har en impulsiv aggressivitet riktad mot sin partner, och om mÀnnens brister i affektmedvetenhet (alexitymi) samt deras förmÄga till empati och om de skiljer sig i dessa aspekter frÄn mÀn som söker hjÀlp för relationsproblem pÄ Manscentrum. 20 mÀn med vÄldsamt beteende och 20 med relationsproblem fyllde i Aggression Questionnaire-Revised Swedish Version (AQ-RSV), Toronto Alexithymia Scale (TAS-20) och Interpersonal Reactivity Index (IRI). Resultaten visade ett positivt samband mellan aggressivitet och alexitymi i hela populationen och ett negativt samband mellan alexitymi och empati. De vÄldsamma mÀnnen var ocksÄ aggressivare enligt AQ-RSV Àn de med relationsproblem, men inga andra skillnader var signifikanta. De mÀn som hade erfarenhet av vÄld i ursprungsfamiljen hade ett starkare samband nÀr det gÀller aggressivitet och alexitymi.

Denna uppsats handlar om hur de semantiska vÀrdena kan överföras frÄn ett koncept till en 3Dmodell. Detta innebÀr att vi tar de fysikaliska attribut av en karaktÀr i ett koncept bygger dessa i en 3-dimensionnell miljö. Med hjÀlp av genreteori kring semantik och syntax, gör vi oss medvetna om vad dessa begrepp kan innebÀra i den process som ingÄr i modellering av karaktÀrer. Vi bryter upp karaktÀrskonceptet i mindre bestÄndsdelar sÄ som mjuka/hÄrda ytor och gör en granskning av karaktÀrernas semantiska drag. DÀrefter beskrivs den arbetsmetod som anvÀndes för att skapa 3D karaktÀren, dÀr vi berör nÄgra av de viktiga punkterna i arbetsprocessen.

Företag som exporterar varor Àr utsatt för ekonomisk exponering. Sker en valutaförÀndring sÄ kommer det att pÄverka nettoinflödet företaget har i den valuta som de exporterar i. Genom att skuldsÀtta sig i den valuta som företaget exporterar i sÄ kan företaget neutralisera valutarisken pÄ hela sin ekonomiska exponering. FrÄn exportrÄdets databas över svenska exporterande tillverkande företag har ett urval gjorts för att undersöka om det finns tendenser hos svenska företag att valutasÀkra sig genom att skuldsÀtta sig i den valuta de exporterar i. Undersökningen visar att svenska exporterande företag inte vÀljer att placera skulder i utlÀndsk valuta.I stora drag Àr vÄra slutsatser att företagen vÀljer att sÀkra sig i tron att de skyddar sig helt mot valutarisk genom terminssÀkring eller dylikt.

Jag har i det hÀr arbetet inriktat mig pÄ att fördjupa mina kunskaper i metodik inom trÀ- och metallslöjden genom att studera sociokulturella aspekter pÄ lÀrande. Min uppsats Àr genomförd som litteraturstudie med en kompletterande enkÀt undersökning. Syftet med detta examensarbete Àr studera hur tankar om sociokulturellt lÀrande gÄr att införliva i trÀ- och metallslöjden. De frÄgestÀllningar som jag har arbetat med Àr dessa: Vad kÀnnetecknar sociokulturellt lÀrande? Kan sociokulturellt lÀrande sammanföras med traditionellt hantverksarbete? Vad talar för och emot ett ökat inslag av sociokulturellt lÀrande inom trÀ- och metall slöjden? I hur stor utstrÀckning bedrivs trÀ- och metallslöjden sociokulturellt idag? Resultaten visar att kÀrnan i sociokulturellt tÀnkande Àr sprÄkets och kommunikationens betydelse för lÀrande.

Denna uppsats Àr en stilistisk undersökning av Kerstin Ekmans roman Rövarna i Skuleskogen (1988) genomförd med hjÀlp av systemisk-funktionell lingvistik och dess analysmodeller. Uppsatsens fokus Àr tudelat: dels undersöks hur Ekman presenterar en bild av döden och hur den varieras, dels studeras hur Ekman anvÀnder dialogen för att förmedla att huvudkaraktÀren blir mer och mer mÀnsklig. Detta görs genom en transitivitetsanalys och en interpersonell analys. Uppsatsen visar att döden i Rövarna i Skuleskogen tidvis presenteras som ett fenomen med mÄnga mÀnskliga drag: han Àr av manligt kön, kan utföra fysiska handlingar och vara mentalt, men inte verbalt, aktiv. Det finns en korrelation mellan dödens frekvens, aktivitet och personifiering. I dialogen mÀrks framför allt karaktÀrernas inbördes maktrelation tydligt, och resultaten visar att huvudkaraktÀren Skord tillÄts vara mer dominant nÀrmare slutet av romanen..

De flesta Àr överens om att mobbning handlar i stora drag om negativa och Äterkommande handlingar som riktas mot en person under en lÀngre period av en eller flera personer. Det som kan skilja sig frÄn en bok till en annan Àr definitionerna av negativa handlingar och tidsperspektivet.Syftet med mitt arbete Àr att undersöka hur de intervjuade skolorna upplever att de följer skolans mobbningsplan. Och hur de uppfattar att kollegerna pÄ skolan följer den rÄdande mobbningsplanen. För att fÄnga det jag eftersöker i syfte och frÄgestÀllningar anvÀnder jag mig en kvalitativ metod i form av intervjuer med nÄgra lÀrare anstÀllda pÄ tre olika skolor i min och en grannkommun.Resultatet visar att bÄde lÀrare, skola och hela samhÀllet Àr medvetna om problematiken men ÀndÄ fortsÀtter fenomenet att vÀxa. Det visar sig ocksÄ att inte alla följer mobbningsplanen i vissa fall beror det pÄ ovan och i andra pÄ rÀdsla.