Syftet med uppsatsen Àr att ge en bild av hur man i sex klasser, Är tre, sex och nio, arbetade för att utveckla elevernas matematiska tÀnkande och dÀrigenom förhindra svÄrigheter. Vi ville se om organiserandet av lÀrandet och sÀttet att kommunicera pÄverkade elevernas instÀllning till matematiken.I litteraturgenomgÄngen tar vi upp vad styrdokumenten sÀger om matematik, barnets matematiska utveckling, matematik i skolan, attityder till matematik samt teorier om matematiksvÄrigheter. I den empiriska delen beskriver vi hur vi utförde undersökningen i tvÄ steg; en elevenkÀt i skolÄr tre, sex och nio samt en kvalitativ del som genomfördes i form av semistrukturerade intervjuer med elevernas pedagoger. I resultatdelen redovisas bl.a. slutsatserna att grupperna var mer flexibla bland de yngre barnen, vikten av att anvÀnda öppna frÄgor och uppgifter dÀr vÀgen till lösningen var viktigare Àn svaret samt att eleverna i de olika skolÄren inte fann matematikÀmnet svÄrt men dÀremot trÄkigt.Konstateras kan att en del elever har matematiksvÄrigheter men mÄnga fÄr svÄrigheter i samband med undervisningen.

Under mina första Är som obehörig lÀrare har jag arbetat med en elev med lindrig utvecklingsstörning. Eleven har genom sin lindriga utvecklingsstörning svÄrt att ta emot lÀngre instruktioner, hamnar eleven i nya situationer blir eleven stressad och eftersom eleven genomför sina uppgifter med stor noggrannhet hamnar eleven efter med skolarbetet. Syftet med studien var att se hur en elev som har lindrig utvecklingsstörning utvecklas genom att trÀna med ett arbetsminnestrÀningsprogram som heter Robomemo och hur resultaten kan sÀttas i ett integreringsperspektiv. Resultatet visade att eleven hade en stor utveckling bÄde om jÀmförelsen sker utifrÄn medelindexutvecklingen samt utifrÄn sitt eget startindex. Slutsatserna som kunde dras utifrÄn studiens resultat var kopplingen mellan arbetsminnet och möjligheten till inlÀrning Àr tydlig och att arbetsminnestrÀning kan ha en mycket positiv pÄverkan pÄ elever med lindrig utvecklingsstörning som Àr integrerade.

Sammanfattning Det övergripande syftet med den hÀr uppsatsen har varit att undersöka om lÀrarna Àr medvetna om varför de ska arbeta med 10-kamraterna och om hur medvetna eleverna sjÀlva Àr om varför de bör kunna 10-kamraterna. För att ta reda pÄ detta genomfördes en intervju med 3 olika lÀrare angÄende deras arbete kring 10-kamraterna. Resultatet av intervjuerna visar att alla lÀrare arbetade med 10- kamraterna och har gjort det ett tag. Men alla arbetade inte exakt pÄ samma sÀtt med 10- kamraterna. Enligt lÀrarna bör eleverna lÀra sig 10-kamraterna för det Àr anvÀndbart i mÄnga delar i matematiken.

Detta examensarbete utförde vi i Är 2 i en skola i Haparanda kommun. Syftet var att undersöka om eleverna ser matematiken som finns runt omkring oss i vÄr vardag. VÄr studie utgick ifrÄn att vi i matematiken arbetade med olika vardagsnÀra uppgifter och samtidigt pratade och reflekterade med eleverna över vad som var matematik i de olika situationerna. Detta med syfte att fÄ eleverna att bredda sin syn pÄ var, nÀr och hur mycket vi anvÀnder oss av matematik i vardagslivet. Med eleverna gjorde vi bland annat stapeldiagram, lekte affÀr, utförde olika slags mÀtningar och bakade, samtidigt som eleverna fick fundera och efter varje pass sitta i grupp och diskutera vad som var matematik i detta arbete.

Studier har visat att sjuksköterskors arbetsmiljö kan pÄverka dem i deras omvÄrdnadsarbete. Studien Àmnade intervjua sjuksköterskor om hur de upplevde att deras arbetsmiljö pÄverkade deras omvÄrdnadsarbete. Intervjuer genomfördes med sju sjuksköterskor pÄ ett sjukhus i VÀstsverige. Intervjuerna analyserades och manifesta meningsenheter, kopplade till studiens syfte, identifierades och kondenserades. Resultatet visade att det finns flera faktorer i sjuksköterskornas arbetsmiljö som de upplever pÄverkar dem i deras omvÄrdnadsarbete.

 Syftet med den hÀr studien var att undersöka om och hur aritmetikdopning av textuppgifter kan anpassas till elevernas kognitiva förmÄgor och förkunskaper samt om det Àr andra faktorer som pÄverkar elevernas möjlighet att lösa dem. Metoderna som anvÀndes var ett test med eget konstruerade aritmetikdopade textuppgifter samt intervjuer. Enligt resultaten hade aritmetikdopning en pÄverkan pÄ elevernas lösningsfrekvens dÀr de uppgifter som krÀvde lÀgst aritmetisk kunskap hade högst lösningsfrekvens. Intervjuerna tydliggjorde att det fanns en förstÄelse för att elevernas lÀsförmÄga, aritmetiska kunskapsnivÄ, begreppsförstÄelse och kognitiva förmÄga pÄverkar elevernas möjligheter att lösa textuppgifter. LÀrarnas uppfattning om att de behöver modellera hÄllbara strategier och metoder för att eleverna ska ges de bÀsta möjligheterna att lösa textuppgifter överensstÀmmer med forskningen.

Examensarbetets syfte Àr att jÀmföra de provuppgifter inom matematik som ingÄr i TIMSS Advanced 2008 med provuppgifter frÄn nationella prov för Matematik D och provbanksprov för Matematik E.För att jÀmföra dessa tvÄ provkonstruktioner har 76 provuppgifter frÄn TIMSS Advanced 2008 och 88 provuppgifter frÄn nationella prov i Matematik D och provbanksprov i Matematik E kategoriserats. Detta har skett enligt en framarbetad taxonomi.JÀmförelsen mellan de tvÄ provkonstruktionerna visar bÄde pÄ skillnader och likheter. InnehÄllsmÀssigt hamnar stora delar av Matematik E utanför innehÄllet i TIMSS prov. Endast 7 procent av poÀngen i TIMSS prov ligger utanför det kunskapsomrÄde som en Matematik D-elev fÄtt tillgÄng till i skolan. Motsvarande siffra för en Matematik E-elev Àr 5 procent.

Det senaste decenniet har matematikundervisningen i Japan fÄtt mycket uppmÀrksamhetför dess annorlunda och unika sÀtt jÀmfört med vÀsterlÀndska motsvarigheter. Dennaundersökning jÀmför matematisk problemlösning mellan Sverige och Japan. Treundersökningsmetoder anvÀndes: analys av lÀromedel, lektionsobservation ochelevlösningsanalys. Under de svenska lektionerna arbetar eleverna ofta enskilt medmÄnga uppgifter, dÄ de samtidigt lÀr sig matematiska begrepp och lösningsprocedurer.PÄ det sÀttet skaffar sig högpresterande elever en sjÀlvsökande problemlösningsförmÄga.Eleverna föredrar att anvÀnda konkreta metoder vid problemlösning. De japanskalektionerna dÀremot fokuserar mest pÄ genomgÄngar av nytt stoff med ett fÄtal problem.Klassdiskussioner om olika lösningsmetoder ger eleverna en djupare bild av problemen.Elever arbetar med algebra i större utstrÀckning och Àr vana vid att uttrycka sig pÄmatematiskt korrekt sprÄk.

I och med att samhÀllsklimatet hÄrdnar och vÄldsanvÀndningen i samhÀllet ökar, ökar Àven vÄld och hot mot poliser i tjÀnst. Detta leder till att poliser tvingas att anvÀnda nödvÀrnsvÄld allt oftare. Polisen har en unik rÀtt att anvÀnda vÄld för att lösa sina uppgifter. All vÄldsanvÀndning av polisen mÄste ske i enlighet med behovs och proportionalitetsprincipen och i en kommentar till polislagen anvÀnds uttrycket ?utomordentlig restriktivitet? nÀr det gÀller bruk av skjutvapen.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka nytillsatta förstalinjes chefers upplevelser i en nyskapad tjÀnst, som benÀmns funktionschef, med 50 procent arbete i produktionen och 50 procent chefsuppgifter. Cheferna har tilltrÀtt tjÀnsten internt och har ingen erfarenhet av ledarskap sen tidigare. Uppsatsen bygger pÄ nio intervjuer och materialet analyserades genom en grundlÀggande kvalitativ metod. Resultatet visar att funktionscheferna upplever det positivt att ha blivit internt tillsatt till tjÀnsten dÄ de har en större förstÄelse för myndigheten och arbetsuppgifterna samt en kÀnnedom om sina medarbetare. Funktionscheferna upplever att en tjÀnst med tvÄ befattningar, arbete i produktionen och chefsuppgifter, Àr positivt för egen utveckling och gynnar arbetsgruppen och myndigheten.

Detta examensarbete avser att undersöka studiemotivation inom Àmnet samhÀllskunskap. Arbetet inleds med bakgrundsfakta vad motivation och studiemotivation Àr för att sedan gÄ in pÄ litteratur och tidigare forskning i Àmnet. Undersökningen i arbetet syftade snarare till att kartlÀgga olika faktorer fem gymnasieelever ansÄg pÄverkade deras studiemotivation att prestera i samhÀllskunskap Àn att mÀta de olika faktorerna exakt. Med hjÀlp av tvÄ intervjutillfÀllen i en fokusgrupp kunde sju kategorier utkristalliseras av de mÄnga olika faktorer som eleverna ansÄg pÄverkade deras studiemotivation i samhÀllskunskap. De sju kategorierna var: LÀraren, Àmnet/uppgifter och studiematerial, valmöjligheter/tydliga mÄl och möjlighet att pÄverka, skolmiljö, betyg och belöningar, klasskamrater och förÀldrar.

Exponering för buller kan ge olika fysiologiska effekter, dÀribland förhöjt blodtryck, vilket ett stort antal studier har visat. Hörselskada till följd av lÄngvarig exposition för buller ger bestÄende förÀndringar vid audiometri. Det finns motstridiga uppgifter om bullerskada Àr tillförlitlig indikator pÄ risk för hypertoni. Föreliggande studie syftade till att undersöka dels om bullerskada har samband med förhöjt systoliskt och/eller diastoliskt blodtryck, dels om sambandet i sÄ fall Àr sÄ tydligt att det kan leda till rekommendation om rutinmÀssig blodtryckskontroll pÄ alla individer dÀr bullerskada pÄvisats vid audiometri. I denna studie undersöktes alla personer som genomgick audiometri vid Previa Halland första halvÄret 2005, 72 st.

Matematik har blivit ett omdiskuterat Àmne i hela Sverige de senaste Ären och detta pÄ grund av de dÄliga resultaten som har uppnÄtts i olika undersökningar. Det har Àven visat sig i forskning att matematikundervisningen till största del bedrivs med enskilt arbete i lÀromedel och att detta inte Àr till nÄgon fördel för elever med sÀrskilda matematiska förmÄgor. Syftet med arbetet Àr att analysera om lÀromedel i Ärskurs 4 stödjer elever med sÀrskilda matematiska förmÄgor i deras utveckling och om lÀrarna fÄr stöd i undervisningssituationer med dessa elever. För att kunna undersöka detta genomfördes en lÀromedelsanalys av sex förekommande lÀromedel i grundskolan för Ärskurs 4. Till lÀromedelsanalysen utvecklades ett analysverktyg.

BAKGRUND:Forskning visar att mÄnga elever tappar sin lust för matematiken kring 10-12 Ärs Älder. Hur kanlÀrare arbeta för att bibehÄlla och utveckla elevernas lust för Àmnet? Detta anser vi vara intressantoch relevant dÄ vi snart Àr utbildade lÀrare. En av vÄra uppgifter kommer att vara att skapa lustoch motivation hos vÄra elever, vilket denna studie undersöker.SYFTE:VÄrt syfte Àr att undersöka hur ett antal lÀrare menar att man kan arbeta för att utveckla eleverslust till matematik.METOD:Studien utgÄr ifrÄn en kvalitativ metod som bygger pÄ intervjuer med lÀrare, som sedan stÀrksmed elevenkÀter.RESULTAT:Studiens resultat visade att de fyra lÀrarna som ingick i undersökningen menade att en varieradundervisning pÄverkar deras elevers lust till matematik..

Utökade e-postsystem Àr en populÀr typ av grupprogram som ger anvÀndarna fler möjligheter Àn att bara hantera e-post, utökade e-postsystem ger bl a anvÀndarna möjligheten att föra kalender, schemalÀgga möten och delegera uppgifter. Denna undersökning utgÄr ifrÄn kÀnda icke-tekniska utmaningar med att nÄ anvÀndaracceptans av grupprogram, genom en fallstudie i en statlig organisation studeras vilken inverkan dessa utmaningar har pÄ utökade e-postsystem. Syftet med denna uppsats Àr att den ska ge insikter Ät organisationer som har infört utökade e-postsystem men som har svÄrigheter med att nÄ anvÀndaracceptans av den funktionalitet som sÄdana system tillhandahÄller. Viktiga slutsatser som har kunnat dras Àr att de studerade icke-tekniska utmaningarna med att nÄ anvÀndaracceptans i högsta grad har en inverkan pÄ acceptansen av mÄnga av de funktioner som utökade e-postsystem tillhandahÄller. Speciellt verkar tekniska begrÀsningar i systemet göra att mÄnga av dessa utmaningar blir kÀnda..