Antalet kraftiga människor ökar i Sverige enligt Statistiska Centralbyrån. Behovet av kläder i större storlekar har därmed blivit mer utbrett. KappAhl har sedan 1997 haft en kollektion vid namn XLNT som vänder sig till detta marknadssegment. XLNT är idag ett relativt känt och inarbetat varumärke som har vuxit stadigt. För att förbättra kollektionen ytterligare vill KappAhl göra en vidareutveckling av XLNT.

I början på 1980-talet kom den första riskkapitalvågen till Sverige men det var först under senare delen av 1990- talet som marknaden för riskkapitalfinansierade investeringar blev riktigt attraktiv. Detaljhandeln har fått ett kraftigt uppsving på börsen den senaste tiden vilket lett att noteringar av nya bolag inom framförallt klädindustrin har ökat kraftigt. Två exempel på detta är KappAhl och Gant. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur och på vilket sätt riskkapitalbolagen Accent Equity och 3i har skapat ett ökat värde i KappAhl respektive Gant som de har investerat i. För att finna svar på detta har intervjuer genomförts med respektive riskkapitalbolag men även med noteringsprospekt.

I have written an essay called ?All children are equally worth - A qualitative analysis of how children are produced in KappAhls commercials?.The purpose of this thesis is to do a study of the swedish clothing company KappAhl?s commercials. My purpose is divided into three questions: With which clothing colours are girls and boys represented in the commercials? Is there any difference in the making of ?non-white? and ?white? children in the commercials? and What is being transmitted in KappAhl?s commercials, where the focus should lay on the clothes?My material consists of three selected video clips from KappAhl?s Youtube channel. The three commercials are named: 1, Back to school, 2, Children?s christmas and 3, KappAhl 3 för 2 på alla överdelar för barn (translation: KappAhl 3 for 2 on all children?s tops).

Frågeställningar: Vilket är förhållandet, om ett sådant finns, mellan ett företags CSR-arbete och dess lönsamhet? I vilken utsträckning bedriver KappAhl aktiviteter inom CSR? Går det att utläsa något förhållande, och i så fall vilket, mellan KappAhls CSR-arbete och företagets lönsamhet?Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns ett förhållande mellan företags CSR-arbete och deras lönsamhet.Teori: I studien redogörs för vilka definitioner av CSR som används idag och olika teorier kring ämnet som vi fann användbara.Empiri: I empirikapitlet granskas diverse åsikter kring förhållandet mellan CSR och lönsamhet samt vilka faktorer som kan påverkas av att ett företag arbetar med CSR. Vidare har vi valt företaget KappAhl som undersökningsobjekt. Vi har genomfört en intervju med KappAhls miljöchef Ann-Marie Heinonen och vi har även använt oss av information om företaget som huvudsakligen har hämtats från dess hemsida..

With the globalization, companies in the West chose to shift production to developing countries to cut down costs. This had a major impact when child labor and very poor working conditions in these factories were discovered and led many companies to take responsibility for their suppliers and the employees by adopting voluntary so-called Codes of Conduct.There is a subtle balance to enforce improvement of working conditions for employees at suppliers´ factories and to keep costs down. On the one hand, companies would like to conduct extensive audits at their suppliers to ensure code of conduct compliance and thus protect their legitimacy. On the other hand, audits are expensive so companies would like to minimize audits to keep costs down. Companies thus have to strike a delicate balance in relation to how many and what suppliers they choose to audit.

With the globalization, companies in the West chose to shift production to developing countries to cut down costs. This had a major impact when child labor and very poor working conditions in these factories were discovered and led many companies to take responsibility for their suppliers and the employees by adopting voluntary so-called Codes of Conduct.There is a subtle balance to enforce improvement of working conditions for employees at suppliers´ factories and to keep costs down. On the one hand, companies would like to conduct extensive audits at their suppliers to ensure code of conduct compliance and thus protect their legitimacy. On the other hand, audits are expensive so companies would like to minimize audits to keep costs down. Companies thus have to strike a delicate balance in relation to how many and what suppliers they choose to audit.

With the globalization, companies in the West chose to shift production to developing countries to cut down costs. This had a major impact when child labor and very poor working conditions in these factories were discovered and led many companies to take responsibility for their suppliers and the employees by adopting voluntary so-called Codes of Conduct.There is a subtle balance to enforce improvement of working conditions for employees at suppliers´ factories and to keep costs down. On the one hand, companies would like to conduct extensive audits at their suppliers to ensure code of conduct compliance and thus protect their legitimacy. On the other hand, audits are expensive so companies would like to minimize audits to keep costs down. Companies thus have to strike a delicate balance in relation to how many and what suppliers they choose to audit.

With the globalization, companies in the West chose to shift production to developing countries to cut down costs. This had a major impact when child labor and very poor working conditions in these factories were discovered and led many companies to take responsibility for their suppliers and the employees by adopting voluntary so-called Codes of Conduct.There is a subtle balance to enforce improvement of working conditions for employees at suppliers´ factories and to keep costs down. On the one hand, companies would like to conduct extensive audits at their suppliers to ensure code of conduct compliance and thus protect their legitimacy. On the other hand, audits are expensive so companies would like to minimize audits to keep costs down. Companies thus have to strike a delicate balance in relation to how many and what suppliers they choose to audit.

Denna uppsats är en kvalitativ studie om hur utbildningar för mellanchefer tar sig uttryck, praktiseras och konkretiseras i vardagen. Studien behandlar även mellanchefers arbetssituation och hur den påverkar utfallet och den praktiska användningen av utbildningar i vardagen. De som deltar i undersökningen är butikschefer på KappAhl i Sverige. KappAhl är ett detaljhandelsföretag som säljer såväl dam- som herr- och barnkläder. Studien har lagts upp i form av en utvärdering av en nyligen genomförd ledarutbildning för butikscheferna.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att redogöra för de generella tankarna kring ISO 26 000, analysera KappAhls CSR policy genom att koppla policyn till ISO 26 000 samt redogöra för hur KappAhl konkret arbetar med CSR.Teori: Teorier som används i uppsatsen är institutionell teori, intressentteori men även Carrolls CSR Pyramidmodell. Tanken är att med hjälp av dessa teorier kunna analysera innehållet av standarderna, KappAhls CSR-policy och hur de konkret arbetar med dessa standarder och riktlinjer.Empiri: Empirin består av tre delar där den första och andra delen utgörs av innehållsanalys av standarden ISO 26 000 och KappAhls CSR policy med fokus på uppförandekoden för deras leverantörer. Den sista delen beskriver hur KappAhl allmänt jobbar med CSR i vardagen.Slutsats: Uppsatsen avslutas med en diskussion om KappAhls tillämpning av ISO 26 000 och deras egna CSR policy. Dessa standarder och riktlinjer finns för att bidra med ett etiskt ansvar men också får att det ligger i deras intresse att följa dessa. Genom att följa standarderna förstärks varumärket och överlevnadsförmågan ökar..

Background: The Swedish retail trading company KappAhl has reorganized all the boutiques in Sweden. Before the reorganization many of the boutiques consisted of four levels: shop manager, assistant shop manager, department managers and regular personel. After the reorganization assistant shop managers and department managers have been replaced by a so called ?responsibility group? consisting of some of the employees. The change is presented as a decentralisation.

Bakgrund och problem: I december 2013 introducerades det första ramverket för integreradrapportering, vilket syftar till att hjälpa företag utveckla sin rapportering. Genom att användaramverket kan företag uppnå en mer omfattande redovisning av sitt värdeskapande. Rapportenblir kortfattad och ämnar beskriva hur företag skapar värde på kort, medellång och lång sikt.Konceptet är en utveckling av hållbarhetsredovisning och ambitionen är att nå ökadhållbarhet. Sedan 90-talets skandaler inom klädbranschen har det arbetats mycket med socialtansvar och miljöfrågor, vilket konsumenter kan ta del av i klädföretagens rapporter. Docksker det diskussioner kring om informationen kan bli mer omfattande och transparent.Syfte: Studiens syfte är att ur ett företagsperspektiv undersöka om och till vilken utsträckningföretag inom klädbranschen integrerar sina rapporter med utgångspunkt från ramverket omintegrerad rapportering samt vilka drivkrafter som ligger bakom valet av rapportutformning.Metod: För att möjliggöra studien har kvalitativa metoder använts.

Det här är en C-uppsats i ekonomisk historia där förändringen av andelen kvinnor i svenska bolagsstyrelser de senaste 30 åren undersöks. Debatten om införandet av en kvoteringslag är ständigt aktuell, särskilt i år, med anledning av det stundande riksdagsvalet. Därför det är relevant att studera hur förändringen av andelen kvinnor i bolagsstyrelser har sett ut över tid, och hur svenska bolag arbetar med jämställdhetsfrågan. Undersökningen är utformad som en kvalitativ studie av årsredovisningar, där jämställdhetsarbetet inom KappAhl och Sandvik undersöks, jämförs och relateras till andelen kvinnor i respektive bolags styrelse.Syftet med uppsatsen är att undersöka och jämföra eventuella samband mellan andelen kvinnor i styrelserna och det kvalitativa interna jämställdhetsarbetet inom KappAhl och Sandvik över tid.Med forskning kring betydelsen av kön i organisationer av Wahl m fl (2011) som teoretisk utgångspunkt analyseras det kvalitativa interna jämställdhetsarbetet i respektive bolag och relateras till andelen kvinnor i deras styrelser. Jämställdhetsarbete inom organisationerna som helhet är alltså av intresse, inte bara det jämställdhetsarbete som specifikt rör styrelserna.

Medvetenheten om ett socialt och miljömässigt ansvar har på senare år ökat bland företagen. Det har blivit allt viktigare för företagen att visa omvärlden att man är ett engagerat företag som tar sitt samhällsansvar. Tidigare forskning har visat att det finns kommunikationsproblem mellan företagen och omvärlden när det gäller företagens CSR-arbete. Detta problem kan leda till att företagen inte når ut till sina intressenter och därmed inte kan skapa det förtroende för redovisningen som de önskar. I och med detta kommunikationsproblem kan det uppstå en negativ inställning från samhället gentemot företagens motiv bakom hållbarhetsredovisningen.

I en globaliserad värld, där multinationella företag uppkommer dagligen, blir det allt viktigare för företag att vara sociala medborgare. Den ökande globaliseringen, samt ett utvecklat informationssamhälle, medför att företag blivit alltmer transparenta för omvärlden. Forskning har visat att företags sociala ansvar, kommer att ha ännu större inverkan på verksamheten i framtiden. Därmed är det viktigt att företag har väl fungerande rutiner, för hur de skall hantera den här typen av arbete. I nuläget använder sig många organisationer av CSR som ett slags skydd mot allmänhetens missnöje, och utnyttjar inte konceptet till dess fulla potential.