Denna rapport beskriver arbetet med utvecklingen av en ny modell för Kaplanturbiner. Utvecklingen bygger på två kopplade differentialekvationer som under arbetets gång anpassats och implementerats i turbinmodellen.Modellen beskriver hur vattenflöde och turbinmoment påverkas av avvikelsen från den optimala kombineringskurvan för vinklarna på turbinens ledskena och löphjul, och är anpassad för ett referensaggregat med tillgängliga provdata. Även övriga enheter i vattenkraftaggregatet modelleras och sätts samman med frekvensregulator och elnät för att simulera aggregatets reglerstabilitet i önätsdrift.Verifieringen av turbinmodellen sker genom försök att återskapa de befintliga verkningsgradskurvorna med hjälp av modellen. Resultatet visar en god följning av de verkliga kurvformerna, dock med något lägre maximal verkningsgrad.Verifieringen av önätmodellen sker genom att prova stabiliteten i nätfrekvens och turbineffekt vid stegpålastningar. Resultatet ger en stabilare reglerstabilitet än i verkligheten, men uppfyller ändå förväntningarna på en fungerande modell.This report describes the development of a new Kaplan turbine model.

Denna rapport beskriver arbetet med utvecklingen av en ny modell för Kaplanturbiner. Utvecklingen bygger på två kopplade differentialekvationer som under arbetets gång anpassats och implementerats i turbinmodellen.Modellen beskriver hur vattenflöde och turbinmoment påverkas av avvikelsen från den optimala kombineringskurvan för vinklarna på turbinens ledskena och löphjul, och är anpassad för ett referensaggregat med tillgängliga provdata. Även övriga enheter i vattenkraftaggregatet modelleras och sätts samman med frekvensregulator och elnät för att simulera aggregatets reglerstabilitet i önätsdrift.Verifieringen av turbinmodellen sker genom försök att återskapa de befintliga verkningsgradskurvorna med hjälp av modellen. Resultatet visar en god följning av de verkliga kurvformerna, dock med något lägre maximal verkningsgrad.Verifieringen av önätmodellen sker genom att prova stabiliteten i nätfrekvens och turbineffekt vid stegpålastningar. Resultatet ger en stabilare reglerstabilitet än i verkligheten, men uppfyller ändå förväntningarna på en fungerande modell.This report describes the development of a new Kaplan turbine model.

Ökad globalisering i kombination med allt högre krav från kunder innebär att företag i dag utsätts för hård konkurrens. I syfte att försöka möta dessa krav har det under en längre tid sökts åstadkomma en styrning som är anpassad till dagens situation, och ett antal styrmodeller har tagits fram för detta. En av dessa är det balanserade styrkortet, vilket utformades för stora företag, men tillämpas i dag av företag i alla storlekar. Denna studie syftar till: Att öka förståelsen för det balanserade styrkortets tillämpning i ett mindre företag samt att på olika hierarkiska nivåer analysera och jämföra upplevda förändringar som tillämpning av balanserat styrkort har medfört. För att besvara syftet gjordes en fallstudie på ett mindre företag, i uppsatsen kallat Företaget AB.

Denna rapport beskriver arbetet med utvecklingen av en ny modell för Kaplanturbiner. Utvecklingen bygger på två kopplade differentialekvationer som under arbetets gång anpassats och implementerats i turbinmodellen.Modellen beskriver hur vattenflöde och turbinmoment påverkas av avvikelsen från den optimala kombineringskurvan för vinklarna på turbinens ledskena och löphjul, och är anpassad för ett referensaggregat med tillgängliga provdata. Även övriga enheter i vattenkraftaggregatet modelleras och sätts samman med frekvensregulator och elnät för att simulera aggregatets reglerstabilitet i önätsdrift.Verifieringen av turbinmodellen sker genom försök att återskapa de befintliga verkningsgradskurvorna med hjälp av modellen. Resultatet visar en god följning av de verkliga kurvformerna, dock med något lägre maximal verkningsgrad.Verifieringen av önätmodellen sker genom att prova stabiliteten i nätfrekvens och turbineffekt vid stegpålastningar. Resultatet ger en stabilare reglerstabilitet än i verkligheten, men uppfyller ändå förväntningarna på en fungerande modell.This report describes the development of a new Kaplan turbine model.

Kaplan och Norton publicerade år 1992 den första tidskriftsartikeln där en ny styrmodell presenterades ? det balanserade styrkortet. Ambitionen med denna styrmodell var att öka förståelsen och ge ett nytt perspektiv på hur verksamheter kan ledas. Nya möjligheter skapades åt företag och detta ledde till att organisationer kunde precisera nyckelfaktorer och sammankoppla dessa till verksamhetens strategier och mål. Modellen för det balanserade styrkortet har sedan dess utvecklats och modellens framtagna funktioner och användning har förändrats med tiden.

Denna rapport beskriver arbetet med utvecklingen av en ny modell för Kaplanturbiner. Utvecklingen bygger på två kopplade differentialekvationer som under arbetets gång anpassats och implementerats i turbinmodellen.Modellen beskriver hur vattenflöde och turbinmoment påverkas av avvikelsen från den optimala kombineringskurvan för vinklarna på turbinens ledskena och löphjul, och är anpassad för ett referensaggregat med tillgängliga provdata. Även övriga enheter i vattenkraftaggregatet modelleras och sätts samman med frekvensregulator och elnät för att simulera aggregatets reglerstabilitet i önätsdrift.Verifieringen av turbinmodellen sker genom försök att återskapa de befintliga verkningsgradskurvorna med hjälp av modellen. Resultatet visar en god följning av de verkliga kurvformerna, dock med något lägre maximal verkningsgrad.Verifieringen av önätmodellen sker genom att prova stabiliteten i nätfrekvens och turbineffekt vid stegpålastningar. Resultatet ger en stabilare reglerstabilitet än i verkligheten, men uppfyller ändå förväntningarna på en fungerande modell.This report describes the development of a new Kaplan turbine model.

Denna rapport beskriver arbetet med utvecklingen av en ny modell för Kaplanturbiner. Utvecklingen bygger på två kopplade differentialekvationer som under arbetets gång anpassats och implementerats i turbinmodellen.Modellen beskriver hur vattenflöde och turbinmoment påverkas av avvikelsen från den optimala kombineringskurvan för vinklarna på turbinens ledskena och löphjul, och är anpassad för ett referensaggregat med tillgängliga provdata. Även övriga enheter i vattenkraftaggregatet modelleras och sätts samman med frekvensregulator och elnät för att simulera aggregatets reglerstabilitet i önätsdrift.Verifieringen av turbinmodellen sker genom försök att återskapa de befintliga verkningsgradskurvorna med hjälp av modellen. Resultatet visar en god följning av de verkliga kurvformerna, dock med något lägre maximal verkningsgrad.Verifieringen av önätmodellen sker genom att prova stabiliteten i nätfrekvens och turbineffekt vid stegpålastningar. Resultatet ger en stabilare reglerstabilitet än i verkligheten, men uppfyller ändå förväntningarna på en fungerande modell.This report describes the development of a new Kaplan turbine model.

Psykisk ohälsa är ett stort problem för individen bland annat eftersom det kan leda till sjukfrånvaro. Den psykiska ohälsan har även negativa konsekvenser på företagsnivå och samhällsnivå, på grund av de höga kostnaderna och den minskade produktionen på arbetsplatsen (Baumann, Muijen & Gaebel, 2010). Preventiva åtgärder mot psykisk ohälsa är en framgångsrik metod (WHO, 2004) och en förebyggande åtgärd som är av betydelse för psykisk hälsa är fysisk aktivitet (Hellenius & Kallings, 2010). Det finns flera studier som visar att det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och psykiskt välbefinnande(Stephens,1988; Camacho, Roberts, Lazarus, Kaplan & Cohen, 1991). Dessa studier är dock baserade på internationellt material.

Från år 1965 till idag så har det hänt mycket med hur företagen använder sin kunskap. Företagen har gått ifrån att i början av 1960-talet enbart använda sig av styrsystem som redovisar finansiella värden till att under senare delen av 1980-talet utveckla styrverktyg som även tar de icke-finansiella värdena i beräkning. Ett sådant styrverktyg skapades av Kaplan & Norton och fick namnet Balanced Scorecard. Detta styrverktyg skapades på grund av att all information som finns i ett företag ska kunna användas på ett produktivt sätt, denna information ska senare leda till framtida konkurrensfördelar. Balanced Scorecard har senare utvecklats av Olve, Roy & Wetter vilket är den modell vi använder oss av i vår studie.

Bakgrund och problemdiskussion: Det balanserade styrkortet Kaplan och Norton tog fram i början på 1990-talet är idag ett väl beprövat verktyg inom verksamhetsstyrningen i större företag. Det råder dock delade meningar om hur väl det lämpar sig att använda balanserat styrkort i små och medelstora företag. Utbudet av studier inom detta område är begränsat men den tidigare forskning som finns visar att användandet av balanserat styrkort i små och medelstora företag är lågt. Arbete med nyckeltal är däremot relativt vanligt och i vissa undersökningar kan vi hitta att arbetet påminner om ett balanserat styrkort men att företagen, eftersom de inte känner till begreppet, inte kallar det just balanserat styrkort. Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka hur SMF-företag arbetar med nyckeltal kopplade till det balanserade styrkortets fyra perspektiv. Vi ska också undersöka hur kopplingen till företagets strategi ser ut och om deras arbetssätt kan relateras till ett balanserat styrkort.

SummaryBackground: Management control is important for all kinds of activities, both in trade and industry and in the public sector since you must economize on scarce resources. There are nevertheless many different views on management control, which have changed with the times. With regard to the public sector in Sweden, the management control systems have changed radically the last half century, especially from the 1980s, due to depressions and increased focus on effectiveness. New approaches have been taken by many municipalities and county councils, both in Sweden and internationally, where the former management control systems have been abandoned in favour of result control, target costing, and activity-based-costing, for example. Another new approach has been the Balanced Scorecard, which was introduced by Kaplan & Norton in a pioneering article in 1992.The Balanced scorecard is a multidimensional tool, originally intended to be used in trade and industry, but with regard to its nature, it has been adopted even by many non-commercial organizations, especially in Sweden.

Det här är ett examensarbete på 30 hp utfört vidinstitutionen för stad och land, SLU Ultuna. Bakgrundentill arbetet kommer sig av att allt fler människor idagbor i tätorter (Boverket 2011a; WHO 2008a) samtidigtsom antalet personer med oro, ångest och stress ökar(Socialdepartementet, 2002). Enligt WHO (2008b)förväntas mental ohälsa vara en av de största orsakernatill sjukdom i hela världen år 2020, oavsett kön ochålder. När städer växer sker det ofta på bekostnadav den urbana naturen (Borgström 2011) och deekonomiska och ekologiska aspekterna väger oftatyngre än de sociala i stadsbyggnadssammanhangoch i hållbarhetsdiskussioner (Granvik 2011).Syftet med arbetet är därför att diskutera sambandenmellan fysisk miljö, mental hälsa och stress. Syftet ärockså att belysa vikten av dels de sociala aspekternai ett hållbart stadsbyggande, dels vikten av grönamiljöer i staden som platser för återhämtning samt attvisa hur en verklig plats kan utformas för att bidra tillåterhämtning.

I början av 1900-talet fanns alla de viktiga komponenterna av den traditionellaekonomistyrningen och det var även vid denna tidpunkt som utvecklingen avden traditionella ekonomistyrningen stannade av. Efter andra världskrigetbörjade synen på ekonomistyrning förändras. Under denna period skeddestora förändringar i teknologi och många företag hade expanderat. Företagenbörjade inse att för att kunna konkurrera måste det till fler rapporter från olikadelar av verksamheten (Olve et al. 1999).År 1990 fick Robert S.

Problembakgrund: Under 1980-talet kritiserades ekonomistyrningen inomorganisationer då den ansågs vara allt för finansiellt inriktad. En ekonomistyrningsmodellsom presenterades av Kaplan och Norton, med löftet om att effektivisera och förbättra denekonomiska styrningen var balanserat styrkort. Styrmodellen fick en stor genomslagskraftinternationellt sett men också i Sverige. I början implementerades modellen av mångaprivata företag för att sedan användas även inom den offentliga sektorn.I traditionell litteratur förklaras organisationers adoption ? implementering av olika styrmodellersom ett rationellt val för att kontinuerligt kunna förbättra sin verksamhet.Abrahamsons typologi som presenteras i arbetet pekar på påverkande faktorer vidadoption av styrmodeller.

Organisationsledningar kan oftast bli för bundna av ekonomiska siffror vid sin styrning. För att det ekonomiska beroendet skulle kunna minska, grundades en styrmodell som kan användas för att ledningen ska kunna styra organisationen ur flera olika perspektiv. Styrmodellen kallas Balanced Score Card (BSC) och grundades i början av 1990-talet av professorn Robert Kaplan och konsulten David Norton. Styrningsmodellen BSC kan enligt förespråkare användas i olika verksamheter, däribland offentliga verksamheter.Vårt huvudsyfte är att belysa motivet för adoptering och tillämpning av BSC på SÄS. Ett annat syfte är att undersöka användningen av BSC på sjukhuset.Metoden som vi har valt att genomföra vår studie på är en fallstudie eftersom vi inom studien har koncentrerat oss på en organisation och hur den använder sig av BSC.