Jag har undersökt hur rehabiliteringsträdgårdar ser ut på ett antal platser i Sverige. Eftersom rehabiliteringsträdgårdar såsom alla trädgårdar består av många olika element har jag valt att börja utifrån och in genom att inriktat mig på trädgårdarnas inramning och ingång. Arbetet startar med en kortare litteraturstudie i ämnet för att ge en bakgrund. Här har jag tagit upp hur historien har lett fram till dagens rehabiliteringsträdgårdar från romartiden fram till våra dagar. Litteraturstudien behandlar även några av de mer betydande teorierna inom området, formulerade av Kaplan & Kaplan, Ulrich och Grahn.

Kolorektal cancer (CRC) är en av de vanligaste cancersjukdomarna i världen med cirka 1 miljon nya detekterade fall per år. Special AT-rich sequence-binding protein1 (SATB1) är ett celltyp-specifikt kärnmatrix-associerat DNA-bindande protein, vilket utgörs av AT-rika DNA sekvenser. Det har tidigare demonstrerats att en annan medlem i SATB-familjen, SATB2, uttrycks på ett vävnadsspecifikt sätt i normal mukosa i nedre mag-tarmkanalen och i CRC. ?-catenin är en intracellulär mediator i Wnt/?-catenin signaleringsvägen, som spelar en viktig roll i kolorektal carcinogenes.

Studiens syfte var att undersöka relationen mellan fostermödrars mentala representationer av anknytning i sitt förhållande till sina föräldrar under barndomen och deras mentala representationer av sitt förhållande som omvårdare till sitt fosterbarn. Data samlades via två strukturerade intervjuer, Adult Attachment Interview (AAI: George, Kaplan & Main, 1985) och Caregiving and Attachment Interview (CAI: Bengtsson & Psouni, 2007). Hypotesen var att det skulle finnas ett samband mellan hur fostermödrar upplevde sitt förhållande med sina egna föräldrar, och hur de representerar sitt förhållande till sina fosterbarn. Resultaten visade en överensstämmelse mellan hur fostermödrars nuvarande tankar och känslor angående anknytning och deras tankar och känslor som vårdare till sina fosterbarn. Vidare analys visade starka samband mellan AAI och CAI när det galler upplevelser av kärlek, avvisande och mentala tillstånd av skuldkänsla, reflektion och konsekvent tänkande.

Hur vi uppfattar vår omgivning påverkas av alla våra fem sinnen, där denna uppsats tar sin utgångspunkt i hörseln och det vi hör. Utifrån en litteraturstudie och egna reflektioner har ljuds betydelse och hur det påverkar oss i det dagliga livet undersökts. Syftet har varit att öka förståelsen för vad ljud betyder för vårt välbefinnande och hur vi som landskapsarkitekter kan ha ljudet i åtanke när vi gestaltar utemiljön. Ljud är mer än den fysiska ljudvågen. Det kan ge oss information om vår omgivning, spegla rörelser, underlätta orienterbarheten och vara en del av hur vi uppfattar rumslighet. Vi hör hela tiden, men lyssnar inte alltid medvetet.

Syftet är att beskriva och analysera utformningen och tillämpningen av Balanced Scorecard i en sjukvårdsverksamhet samt studera huruvida modellen används som ett mätsystem eller ett managementsystem. Metoden som ligger till grund för denna uppsats är kvalitativ i form av en djupare fallstudie av en sjukvårdsverksamhet. Vi har utgått från såväl sekundärdata som primärdata för att erhålla relevant information till uppsatsen. Primärdata har samlats in via personliga intervjuer. Det teoretiska kapitlet innehåller modeller och begrepp som behandlar budget, BSC, ekonomistyrning i offentlig verksamhet och i sjukvården.

Balanced Scorecard [svenska; balanserad styrning] är ett koncept framtaget för vinstdrivande verksamheter men kommunförbundet har genomfört försök med adoptering av balanserad styrning i kommunal verksamhet, med vissa skillnader som motiverar anpassningar. Förvaltningen kommunkansliet i Tierps kommun har officiellt arbetat utifrån balanserad styrning sedan 2003 och anledningen till varför de började arbeta utifrån metodiken i balanserad styrning grundar sig företrädesvis i att den traditionella ekonomistyrningen konstaterades vara otillräcklig parallellt som den inte levererade en helhetsbild över verksamheten. Jag har genomfört en fallstudie vid kommunkansliet i syfte att se hur konceptet verkar i offentlig verksamhet. Fallstudien syftar till helhetsförståelse och insikt, vilket innebär att den vetenskapliga inriktningen på arbetet är hermeneutiskt. Undersökningen är av kvalitativ karaktär baserad på individuella intervjuer bland förvaltningschefen, enhetschefer samt medarbetare och jag har använt mig av den abduktiva forskningsansatsen i arbetet.

Författarna och skaparna av det balanserade styrkortet, Robert S Kaplan & David P Norton, menar att behovet av ett ekonomistyrningsverktyg som ger en mer fullständig helhetsbild än enbart finansiella mått har ökat alltmer. Detta främst då den konstant föränderliga värld företagen agerar i har skiftat fokus och ser kunden som allt viktigare, vilket medför att företagen måste förstå och få grepp om den egna verksamheten för att i förlängningen nå långsiktiga framgångar. Användningen av enbart finansiella mått gör att företagen kan försumma avgörande faktorer i sin omgivning när framtida strategier tas fram. De perspektiv som Kaplan & Norton har utvecklat genom sitt arbete med det balanserade styrkortet är tänkta att underlätta den övergripande identifieringen av dessa nyckelfaktorer. Det balanserade styrkortet innehåller därför förutom det tidigare nämnda finansiella perspektivet även kund-, process- och lärandeperspektivet.

The purpose of this essay is to examine how the editorial office to the TV-programs Gokväll,Mitt i naturen and Plus use social media. To achieve the purpose qualitative interviews wereconducted with three Web Editors, one for each program. This essay is based on theories onhow companies can and should work with social media from Andreas M. Kaplan andMichael Haenlin among other writers and scholars from Sweden. The convergence concepttheory with particular focus on media convergence and branding has also been applied in thestudy.

AbstractDuring the last decade the public sector has been influenced by new ways of measuring performance and governing, taking inspiration from the private sector. The Swedish municipal community Vellinge has since 2004 adopted ?The Balanced Scorecard? by Kaplan & Norton, measuring not only the financial parts but also other, important factors. The adoption took place since the Swedish government applied new demands on county councils and municipal communities through ?God ekonomisk hushållning?.

The purpose with the paper is to theoretically investigate how sensory experience and positive affect in contact with outdoor environment can promote health by 1) develop a model of the sensory and emotional processes based on multiple code theory (Bucci, 1997) and 2) examine if this model can increase understanding of the processes that takes place in outdoor recreation, the way this is described in environmental psychology research and theory. The paper starts by introducing research and perspectives concerning outdoor recreation. Different theories of nature?s health promoting effects are described. These include the restoration theories of Roger Ulrich and Steven and Rachel Kaplan, theories more concerned with outdoor activities and a theory combining these two perspectives called instorative theory. After this sensory and emotional information processing is examined through the works of Wilma Bucci and Jean Ayres. Antionio Damasio?s theories of emotion and Daniel Stern?s concept of vitalityaffects are than introduced to extend this reasoning.

Den offentliga sektorn har genomgått förändringar under de senaste 30 åren. Förändringarna inom den offentliga sektorn har främst skett inom styrning och redovisning. Förändringarna har inneburit att kommunerna har fått ökat ansvar och fler uppgifter. Det balanserade styrkortet är ett exempel på ett styrverktyg som utvecklades av Kaplan och Norton främst för privata företag för att komplettera de finansiella värdena med icke-finansiella. Därefter har ett antal svenska kommuner på eget initiativ valt att implementera det balanserade styrkortet i sin verksamhet.

Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för varför det är problematiskt att nyttja det balanserade styrkortet som ett strategiskt ledningsverktyg. Förhoppningen är att utveckla en modell som delar in i BSC-arbetet i fyra olika faser. Hypoteser som belyser de största problemområdena i respektive fas kommer även att formuleras. Vi har utgått från en induktiv ansats. Uppsatsen har en explorativ karaktär då vi vill försöka bringa klarhet och förklara problematiken med styrkortsarbete.

Syfte: Syftet är att i tre fallföretag beskriva och analysera användningen av Balanced Scorecard, med tonvikt på vilken roll det har i relationen mellan företagens strategi och operationella styrning. Metod: Kvalitativ metod ligger till grund för uppsatsen. Uppsatsen baseras på en fallstudie av tre företag vilka använder sig av Balanced Scorecard och budget på skilda sätt. Primärdata har samlats in genom öppna riktade intervjuer med anställda i de tre företagen. Slutsatser: Vi har genom vårt val av metod genomfört undersökningen och fått svar på våra frågor.

 Studien syftar till att kartlägga svenska neuropsykologers utredningsarbete med avseende på instrumentanvändning och generell utredningspraktik. Då den är den första i sitt slag i Sverige kan den fungera som ett viktigt underlag för diskussioner som rör utbildningsplanering och nationella riktlinjer. Med utgångspunkt i tidigare amerikansk forskning på området (Butler et al., 1991; Camara et al., 2000; Rabin et al., 2005; Sweet et al., 2000) gjordes ett enkätutskick till samtliga medlemmar i Sveriges Neuropsykologers Förenings medlemsregister. Av de 708 personer som kontaktades erhölls 435 svar, vilket gav en svarsfrekvens på 61 procent. Av dessa uppfyllde 321 svar studiens inklusionskriterier.

Sedan 1980-talet har organisationers ekonomistyrning förändrats och år 1992 introducerades Balanced Scorecard av Robert S. Kaplan och David P. Norton. Med användandet av Balanced Scorecard ligger fokus på både finansiella nyckeltal och icke-finansiella nyckeltal som tillsammans leder företaget mot ett långsiktigt strategiskt mål. Vid införandet av Balanced Scorecard är det av betydelse att hänsyn tas till attityden hos organisationens medarbetare för att förändringen ska bli framgångsrik.