Undersökningen bygger på en enkät och två gruppintervjuer som genomförts bland elever på estet-/naturestet- samt teknikprogrammet på en fristående och en kommunal gymnasieskola. De båda undersökningarnas resultat gällande den information eleverna hade inför gymnasievalet visar att informationstillgången är skev tillfördel för den kommunala skolan och att detta kan ha flera möjliga förklaringar. Vidare visar resultatet att eleverna överlag är nöjda med informationen. Dock är antalet missnöjda så pass stort att båda skolorna bör låta den genomgå en del förbättringar. Främst gäller det att informationen stämmer överrens med den verklighet eleverna möter när de börjar som elever på skolan. Enkätundersökningen visar att det är fler som besöker den kommunala skolan än den fristående, och att den fristående skolans elever besöker båda skolformerna i högre utsträckning än vad den kommunala skolans elever gör.

Arenaprojektet startades som följd av EU-direktiv och svenska myndigheters påtryckningar att införa kilometerskatt för tunga fordon i Sverige, vilket är tänkt ersätta dagens tidsbaserade vägavgiftssystem. En grundtanke med ett införande är att en stor andel transporter sker på väg och av utlandsregistrerade fordon, det är då mer rättvist och samhällsekonomiskt att de som använder vägarna också betalar för det. Idag finns kilometerskattesystem i drift i Tyskland, Schweiz, Österrike och Tjeckien. Kilometerskatten differentieras bland annat efter antal axlar, miljöklass eller vikt och är mellan 0,12-0,67 EUR/kilometer. Förslag till ett svenskt kilometerskattesystem har arbetats fram av SWECO VBB, genom Arenaprojektet, och inkluderar fyra aktörer Användare, vgiftsförmedlare, Avgiftsupptagare och Blåljusenhet.

Många fastigheter i centrala Jönköping har idag oinredda råvindar med potential att byggas om till mindre lägenheter. En ofta förekommande problematik vid förändring av en råvind är de avsteg från exempelvis tillgänglighetskravet, bevarandekravet eller detaljplanen som kan behöva göras. Läderlappen 9 och Kalmar 1 är två fastigheter på Torpa i centrala Jönköping som under tidigt 2000-tal ansökte om bygglov för respektive råvind. Båda bygglovsansökningarna presenterade ombyggnadsförslag av mindre lägenheter där kraven inte uppnåtts. Den ena ansökan godkändes medan den andra avslogs. Bygglovsbesluten har analyserats med syftet att belysa för- respektive nackdelar vid undantag från krav eller detaljplanen.

Sammanfattning Kombisådd av vårspannmål ökar mer och mer i södra Sverige. Därför är det intressant att undersöka om ny kombisåteknik som dyker upp på marknaden är lika bra som mer traditionell kombisåteknik. Detta examensarbete består av en litteraturpresentation om gödselplacering samt ett fältförsök som jämför sådd av maltkorn med separata gödsel- och utsädesbillar med sådd med kombinerade billar. I jämförelsen tas hänsyn både till avkastning samt kvalitet. Tre lantbrukare som har erfarenhet av sådd med kombinerade billar intervjuades också. När gödsel placeras nära eller tillsammans med utsädet finns det en stor risk att utsädet eller plantorna skadas av salter från gödningen.

Examensarbetet syftar till att ge förslag till områden med tätortsnära hästhållning i Västra Kärrstorp samt i Norrskog i Svedala kommun. Vi har valt att fokusera på problematiken kring vilka faktorer som påverkar vid utbyggnaden av tätortsnära hästhållning. Vad händer när tätorterna byggs ut och genom dessa närmar sig befintliga hästgårdar, eller om nya hästgårdar vill etablera sig nära befintlig bebyggelse? Funktioner såsom bostäder, verksamheter och rekreationsområden måste samsas och samtidigt måste hänsyn tas till allergier och andra störningar. Vi har även studerat hur hästnäringen påverkar samhället, både genom de problem som uppstår, till exempel buller och allergier, samt de ekonomiska möjligheter som uppstår genom ridsporten och alla binäringar kring denna.

Socialtjänstens arbete med barn och unga och deras föräldrar har förändrats de senaste 10-15 åren. Under 1990- talet ökade i Sverige institutionsplaceringarna och därmed kostnaderna vilket ledde till att alternativ började utvecklas utifrån de resurser som kommunerna själva kunde erbjuda. Öppenvård och hemmaplanslösningar blev socialtjänstens svar på institutionerna. I Uddevalla kommun utvecklades insatserna på hemmaplan med målet att sänka institutionskostnaderna och med tanken om att familjen inte skulle behöva flyttas från sin hemmiljö skulle satsningen ge möjlighet till att arbeta inom flera områden med förändringsarbete kring familjen. Tidigare forskning visar att det saknas utvärderingar om öppenvårdsinsatsernas effekter.

Vid ett möte i Lissabon år 2000 bestämdes att det fanns behov av att öka jämförbarheten mellan företags årsredovisningar i olika länder. Detta skulle åstadkommas genom att företag inom EU skulle bli tvungna att följa samma redovisningsstandarder vid upprättande av sina årsredovisningar. Som följd av detta blev IFRS/IAS(International Financial Reporting Standards/International Accounting Standards) år 2005 tvingande för alla börsnoteradeföretag i Sverige. I denna uppsats har vi valt att studera en del i denna standard nämligen IAS 24, Upplysningar om närstående.Med en närstående relation menas en part som, direkt eller indirekt, har betydande eller bestämmande inflytande över ett företag. Med detta menas att parten kan påverka ett företags finansiella och operativa strategier.

Fiskvägar kan anläggas i anslutning till dammar för att överkomma de hinder som dammarna utgör mot migrerande fisk. En av de mest önskvärda lösningar som finns för detta är att anlägga naturlika fiskvägar, vilka har som syfte att efterlikna ett naturligt vattendrag. Ofta har dock dessa planerats för dåligt med avseende på exempelvis lutning och placering av ingången för att de ska kunna fungera riktigt effektivt. På grund av detta finns det behov av omfattande studier av topografi och kartering av området innan en fiskväg anläggs.I det här arbetet används topografin och de geografiska förutsättningarna för att studera möjliga sträckningar på en naturlik fiskväg förbi Strömdalens kraftverk i Gävle som en del av det fiskvandringsprojekt som Länsstyrelsen Gävleborg driver. I arbetet byggs en höjdmodell upp med hjälp av data från LiDAR (Light Detection and Ranging) och genom topografisk mätning, där mätpunkter från Global Navigation Satellite System (GNSS) och Totalstation används för att korrigera LiDAR-modellen över visst område.

Detta examensarbete gjordes på uppdrag av Kiruna kommun, Tekniska verken AB. Denna fallstudie av Nationella vägdatabasen (NVDB) och Lokal vägdatabas (LVDB) ur kommunal synvinkel, beskriver för och nackdelar med att gå med i NVDB och vilka möjliga vinster som kan härledas ur ett avtal med NVDB. I rapporten ingår även en tillämpad metod hur en inventering och revision av lokala trafikföreskrifter med anpassning till NVDB genomförs.Tanken med NVDB är att den ska vara en heltäckande databas med information om alla Sveriges vägar. Information som finns lagrad i denna databas är den geografiska placeringen och vägens egenskaper. Exempel på egenskaper som lagras är: vägens namn, vägbredd, hastighetsbegränsning, hinder, mm.

Blandstad är ett begrepp som används frekvent inom ramen för stadsplanering idag. Det är en vision som kommer med löften om hur ett förlorat stadsliv ska återkomma. Men ett av de stora hindren för ett verkligt genomförande är de skyddsavstånd till störande verksamheter som tagits fram i tidigare planeringsmetoder. Syftet med detta arbete är att undersöka om, och i så fall var, dessa störande verksamheter har en plats i staden eller om de ska förpassas till stadens periferi. Arbetet inleds med en litteraturstudie som presenterar hur planeringen av arbetsplatser ändrats från tidigt 1800-tal fram till idag.

Tjörns kommun har planer på att bebygga Almön, en halvö belägen på nordöstra Tjörn intill Tjörnbron. Projektet är avgränsat till området som benämns Almöstrand, vilket är Almöns västra strand, en kuperad sluttning med kraftigt lutande partier som idag till största del består av skogsmark. Syftet är att undersöka hur man på olika sätt kan planera vägsträckningen i området, samt placering och utformning av hus, med hänsyn till en rad olika parametrar. Undersökningen visualiseras slutligen i 3D, i form av renderingar från Revit Architecture samt en fysisk modell.Initialt genomfördes en utredning för att ge beslutsunderlag till projektet. Vidare gjordes en fallstudie vilken har använts som referens och inspiration till arbetet.

Olofstorp ligger i ett skogsområde mellan Borås och Ulricehamn (figur 1). Olofstorp är en ödegård som idag ägs av Stiftelsen Petersson-Grebbe och Sveaskog. De har tillsammans med Skogssällskapet och Grovare-Fänneslunda Hembygdsförening startat ett skogshistoriskt projekt som heter Olofstorp ? ett jordearv. Projektet började formas när projektledaren Örjan Hill höll i en kurs som utmynnade i en bok om Fänneslundas historia.

Uppsala stad, intill stadens gågata och kantad av Fyrisån ligger Gamla torget. Det är en plats som har utgjort en nyckelpunkt under mina år i Uppsala. Jag ville ändra användningen av ett torg som många passerar men få stannar och använder. Torget har stora kvaliteter i form av utsikt, närhet till vatten samt placering i staden. För mig personligen har jag har länge tänkt på att Gamla torget har större potential än vad torgytan idag används för.

Tjörns kommun har planer på att bebygga Almön, en halvö belägen på nordöstra Tjörn intill Tjörnbron. Projektet är avgränsat till området som benämns Almöstrand, vilket är Almöns västra strand, en kuperad sluttning med kraftigt lutande partier som idag till största del består av skogsmark. Syftet är att undersöka hur man på olika sätt kan planera vägsträckningen i området, samt placering och utformning av hus, med hänsyn till en rad olika parametrar. Undersökningen visualiseras slutligen i 3D, i form av renderingar från Revit Architecture samt en fysisk modell.Initialt genomfördes en utredning för att ge beslutsunderlag till projektet. Vidare gjordes en fallstudie vilken har använts som referens och inspiration till arbetet.

Syftet med studien var att ta fram en utvecklingskurva för internationella toppsimmare inom simsättet frisim. Målet var att ta fram en generell utvecklingskurva för de fem åren innan en simmare uppnår 900 FINA-poäng första gången. Ytterligare en målsättning var att ta fram en mall för vilka nivåer en viss FINA-poäng motsvarar på internationella tävlingar d.v.s. vad som krävs för att placera sig som 8:e, 16:e samt sista kvaltiden till de stora internationella mästerskapen. Frågeställningar:Hur ser den generella utvecklingskurvan för Europeiska simmare ut 5 år innan de uppnår 900 FINA-poäng första gången?Vad motsvarar tävlingskval på SM, EM, VM & OS mätt i FINA-poäng i respektive grenar? Vilka FINA-poäng krävs för att sluta som topp 16 respektive topp 8 på SM, EM,VM samt OS i respektive grenar under de senaste mästerskapen?Finns det någon skillnad mellan de olika frisimsdistanserna?Metod: Resultattider för åren 2011-2014 sammanställdes med hjälp utav Swimrankings.net.