BAKGRUNDEn utav lärarnas uppgifter är att bedöma och betygsätta sina elever i ämnet Idrott och hälsa.Det visar sig vara viktigt att veta vad man som lärare ska bedöma och betygsätta hos elevernaför att bedömningen ska bli rätt. Vi har haft ett antal betygsystem genom åren somhjälpmedel för lärarnas bedömningar och betygsättningar. Men hur anser lärarna att de självabedömer sina elever i ämnet Idrott och hälsa?SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGARMitt syfte med examensarbetet är att undersöka vad lärare i idrott och hälsa anser de självabedömer och betygsätter hos sina elever. Arbetet kommer att besvara syftet utifrån tvåfrågeställningar det vill säga vad lärarna anser att de bedömer och betygsätter hos eleverna iidrott och hälsa samt varför de bedömer sina elever som de gör enligt dem själva.METODExamensarbetet inspireras av hermeneutiken som vetenskapsteoretisk ansats och kvalitativdatainsamling genom intervjuer som metod.

AbstraktSyftet med denna studie var att undersöka uppfattningar hos lärare och pedagoger som arbetar i särskild undervisningsgrupp om vad som är främjande för lärandet för personer inom Autismspektrumtillstånd samt ta reda på hur de arbetar i praktiken för att bemöta dessa elevers behov. Metoden som användes för datainsamling var intervjuer av fem respondenter tillhörandes yrkeskategorin specialpedagoger samt lärare. Resultatet visade att det är flera faktorer som är betydande för vad som är främjande för lärandet för dessa individer. Faktorerna är inte uteslutande varandra utan hör på ett eller annat sätt samman och är till stor del beroende av varandra. De faktorer som framkom var vikten av ett gott bemötande samt att pedagogen/läraren bör besitta förmågan till att vara lyhörd inför eleven.Det krävs en tydlighet gällande sättet att kommunicera samt att vara tydlig i hur bekräftelse och beröm ges.

ABSTRAKTSyftet med uppsatsen var att undersöka hur fritidslärare synliggör informellt lärande påfritidshem för elever, föräldrar och övriga pedagoger i skolan samt att bringa reda i omfritidslärare har informellt lärande med som grundtanke i den dagligafritidshemsverksamheten.I arbetet ges en beskrivning av bakgrunden till fritidshemmets framväxt ochlitteraturstudier om tidigare forskning om informellt lärande. Undersökningengenomfördes med en kvalitativ ansats genom intervjuer med sex yrkesverksammafritidslärare.I det resultat som uppdagades framgick svårigheten att synliggöra det omätbarainformella lärandet för elever då stora barngrupper och liten personalstyrka ger mindretid för framför allt det enskilda samtalet men även för samtal i mindre grupper. Detframgick även att fritidslärarna anser att en god föräldrakontakt genom dagliga samtalvid hämtning och lämning samt att närvara vid skolans föräldramöten är det mestbetydelsefulla i synliggörandet av det informella lärandet för föräldrarna. Det blev äventydligt att fritidslärarna anser att de har svårt att synliggöra sin verksamhet och lärandetsom sker där för andra lärarkolleger på skolan då de har liten gemensam tid.Sammantaget underströk samtliga fritidslärare vikten av deras närvaro i barngruppen ochi att vara ett stöd i barnens lärande men att det behövs tid till detta. Alla fritidslärarebetonade vikten av samtalets betydelse i detta arbete.

Skolverkets undersökningar visar att elevernas intresse för matematik i grundskolans senare år är lågt. Undervisningen är alltför läroboksstyrd. Eleverna vill ha en mera varierad undervisning där sådant som diskussioner om matematikens användning, gruppuppgifter och verklighetsanknytning ingår. Ett sätt att variera undervisningen kan vara att arbeta laborativt.Syftet med arbete är bland annat att ta reda på hur mycket lärarna använder sig av laborativ matematik samt vilka erfarenheter de har av arbetssättet. Resultatet av studien bygger på en enkätundersökning bland matematiklärare och några intervjuer med matematiklärare som arbetar laborativt.Nästan alla av de lärare som besvarat enkäten arbetar laborativt men det går inte att dra några generella slutsatser i vilken utsträckning lärare i allmänhet arbetar laborativt eftersom antalet besvarade enkäter var mycket lågt.

Abstrakt Titel:                                               Glamour, egokickar och lite bistånd                                           - En studie om hur vi blev viktigare än dom andra Författare:                                    Josefine Nilsman & Johanna Olsson Syfte:                                              Syftet med uppsatsen är att se hur en svensk      biståndskampanj påverkar gestaltningen av vilka vi i västvärlden är och vilka dom andra i utvecklingsländerna är. Metod:                                           Kritisk diskursanalys och semiotisk analys. Teori:                                              Postkolonialism med orientalism som teoretisk   fördjupning samt strategisk kommunikation för ideella organisationer. Material:                                       Unicefs insamlingskampanj För varenda unge, 2011. Huvudslutsatser:                       Unicefs kampanj För varenda unge bidrar till både diskursiva och konkreta gestaltningar av vi och dom. De diskursiva gestaltningarna har vi sammanfattat i fyra huvudsakliga diskurser, nämligen marknadsföringsdiskursen, underhållningsdiskursen, förenklingsdiskursen samt fattigdomsdiskursen. Konsekvensen av dessa diskursers gestaltning kan bli att kunskapsklyftan mellan eliten och allmänheten vidgas, att insamlingskampanjer riskerar att motarbeta biståndsorganisationers huvudsyfte samt att dessa kampanjer bidrar till att upprätthålla rådande politiska strukturer och kulturella identiteter. Universitet:                                 Medie- och Kommunikationsvetenskap, Linnéuniversitetet Termin:                                          Vårtermin 2011 Handledare:                                Göran Palm Examinator:                               Tanya Elder                Nyckelord:                                    Postkolonialism, Orientalism, Strategisk kommunikation, Vi och Dom, Diskursanalys, Semiotisk analys, Unicef.

Abstrakt För att utveckla och förändra spelmediet behandlar detta arbete impressionism och digitala spel. Båda ämnena diskuteras och belyses från olika vinklar för att undersöka hur de två ämnena kan sammanföras i en spelproduktion. Spelproduktionen har testats av spelstudenter för att få deras åsikter om hur spelet fungerar och deras syn på kopplingen mellan impressionism och digitala spel. Arbetet avslutas med en diskussion och slutsats där alla fakta som tagits in under kandidat-arbetet analyserats. I diskussionen lyfts följande ämnen fram: impressionism, konst, hur spelmediet ser ut idag, tv- och dataspelsgestaltning, interaktion och hur dessa två ämnen, impressionism och digitala spel kan föras samman.

Abstrakt Den här studiens syfte har varit att undersöka det arbetssätt Stockholms Bild- och formklasser bedriver och synliggöra vilka kunskaper och förmågor eleverna får med sig. Undersökningen bygger dels på elevrapporter, dels på fotografier som tagits under projektets gång. Studien fokuserar på den estetiska lärprocess eleverna själva beskriver och söker svar på vad eleverna anser att de har lärt sig. Studiens titel ?Lite flum har ingen dött av, eller?? anspelar på de an-taganden som påstår att skolan av idag är en skola där man inte lär sig någonting på grund av att undervisningen är ?flummig?.

Syftet med följande analysstudie är att undersöka huruvida Panofskys ikonologiska bildanalysmodell är applicerbar på bilder/verk ifrån olika tider med olika konstbegrepp. Var, hur och när fungerar Panofskys modell som allra bäst och när gör den det mindre bra? För att kunna få svar på följande fråga valde författarna att, utifrån Panofskys metod, analysera tre bilder/konstverk ? en från Romantiken, en från Modernismen och en från Postmodernismen ? där man använder olika konstbegrepp, med andra ord där synen på konst skiljer sig åt. Resultatet, vilket härleds ur författarnas slutgiltiga tolkningar och analyser, visade att Panofskys modell var fullt applicerbar på samtliga typer av konst, dock var den mer eller mindre lämplig beroende på vilken typ av konst man studerade. Vid analysen av konstverket ifrån Romantiken var denna exemplarisk, vid analysen av det abstrakta konstverket ifrån Modernismen var steg 1 en aning svårgenomförbart vilket i detta fall [vilket inte alltid behöver förekomma vid analyser av abstrakt konst] berodde på verkets komplexitet och avslutligtvis, vid analysen av konstverket ifrån samtidskonsten, var denna fullt applicerbar, och detta borde även vara fallet då man analyserar annan Postmodern konst så länge man känner till och/eller kan finna tillräckligt med information om konstnären och dennes omvärld..

Abstrakt Malmgren, Linda & Skoglund, Anna (2010). Den likvärdiga specialpedagogiken - det specialpedagogiska stödets utformning i två socioekonomiskt skilda områden. (The equivalent special needs education - the organisation of special education aid in two socio-economically diverse areas.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med vårt arbete var att undersöka hur det specialpedagogiska stödets utformning och genomförande sker på två strukturellt liknande skolor i socioekonomiskt olika upptagningsområden, samt att belysa den allmänna synen på specialpedagogik. Som grund till vårt arbete ligger våra svenska lagar och förordningar, begreppet en skola för alla, samt några utvalda specialpedagogiska perspektiv. Våra undersökningar har baserats på semistrukturerade intervjuer samt enkäter.

ABSTRAKTSyftet med den här studien var att utforma förslag till hur delar, broderiparterren och labyrinten, av Drottningholms slottspark skulle kunna återställas till ursprungsskicket med smärre förändringar med tanke på skötsel. Detta för att i sin tur skapa ett större historiskt värde i parken.Arbetet utgår ifrån ritningar och litteratur som skrivits om parken och parkens utseende samt litteratur som nämner de som ritat parkens olika delar. För att göra den här studien och skapa nya ritningar till Drottningholms slottsparks utvalda delar behövde jag först ta reda på hur de olika platserna sett ut genom tiderna och jämföra detta med hur de ser ut idag.Efter den här processen har fyra slutprodukter framställts, tre ritningar över broderiparterren och en över labyrinten. Dessa är förslag till mönster för de utvalda platserna samt växtförslag till dessa.Jag hoppas att mina idéritningar ska kunna vara till hjälp om dessa delar skulle återskapas på Drottningholmsslottspark.  Även om mina ritningar inte skulle användas om broderiparterren och labyrinten skulle återskapas så skulle det här arbetet kunna vara till hjälp genom information om vilka kartor som skulle vara lämpliga att använda sig av.Men jag hoppas att Drottningholmsslottsförvaltning kommer välja att anlägga broderimönstret och labyrinten i sinom tid, för jag tror att broderiparterrmönstret och labyrinten skulle tillföra mycket till parken om de återskapades..

Undersökningen söker svar på om vi genom fotografiska bilder kan se något, som vi utan bilderna inte kan se. Genom en visuell undersökning av ett hems förändring söker jag finna svar på tankar och frågor. Utifrån ett bildpedagogiskt perspektiv syftar undersökningen till att skapa ökad förståelse för möten med bilder. Vi möter dagligen fotografiska bilder, de är en del av vår vardag. I det specifika objekt undersökningen förhåller sig till har den tidigare ägaren nyligen avlidit och de nya ägarna befinner sig i början av en renovering.

Abstrakt Bakgrund: Demens är ett kroniskt tillstånd i hjärnan som kan försämras med tiden och sjukdomen påverkar främst de kognitiva förmågorna hos personer med demens. I Sverige insjuknar drygt 25 000 personer varje år i en demenssjukdom och antalet personer med demenssjukdom kommer att successivt öka i takt med befolkningen blir allt äldre. I dagsläget saknas det läkemedel för de sjukdomsmekanismer som orsakar demenssjukdom.Syftet: Att beskriva hur musikterapi påverkar personer med demens.Metod: Metoden som författarna använde i studien var en systematisk litteraturstudie. 12 artiklar varav tio med kvantitativ ansats och två med kvalitativ ansats inkluderades i studien. Manifest innehållsanalys gjordes med stöd av Forsberg och Wengström (2013).Resultat: Resultatet består av tre kategorier och nio subkategorier. Kategorierna var emotionella förändringar, förändrad intellektuell och social förmåga och förändrade livssituationer.

AbstraktBakgrund: Malnutrition är en av de största hälsoriskerna bland äldre och det har länge varit ett problem inom sjukvården. Till följd av felnäring får patienterna komplikationer. Trots att det finns olika metoder för bedömning av nutritionsstatus är det känt att omvårdnaden kring nutrition är otillräcklig. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa senaste rön i omvårdnadsforskningen kring malnutrition gällande äldre patienter. Metod: Artikelsökningar gjordes i databaser med sökord relaterade till ämnet.

Syftet med mitt arbete var att utveckla andraspråkselevers förmåga att förstå det underförstådda i skönlitterära texter. Mina frågeställningar var hur andraspråkselever fyller tomrummen i litterära texter och på vilket sätt riktad loggskrivning med fokus på litterära tomrum kan bidra till att fördjupa andraspråkselevers språkliga medvetenhet. Min studie var en form av aktionsforskning där jag granskade min egen undervisning för att nå mitt syfte och besvara mina frågeställningar. Resultatet från undersökningen gällande elevernas förmåga att förstå det underförstådda visade att den går att utveckla i skiftande grad beroende på elevernas olika förutsättningar. Jag kunde konstatera att eleverna fyller de litterära tomrummen på olika sätt: en del klarade inte alls av att fylla dem medan några kunde läsa det underförstådda på egen hand medan ytterligare andra behövde hjälp för att klara av det.

ABSTRAKTAndreoli, D. och Darabi, S. (2006) En sociologisk undersökning av hur bilden av ungdomskriminalitet konstrueras i stadsdelen Backa, Göteborg, Högskolan i Halmstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle, Sociologi C, 40-60p, VT 2007Ungdomsbrottsligheten är idag ett välkänt samhällsproblem. Som samhällsmedlemmar i en stor stad som Göteborg stöter man på fenomenet i verkligheten eller i media. Syftet med denna uppsats är att ur ett sociologiskt perspektiv skapa förståelse för hur ungdomsbrottsligheten som fenomen konstrueras i samhället.Vi har utifrån vår insamlade empiri samt utifrån relevanta teorier valt att belysa hur ungdomskriminaliteten konstrueras utifrån skilda perspektiv i stadsdelen Backa i Göteborg.Ett avgränsat bostadsområde i en större stad där ungdomskriminaliteten har framställts som ett problem i media.