AbstraktStudiens syfte var att studera individers upplevelser och erfarenheter av familjehemsplacering. Studiens frågeställningar: Hur beskriver individer socialtjänstens roll i samband med placeringen? Hur beskriver individer familjehemmets roll? Hur beskriver individer placeringens inverkan på levnadsvillkoren? För att besvara frågeställningarna tillämpades en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra individer som under uppväxten varit familjehemsplacerade. Studiens resultat visar att familjehemsplacering har en positiv inverkan på individers levnadsvillkor, men att det likväl finns tillkortakommanden. Genom redan gjorda samhälleliga förändringar och med den nya lagändringen som är under övervägande, så kommer på ett tydligare sätt barn/ungdomar som är i särskilt behov av stöd att synliggöras.

Syftet med den här uppsatsen är att jag vill dokumentera min kreativa process från första gången jag börja skriva nytt material, till att för första gången framföra det för en publik för att sedan utveckla till en hel (examens) konsert. Huvudfråga: hur fungerar min kreativa process och hur förhåller jag mig till den? Jag har använt mig av att skriva processdagbok under ett och ett halvt år. Jag har kommit fram till att jag i min kreativitet behöver vara strukturerad och ha ett visst mått av disciplin och rutiner och försöka hålla en distans mellan mig och mitt skapande och samtidigt våga vara öppen och driva processen framåt även om jag inte riktigt vet vad slutmålet blir.Min uppfattning om ordet kreativitet har också under arbetet med denna uppsats förändrats. Från att vara något abstrakt och mystiskt med en bild av att de som kallades kreativa var speciella människor, genier, som mer eller mindre hade en speciell gåva till en uppfattning om att kreativitet är en egenskap vi alla har som med rätt förutsättningar och sammanhang kan övas och utvecklas..

Abstrakt  Skolans uppdrag är många. Ett av dem är att genomföra systematiskt kvalitetsarbete, kvalitetssäkra undervisningen och inkludera eleverna i detta. Syftet med denna studie var att undersöka ett antal lärares grundsyn på begreppet kvalitet samt hur de ansåg sig använda kvalitetsredovisningen i arbetet.  Ytterligare avsågs studien utforska hur eleven involveras i kvalitetsarbetet. De frågeställningar som låg till grund för denna studie var; Hur tolkar de intervjuade lärarna begreppet kvalitet och hur anser de sig arbeta med kvalitetsredovisningar.

SammandragSyftet med min studie är att prova ut en modifierad textanalysmodell i fyra steg på fyra texter i två läroböcker. Genom utprovningen av modellen, som är baserad på den systemiska funktionella grammatikens teorier, undersöker och beskriver jag utifrån ett andraspråksperspektiv språkliga strukturer i två svenska läroböcker i historia, för att få en bild av vilka språkliga utmaningar elever möter när de läser och lär sig historia. De fyra analyserade texterna handlar om franska revolutionen, och är hämtade från två läroböcker i historia, en för grundskolans senare år och en för Historia A på gymnasiet. I modellen identifieras och kategoriseras verb och deltagare i texten, därefter undersöks relationen mellan verb och deltagare och slutligen analyseras textens organisation.Resultaten från utprovningen av modellen visar att de fyra undersökta texterna kan placeras på en skala från relativt konkret vardagsspråk till abstrakt och akademiskt språk. Många av de språkliga drag jag funnit bekräftar tidigare systemisk funktionell forskning om språket i texter om historia.

Tree fiber lengths controls properties like strength and smoothness in paper and other wood products. For forest researchers it is of interest to be able to determine the fiber lengths in standing trees. Mo?rling et al. (2003), among others, have developed methods to estimate fiber length distributions in standing trees without damaging them.

ABSTRAKT Syftet med studien var att belysa medarbetares upplevelse av konflikter på arbetsplatsen inom äldreomsorgen, samt hur dessa hanteras. Undersökningen genomfördes med kvalitativa metoder, i form av halvstrukturerade intervjuer i grupp och individuellt. Sju respondenter som arbetar eller har arbetat inom äldreomsorgen deltog i undersökningen.Resultatet visade att det inte förekom några större konflikter på de undersökta arbetsplatserna. Resultatet gav ändå en bra bild av vad medarbetarna gör för att upprätthålla ett gott arbetsklimat på arbetsplatsen, vilka faktorer som kan vara bidragande till att konflikter uppstår samt hur de hanterar uppkomna konflikter. Den slutsats jag kan dra utifrån resultatet är att det är viktigt med en bra sammanhållning i arbetsgruppen för att få en trivsam och konfliktfri arbetsplats.

Abstrakt: Kommunikation mellan medborgare och folkvalda har en central funktion för att demokratin skall hållas levande. Denna kommunikation bereds det möjlighet för bland annat via IT-stöd i olika former, varav e-post är den vanligaste. Denna studie visar dock att nivån på elektronisk kommunikation mellan medborgare och kommunalpolitiker är låg, trots att politikerna är positiva till fenomenet. Denna studie, som är baserad på intervjuer med skånska kommunpolitiker från fyra olika kommuner, fann att elektronisk kommunikation i första hand kan ökas genom att på olika sätt påverka medborgarnas vilja till att ta denna kontakt men att folkvalda också bör ta till sig tanken att mer aktivt söka kontakt med medborgarna. Vårt förslag är att denna kontakt tas via forum som är av mindre politisk karaktär men där medborgarna naturligt befinner sig.

Tid är ett abstrakt begrepp som dagligen påverkar människors liv, men vi påverkas även av ur vilket perspektiv vi ser tiden. Vilket tidsperspektiv vi har hänger samman med bland annat våra riskbeteenden och beteenden som är relaterade till vår hälsa. Syftet med denna explorativa pilotstudie var att fylla en kunskapslucka gällande en rättspsykiatrisk population angående tidsperspektiv och om bakgrundsvariabler som missbruk, kriminalitet, psykisk ohälsa och tidiga trauman har någon påverkan på vilket tidsperspektiv individen har. Det dominerande tidsperspektivet utifrån Zimbardo Time Perspective Inventory, var i denna population ett framtidsperspektiv definierat som att ha en strävan efter framtida mål och belöningar. Bakgrundsvariabeln missbruk hade ett signifikant negativt samband med tidsperspektivet Present-Fatalistic, dvs.

Syftet med denna studie var att undersöka 3D-grafikens betydelse vid användandet av 3D-miljöer i virtuell exponeringsterapi mot klaustrofobi. Klaustrofobi är rädslan för inte kunna andas eller känna sig instängd i slutna rum. Enligt tidigare forskning har virtuell exponeringsterapi mot klaustrofobi visat sig vara en effektiv, billig och säkert metod. Forskning har dock inte visat vilken inverkan 3D-grafiken i miljön har på användaren.För att besvara undersökningens frågeställning skapades två artefakter - en miljö i abstrakt grafisk stil samt en miljö i realistisk grafisk stil. En fokusgrupp med tre individer med klaustrofobiska tendenser utan diagnos för klaustrofobi fick uppleva de båda miljöerna och fylla i två enkäter samt delta i en intervju.

ABSTRAKTVäxjö universitetInstitutionen för pedagogikPedagogik med inriktning mot ungdoms -och missbrukarvård, Examensarbete 15hp Titel                                    HVB hemmens kompetens ? Funktionshindret ADHDEngelsk titel                       HVB home skills - Disability ADHDFörfattare                           Annette Dahlskog, Monika Eklund PerssonHandledare                        Marie Joelsdotter HallbäckDatum                                 Mars 2009Antal sidor                          18Nyckelord                          ADHD, HVB hem, funktionshinder Denna studie handlar om hur personalen på HVB-hem bemöter ungdomar som har funktionshindret ADHD. I studien undersöks personalens kompetens och bemötande och hur de arbetar med psykosociala och pedagogiska stödinsatser. Undersökningen baseras på en enkät undersökning med 40 utvalda HVB hem som tar emot ungdomar med funktionshindret ADHD. Resultatet av denna kvantitativa undersökning visar att kompetensen och bemötandet är gott och att psykosociala och behandlingspedagogiska stödinsatser används i stor utsträckning.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka det laborativa arbetssättet i skolan utifrån ett lärarperspektiv. När och hur kan man använda laborativa material för att förbättra matematikundervisningen? Vi har försökt att besvara dessa frågor med hjälp av lärarintervjuer. Resultatet visar att lärarna i studien anser att fördelar med laborativ undervisning framförallt innebär att det blir konkret för eleverna och det öppnar möjligheter att koppla den abstrakta matematiken i läromedlet till elevernas förkunskaper i matematik. De menar vidare att laborationer är lustfyllt och att detta i sin tur kan leda till att eleverna blir mer motiverade till matematik.

Föreliggande examensarbete bygger på en enkätundersökning bland pedagoger som är verksamma inom förskolor med olika pedagogiska inriktningar i två kommuner. De tre inriktningarna representeras av förskolepedagoger, som enbart arbetar utifrån förskolans läroplan, Montessorilärare samt pedagoger som arbetar utifrån Reggio Emiliafilosofin. Vår undersökning visar att en hel del lärare, som är verksamma inom samtliga inriktningar, framför allt arbetar med såväl planerade som spontana språklekar som rör rim, ramsor samt stavelser. Färre pedagoger arbetar med språklekar som rör enskilda språkljud i ord, vilket är mer abstrakt och kommer senare i utvecklingen av den fonologiska medvetenheten.Vid en jämförelse mellan de olika inriktningarna kan vi skönja, att flest Montessorilärare arbetar med språklekar som rör språkljud på förskolorna. Färst pedagoger som arbetar med dessa lekar är verksamma på de förskolor, där lärarna arbetar utifrån Reggio Emiliafilosofin..

Uppsatsens utgångspunkt är att perspektivet utgör en psykosocial länk mellan individ och omvärld. Med grund i Henry Montgomerys perspektivmodell, som bland annat framhåller hur fakta och värderingar är intimt förbundna i social perception, förs ett resonemang kring perspektivets socialpsykologiska förankring i mellanmänskliga sammanhang. Modellens element subjekt, objekt och mental position diskuteras systematiskt utifrån George Herbert Meads perspektivteoretiska ansats samt Alan Page Fiskes socialitetsteori. Syftet är främst att visa på perspektivets deskriptiva och evaluativa konstitution, dess sociala grund och kontextberoende. Tanken är att Meads resonemang fungerar som en formell teoretisk grund för subjektet och dennes kommunikativt grundade intersubjektivitet, genom perspektivtagandet via symbolbruk och den generaliserade andra, emedan Fiskes ansats tar fasta på en bestämd social differentiering genom socialitetsformer vilket i sig utgör fundamentet för värderingars sociala förankring samt människors socialitet i en mer substantiell mening.

Syftet med studien var att ur ett genusteoretiskt perspektiv analysera barnlitteratur på en småbarnsavdelning på en förskola. Avsikten var att undersöka hur kvinnor/flickor respektive män/pojkar framställs i förskolans barnlitteratur. Intresset för studiens ämne väcktes då vi under vår verksamhetsförlagda tid uppmärksammat att efterföljande reflektion och diskussion vid högläsning, barn och pedagoger emellan, brister gällande genus. Vad förmedlar barnlitteraturen - egentligen? Studien utgår från de tre aspekterna socialisering, kvinnligt/manligt och färg som genusmarkör med utgångspunkt i den sociala inlärningsteorin samt ett abstrakt schema över kvinnliga och manliga egenskaper.

Det här arbetet består av två delar, en biografisk och en matematisk, innehållsmässigt förekommer det dock viss överlappning. Hela Emmy Noethers liv handlade om matematik, i familjen fanns det matematiker, hennes vänner var matematiker och det är också troligt att hennes tankar och känslor kretsade kring matematiken. I alla fall har hon (så vitt jag vet) inte efterlämnat några dagböcker eller brev som skulle tala för motsatsen. Det blir alltså omgivningens bild av henne som får spegla den biografiska delen av uppsatsen. Den matematiska delen är i sin tur uppdelad i två delar.