På redovisningsområdet pågår det ständigt förändringar och under den senaste tiden har stort fokus legat på BFN. Nämnden har sedan 2004 arbetat med det så kallade K-projektet där målet är att ta fram samlade regelverk för företag i olika form och storlek. I denna uppsats ligger fokus på K3-regelverket som huvudsakligen är anpassat för större onoterade aktiebolag samt ekonomiska föreningar. Tanken är att regelverket ska baseras på IFRS for SMEs som är IASBs regelverk för små och medelstora företag. I dagsläget finns inget samlat regelverk för dessa bolag i Sverige för upprättande av årsredovisning.

Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag (LKAB) är en gruvdriftskoncern med järnmalmsbrytning som huvudsaklig verksamhet. En av produkterna tas fram genom att raffinera järnmalm till pellets vilket är en efterfrågad produkt vid ståltillverkning. Vid sintring av råkulor till pellets är temperaturen väsentlig för att få så hög oxidation som möjligt av magnetit till hematit och för att få rätt fasthet. För att reglera värmen bör temperaturen mätas bland råkulorna eftersom det är kulornas temperatur som är det viktiga.                                 Projektet går ut på att undersöka möjligheterna att mäta temperatur bland råkulor på gratevagnar som åker genom en pelletsugn med ett permanent mätsystem. Här ställs höga krav på mätsystemet på grund av miljö, portabilitet och drifttid.Miljöanalyser gjordes för att ta reda på vilken påfrestning ett mätsystem bör klara av. Förslag om placering av mätutrustning framtogs genom kartläggning av miljön.

Bakgrund: Humankapital och intellektuellt kapital har fått en allt större betydelse de senaste decennierna. Detta har lett till att det har blivit alltmer komplicerat att redovisa en rättvisande bild av företagens tillgångar. Ett område där humankapital är extra aktuellt är inom fotbollsvärlden, för där är spelarna klubbarnas största tillgång. För att en fotbollsförening ska få vara verksam på högsta nivå krävs en elitlicens, den licensen ställer vissa krav på klubben.I USA styrs sporten väldigt mycket av pengar och detta gör att redovisningen här är viktigare och mer välutvecklad än i andra länder.Problemformulering: En ständigt aktuell fråga är hur spelare skall värderas och redovisas i årsredovisningen. Vilken metod är det då som ger en mest rättvisande bild av föreningars ekonomiska ställning? Det stora problemet med det sista alternativet är att det görs en uppskattning vilket innebär att det finns en risk för felvärdering.

Under de senaste tio åren har det skett en stor förändring inom den prestationsinriktade delen av idrotten, där den har blivit mer och mer professionell och kommersiell. Det här kräver ökade ekonomiska resurser. Alla idrottsföreningar strävar i första hand efter sportslig framgång, men för att nå dit krävs ofta omfattande ekonomiska resurser. En aspekt av kommersialiseringen är att flera allsvenska fotbollsklubbar under de senaste åren har bildat riskkapital- och aktiebolag. Omsättningen för klubbarna har även ökat markant under de senaste tio åren.

Sverige har sedan 1983 haft lagstadgad revisionsplikt för alla aktiebolag. Med anledning av regeringens mål att reducera de administrativa kostnaderna för de svenska företagen tillsattes en utredning om hur revisionsplikten ska avskaffas för de svenska aktiebolagen. Enligt regeringens förslag som presenterades i mars 2008 föreslås en avskaffad revisionsplikt för 96 % av de svenska aktiebolagen.Avskaffad revisionsplikt innebär en förändring som berör hela näringslivet. Konsekvenserna av avskaffandet är framförallt av intresse för revisionsbranschen och samhället.Efterfrågan av revision förklaras huvudsakligen genom agentteorin om att det sker en separation mellan ägande och företagsledning. Tidigare studier visar även att faktorer som exempelvis krav från kreditgivare, val av revisionsbyrå och förbättrad kvalité på redovisningen påverkar valet av revision.Vi har utifrån ett deduktivt angreppssätt genomfört en enkätstudie bland företag i Umeå med 1-49 anställda.

SammanfattningFöretag har i alla tider lånat kapital av kreditgivare till investeringar dessa vill genomföra. Kreditgivarna har i samband med det utlånade kapitalet krävt säkerheter av företagen för att bevilja krediter. Detta för att minska den risk dessa tar. För att ännu mer minska den risk kreditgivaren tar vad gäller utlåning av kapital till låntagare kan kreditvillkor användas. Ännu en möjlighet för kreditgivaren att minska risken är att låta företaget revidera sig.Revisorns uppgifter när det gäller att säkerställa kreditvärdigheten är att granska så att räkenskaperna och förvaltningen av bolaget är i sin ordning.

Fåmansföretagare är föremål för en särskild beskattning enligt vilken en kapitalvinst vid avyttring av kvalificerade andelar i ett fåmansföretag (fåmansföretagsaktier) kan komma att beskattas i både inkomstslaget kapital och inkomstslaget tjänst. Med anledning av att en övergångsbestämmelse gällande beskattningen av kapitalvinst vid avyttring av fåmansföretagsaktier upphör vid årsskiftet 2009/2010 har beskattningen varit omdiskuterad i media under den senaste tiden. Förevarande uppsats syftar till att ge ett bidrag till diskussionen kring beskattningen av kapitalvinst vid avyttring av kvalificerade fåmansföretagsaktier de lege ferenda. Diskussionen har sin principiella grund i etiken och målsättningar kring förutsägbarhet, likabehandling, materiell lämplighet och hanteringsekonomi har valts som utgångspunkter. Likabehandling och systemkoherens (materiell lämplighet) säkerställs genom att neutralitetsprincipen och andra skatterättsliga principer åtlyds.

Denna uppsats belyser en vinstutdelning ur ett konkursrättsligt perspektiv. Fokus ligger på varför och hur återvinningsreglerna ska användas, när ett aktiebolag utdelat vinst kort före sin konkurs. Eftersom de aktiebolagsrättsliga olaglighetsreglerna inte erbjuder ett tillfredställande återföringsalternativ vid obeståndssituationer, bör enligt min uppfattning återvinningsinstitutet kunna åberopas alternativt till dessa. Att kräva att en vinstutdelning i första hand måste återföras med den generöst utformade beloppsregeln och svårtillämpade försiktighetsregeln, skulle leda till att konkursförvaltare av ekonomiska skäl måste släppa vinstutdelningar som ter sig otillbörliga. Att underordna återvinningsreglernas tillämplighet skulle förfela den reparativa och i förlängningen den preventiva funktion institutet har.Eftersom 4 kap.

Titel: Hur står sig de billigare substituten emot premium produkter?Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Giancarlo Mancuso & John GustafssonHandledare: Jonas KågströmDatum: 2012 ? MajSyfte: Syftet med denna uppsats är att vi vill undersöka hur de billigare substituten står sig emot premium produkter genom att ställa de emot varandra i ett blindtest föreslagits av tidigare forskning Ogenyi Ejye (1994). Vi vill veta om det finns en stor skillnad mellan de billigare varianterna och de premier produkterna enligt tidigare gjord forskning.Metod: Vi har utfört ett experiment i form av ett blindtest där vi sätter fyra olika Cola sorter emot varandra. Under genomförandet av experimentet har vi använt oss utav enkäter för att samla in data. Detsamma gäller för vår webb undersökning.Resultat & slutsats: Det vi kom fram till i vår undersökning är att varumärken påverkar oss konsumenter både positivt och negativt.

SyfteDenna uppsats syftar till att analysera kundsegmenteringsmetoder fo?r ett mikrofo?retag pa? industriella marknader betingat av att fo?retaget har mycket begra?nsade resurser och kunskap ro?rande denna typ av arbete.Frågeställningar1. Med utga?ngspunkt fra?n sin marknadssituation, hur arbetar R-Produktion med marknadsfo?ring och kundsegmentering och vilka fo?rdelar och nackdelar a?r fo?renliga med detta arbetssa?tt?2. Baserat pa? marknadssituation och interna fo?rutsa?ttningar, vilka teoretiska segmenteringsmodeller a?r ba?st la?mpade fo?r fo?retaget med ha?nsyn till praktisk genomfo?rbarhet, resursanspra?k och fo?rva?ntad homogenitet?3.

Problembakgrund: Som det ser ut idag är alla aktiebolag tvungna att ha en kvalificerad revisor. Regeringen beslutade den 7 september 2006 att göra en utredning om reglerna för revision i små företag (dir. 2006:96). Slutbetänkande lämnades i september 2007 och i början av 2008 presenterades sedan ett förslag om begränsad revisionsplikt, Avskaffandet av revisionsplikten för små företag (SOU 2008:32).  Problemformulering: 1.

Bakgrund och problem: I Sverige infördes revisionsplikt för alla aktiebolag 1983. Syftetmed revisionsplikten var att den skulle vara bra för kampen mot den ekonomiskabrottsligheten. Frågan om revisionsplikt har sedan införandet berörts av flera statligautredningar, men har inte vidare utretts. Det har hänvisats till samma argument somframfördes vid lagstiftningen, det vill säga att revisionsplikten är av stor betydelse förbekämpning av ekonomisk brottslighet. Meningarna om huruvida den lagstadgade revisionenbidrar till att förebygga brott går isär och frågan om revisionspliktens preventiva effekt på denekonomiska brottsligheten kvarstår.Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om revisionsplikten har betydelse för arbetetmot den ekonomiska brottsligheten.Avgränsningar: Denna uppsats behandlar endast ekonomisk brottslighet och revisionsplikt imikroföretag i Sverige.

SammanfattningExamensarbete i företagsekonomi, Södertörns HögskolaRevision, C-nivå, VT 2006Författare: Lisa Andersson och Tina EdsvikHandledare: Bengt LindströmTitel: Den orena revisionsberättelsen ? orsaker och effekterBakgrund och problem: Revisionsberättelsen ses som en kvalitetsstämpel för ett företag och en oren sådan är något mycket allvarligt för de flesta av ett företags intressenter. Tidigare forskning påstår att 50 procent av de företag som fått en oren revisionsberättelse går i konkurs inom fem år. Motsvarande siffra för företag som inte fått en oren är 20 procent. Eftersom en anmärkning i revisionsberättelsen anses vara allvarligt, är det av intresse att se närmare på dels vilka faktorer som leder till en oren revisionsberättelse samt hur det påverkar ett företag att ha en oren revisionsberättelse.Syfte: Syftet med uppsatsen är att ta fram statistik över orsaker till orena revisionsberättelser för att se hur vanligt förekommande de olika orsakerna är, samt att undersöka hur företagarna förhåller sig till revisionsberättelsen i allmänhet och speciellt den orena.Avgränsningar: Uppsatsen undersöker årsredovisningar från 2003 i aktiebolag med fler än tre anställda.

I dagens Sverige bedriver det offentliga mycket av sin ekonomiska verksamhet i aktiebolagsform, precis som privata aktörer. Det hävdas ofta att offentliga bolag inte är lika effektiva som sina privata motsvarigheter, vilket kan bero på skillnader i management. Målet för denna uppsats är därför att undersöka om det finns sådana skillnader i management, och vilka dessa i så fall är. Undersökningen är begränsad till Sverige och de större statliga och privata aktiebolagen. Författarna har arbetat enligt den hermeneutiska vetenskapstraditionen, och har använt sig av en kvalitativ metod i form av personligt kunskapande genom samtalsintervjuer.

Bolagsstyrning är ett angeläget diskussionsämne efter finanskrisen, särskilt beträffande hur en god bolagsstyrning kan uppnås i banker. Det råder konsensus om att god bolagsstyrning är av högsta betydelse för näringslivet och även övriga delar av samhället. Emellertid skiljer sig uppfattningarna om hur man på bästa sätt ska uppnå detta.                                          I uppsatsen har de viktigaste bolagsstyrningsteorierna behandlats. Agentteorin tar sikte på relationen mellan principalen och agenten samt de problem som uppkommer inom den relationen.