Bakgrund: Har externredovisningens ursprungliga mål att tillgodose informationsbehovet hos ägarna förskjutits för att tillgodose andra intressenter i så stor utsträckning att relationen mellan räntabilitet på eget Kapital och ett företags marknadsvärde väsentligt har försvagats? Syfte: Att studera sambandet mellan börsföretagens marknadsvärde och redovisningsmåttet räntabilitet på eget Kapital. Avgränsningar: Studien undersöker att urval av företag noterade vid Stockholms fondbörs under perioden 1996 till 2000. Genomförande: Uppgifter om de undersökta företagens räntabilitet på eget Kapital och resultatprognoser samlades in. Dessa uppgifter analyserades sedan med regressionsanalys där vi studerade förklaringsgraden som fick utgöra ett mått på sambandets styrka.

AbstraktSyftet med denna uppsats har varit att undersöka om den tid som avsätts till internetanvändande tas från sociala face to face relationer, och om frekvent internetanvändande har någon inverkan på tillgången till resurser i form av socialt Kapital. För att undersöka detta har kvalitativ metod och analys tillämpats. Datainsamling har skett genom intervjuer med totalt tio respondenter. Resultatet visar att frekvent internetanvändande tar tid från sociala face to face relationer, samt att frekvent internetanvändande kan ha en effekt gällande tillgången på socialt Kapital. Däremot kan inget entydigt resultat redovisas som visar om tillgången på socialt Kapital ökar eller minskar till följd av frekvent internetanvändande.Nyckelord: internet, socialt Kapital, sociala relationer, virtuella kontakter..

Denna studie utgår från Bourdieus begrepp kulturellt Kapital och undersöker hur socioekonomisk bakgrund, kön och fritidsaktiviteter påverkar högstadieelevers förhållande till läsande och skrivande. Materialet är baserat på två källor, en enkätundersökning och en kvantitativ elevtextanalys där 102 elever i årskurs 9 har deltagit. Syftet med studien är att studera relationen och sambandet mellan elevernas kulturella Kapital och läs- och skrivvanor, samt kulturellt Kapital och en avgränsad skrivuppgift. Resultatet visar att kulturellt Kapital står som en förklarande faktor för skillnader mellan elevers läs- och skrivvanor samt deras sätt att förhålla sig till och utföra en icke betygsgrundande skrivuppgift. Det framkommer också att kön kan komplettera det kulturella Kapitalet.

Syftet med uppsatsen är att ur ett ledningsperspektiv öka förståelsen för motiven till varför/varför inte kunskapsintensiva tjänsteföretag väljer att visualisera intellektuellt Kapital. I uppsatsen har den kvalitativa metoden använts. Vi har samlat in primärdatan genom telefonintervjuer och frågeformulär via e-mail. I analysen har vi tolkat den insamlade datan för att kunna få en förståelse av forskningsfrågan. Det som tydligt framträder i vår undersökning är att kunskapsintensiva tjänsteföretag väljer att visualisera intellektuellt Kapital för att visa sitt verkliga värde, erhålla uppmärksamhet och utvecklas internt.

Tidigare forskning har genom att studera alla tillgängliga företag eller företag medudda branscher exkluderade identifierat vissa nyckeltal som bra indikatorer påfinansiell kris. I denna studie undersöks om dessa nyckeltal även ger ettsamstämmigt resultat för en udda bransch. Med utgångspunkt frånbioteknikbranschen identifieras genom logistisk regression nyckeltalen korta skuldergenom eget Kapital och avkastning på investerat Kapital som indikatorer på finansiell kris.Avkastning på investerat Kapital överensstämmer med tidigare resultat, medan kortaskulder genom eget Kapital bör, för denna bransch, tolkas tvärt emot jämfört medtidigare studier..

En allmän beskrivning av socialt Kapital skulle kunna benämnas som en resurs som blir tillgänglig först genom sociala nätverk och i socialt deltagande. Detta kan kallas för social sammanhållning och har även i teorin benämnts som ?det sociala kittet?, som håller ihop grupper och samhällen. Litteraturstudiens syfte var att identifiera sambandsfaktorer mellan socialt Kapital och hälsa samt tydliggöra förhållandet mellan dessa. Genom att undersöka socialt Kapital ur olika teoriperspektiv och utifrån olika mätmetoder, kan ett kunskapsunderlag skapas om hur och varför samhället ska arbeta med att öka tillgången av begreppet socialt Kapital ur ett folkhälsoperspektiv.

Det saknas metoder att mäta informationssäkerhet inom företag och företagets tillgångar har förändrats från ett fokus på maskiner och råvaror till kunskap (intellektuellt Kapital). Rapporten utforskar om det finns delar av företags intellektuella Kapital som beskyddar företagets tillgångar och processer. Detta Kapital kallas säkerhetsKapital. Hur skulle företags informationssäkerhet kunna tydliggöras genom dess intellektuella Kapital och hur kan begrepp inom informationssäkerhet och företagsvärdering hänga samman? Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen hur informationssäkerhet är relaterat till intellektuellt Kapital. Rapporten bygger på litteraturstudier om intellektuellt Kapital och informationssäkerhet.

Sammanfattning Rapportens syfte är att inom ramen för UMAS målbild 2005 peka på faktorer som kan bidra till stimulans av organisationens intellektuella Kapital..

De kunskapsintensiva företagen har ökat sin närvaro på marknaden. Dessa företag har en annan sammansättning än traditionell industri gällande företagens tillgångar vilket ger upphov till att den traditionella bilden av redovisningens innehåll börjar ifrågasättas. Detta arbete har till syfte att beskriva vilka modeller, målgrupper och motiv företag har för att redovisa intellektuellt Kapital i årsredovisningen. Utifrån ett urval på 200 företag genomfördes en fallstudie på fem företag som i någon bemärkelse presenterat intellektuellt Kapital i årsredovisningen. Resultatet pekar på att det intellektuella Kapitalet börjar få en framträdande roll inom kunskapsintensiva företag.

Syftet med uppsatsen är att ur ett ledningsperspektiv öka förståelsen för motiven till varför/varför inte kunskapsintensiva tjänsteföretag väljer att visualisera intellektuellt Kapital. I uppsatsen har den kvalitativa metoden använts. Vi har samlat in primärdatan genom telefonintervjuer och frågeformulär via e-mail. I analysen har vi tolkat den insamlade datan för att kunna få en förståelse av forskningsfrågan. Det som tydligt framträder i vår undersökning är att kunskapsintensiva tjänsteföretag väljer att visualisera intellektuellt Kapital för att visa sitt verkliga värde, erhålla uppmärksamhet och utvecklas internt. De som väljer att inte visualisera ser det svåra i att värdera immateriella tillgångar då det inte finns någon standardiserad och vedertagen metod, samt att det tar stora resurser i anspråk.

Syftet med denna uppsats är att beskriva de bakomliggande motiven till varför våra fallföretag: Hjärt- och lungdivisionen, Carl Bro, och Celemi valt att redovisa sitt intellektuella Kapital. Vidare ämnar vi studera i vilken utsträckning fallföretagens motiv stämmer överens med de motiv som vi redogör för i teoriavsnittet. Det primära motivet i teorin till att redovisa intellektuellt Kapital, som ett informationsverktyg till Kapitalmarknaden, har återfunnits hos två av våra fallföretag. Däremot har responsen från denna uteblivit. Istället har samtliga fallföretag hittat ett alternativt användningsområde, i form av ett marknadsföringsinstrument.

Finansiella rapporter står till grund för olika användare för att underlätta beslutsfattandet kring företaget och aktieköp/-sälj beslut. IASB som är internationella standardsättare, är de som upprättar standarder kring hur redovisningen ska ske världen över för att redovisningen ska vara homogen. Även om redovisningsreglerna är utförda på samma sätt så tolkas de olika av olika användare, det vill säga olika redovisningsmått ger olika värderelevans beroende på redovisnings intressenter.Syftet med denna studie är att ta reda på vilket redovisningsmått som är mest värderelevant i den  svenska aktiemarknaden. Redovisningsmåtten som undersöks i denna studie är bokfört värde på eget Kapital samt årets resultat i jämförelse med marknadsvärde på eget Kapital. Studien avgränsas till att undersöka börsnoterade företag på Large Cap.

Uppsatsen behandlar intellektuellt Kapital och de redovisningsproblem som finns med dagens normer gällande externredovisning. Syftet med uppsatsen var att undersöka befintlig teoribildning inom området för redovisning av intellektuellt Kapital samt att utveckla ett teoretiskt förslag på lämpliga indikatorer för att underlätta synliggörandet av detta. Syftet var även att undersöka indikatorernas lämplighet genom empiriska studier med aktörer inom redovisningsområdet. Vårt bidrag till redovisningsmetod för redovisning av intellektuellt Kapital bemöttes av positiva reaktioner hos aktörerna. Den dominerande slutsatsen från arbetet är att mer forskning krävs inom området för att konstruera en fungerande redovisningsmetod.

I denna uppsats har förhållandet mellan statligt Kapital, humanKapital och ekonomisktillväxt undersökts genom en utvidgning av Lucas modellen. I utvidgningen specificeras hur statligt Kapital har en positiv effekt i teknologin för utbildning och en negativ effekt i teknologin för privat produktion. Utvidgningen sker genom att staten fördelar sitt Kapital mellan offentlig konsumtion i produktionssektorn och investeringar i utbildningssektorn. Produktionsteknologierna antas sedan bero på kvoten mellan genomsnittligt humanKapital och andelen statligt Kapital i respektive sektor..

Detta kandidatarbete handlar om de börsnoterade fastighetsbolagens lönsamhet; mer specifikt om de 17 på Stockholmsbörsens Large-, Mid- och Small Cap-listor vid årsskiftet 2010-2011 noterade fastighetsbolagens avkastning på totalt och eget Kapital. Syftet var att jämföra företagen och se vilket eller vilka som hade högst av de nämnda avkastningarna under de fem senaste åren, samt att upptäcka udda trendavvikelser av olika slag i jämförelsen mellan företagen under samma tidsperiod. Arbetet utfördes genom att hämta data från årsredovisningar och sammanställa och bearbeta dem i Excel, och sedan med hjälp av samma program illustrera informationen på linje- och stapeldiagram som illustrerade utvecklingen under de fem senaste åren på ett sätt som gjorde det möjlig att hitta svar på frågeställningarna. Slutsatserna var att inget av företagen har haft högst avkastning konsekvent under alla fem år men Catena har haft högst snittlig avkastning på totalt Kapital (10,4%) och Balder har haft högst snittlig avkastning på eget Kapital under de fem senaste åren (20,7%)..