Budget framhålls som ett viktigt styrinstrument för företag och användningsområdena är många. Blumentritt (2006) och Orlando (2009) är överens om att budgetprocessen borde vara integrerad i verksamheten för att främja de strategier som finns. Mintzberg (1979) menar att företag kommer att organisera sig på olika sätt beroende på hur deras omvärld ser ut. Vi är intresserade av att se hur företag arbetar med sin budgetprocess i kombination med de strategier och den struktur som finns.Syftet med vårt arbete är att med en multipel fallstudie beskriva de eventuella samband som finns i hur företagen i vår undersökning arbetar med budgetprocessen i organiationens kontext. Hur kombinerar företag sitt struktur- och strategiarbete med sin budgetprocess?Vår kvalitativa studie består av fem fallstudier.

Studiens syfte är att identifiera informationslogistiska problem och behov med utgångspunkt i förändringsprojekt inom strategi, organisation och IT för att därigenom visa vad informationslogistik kan lösa för problem och behov. Informationslogistik är ett tvärvetenskapligt ämne och rör sig inom disciplinerna informatik, ekonomi/management och logistik. Utifrån ämnets tresidighet valdes utgångspunkterna strategi, organisation och IT.Forskningen inom informationslogistik redogör för hur IT kan användas för en behovsorienterad informationsförsörjning. I korthet redogör forskningen för hur information kan lagras i datalager och hur informationen är möjlig att bearbetas med olika intelligenta verktyg. Logistik är de bakomliggande förhållningssättet på hur olika IT lösningar kan förse rätt information till rätt person.

Denna uppsats kommer att behandla ämnet sponsring, sett ur ett föreningsperspektiv. Sponsring är idag ett viktigt ekonomiskt stöd i idrottsverksamheten och för dess utveckling. När vi som författare tänker sponsring tänker vi på affärer, avtal, marknadsföring, hjärta, samarbete och stöd. Vårt intresse inom sport samt marknadsföring har lett oss till vårt ämnesval. Av egna erfarenheter vet vi hur svårt det är att få ekonomiskt stöd från företag utan att ha en väl förberedd strategi. Sponsringen har utvecklats de senaste 20 åren från en välgörenhet till ett givande och tagande mellan idrottsföreningar och företag.

Resultat: Vi framhåller att den teoretiska spänningen mellan reaktionssnabbhet och synergi som uppstår när decentraliserade organisationer fokuserar på kärnkompetensbaserad strategi till viss del kan hanteras av ledningen genom ett adekvat agerande. För att skapa synergier krävs centralisering. Då strategisk beslutsrätt är en nyckelfaktor för reaktionssnabbhet kan och bör den inte fråntas SBU:s. Vår slutsats är att om en decentraliserad organisation centraliserar den operativa beslutsrätten istället för den strategiska, bör den kunna öka både reaktionssnabbheten och synergierna i företaget som helhet. Centralisering av företagets operativa delar minimerar den initialt negativa effekten på reaktionssnabbhet som centraliseringen medför.

Företag har idag en stor press från olika intressenter i samhället på att vara både vinstdrivande och ta socialt och miljömässigt ansvar. Elbolag är speciellt påverkade då de opererar i en bransch där miljöfrågor har ett stort utrymme. Det är således intressant att undersöka huruvida ett av de ledande elbolagen på den europeiska marknaden, Vattenfall, har reagerat på de ökade påtryckningarna från intressenter över tid. På vilket sätt kan vi se en förändring i hur Vattenfall presenterar sitt CSR-arbete från och med det att de började hållbarhetsredovisa år 2001 fram till idag? För att besvara vår frågeställning har vi utfört en fallstudie där vi analyserat Vattenfalls samtliga hållbarhetsredovisningar samt utfört intervjuer med deras Senior Advisor på Sustainability Performance Monitoring och CSR-manager.

Problem: Den svenska sjukvården granskas allt oftare och resultaten pekar ofta på samma sak, resurserna används inte särskilt väl och kunskapen om hur de används saknas. Det finns i ett tilltagande behov av att ändra och förnya arbetssätt samt ta reda på vad patienten verkligen vill, för att utnyttja resurserna som finns på ett bättre sätt samt skapa förutsättningar för att förbättra kvaliteten. Sjukvården står därmed inför nya utmaningar. Syfte: Syftet med studien är att bidra med kunskap om implementering av lean i svensk sjukvård utifrån ett tjänsteperspektiv Frågeställning: Hur fungerar implementeringen av lean i sjukvården och vad är avgörande för att kvalitetsfilosofin ska få fäste i organisationen? Metod: Vi har valt att göra en kvalitativ fallstudie på Universitetssjukhuset i Lund där vi har genomfört kvalitativa intervjuer med personal på olika nivåer, utfört en observation och lyssnat till två föreläsningar.

Den här uppsatsen handlar om hur ett teknikkonsultföretag, där majoriteten av tjänsterna sker i form av projekt, kan utnyttja kunskapsöverföring för att skapa konkurrenskraft. Här studeras hur kunskapsöverföring, genom att ta hänsyn till tre olika lärprocesser, kan bidra till ekonomisk fördel för företaget. Efter identifiering av vilka verktyg/aktiviteter som används för kunskapsöverföring på fallföretaget analyserades vilka lärprocesser som är möjliga med respektive verktyg/aktivitet enligt dagens teori och medarbetares upplevelser. Empirisk data samlades in från olika delar av organisationen i form av intervjuer och enkätundersökning. Utifrån analysen sammanfattades vilka lärprocesser som utnyttjas och med vilka verktyg/aktiviteter samt vilka som kan utnyttjas bättre för att skapa ekonomiska fördelar för företaget, och därmed också konkurrenskraft.

Grönområden har en betydande del i människors hälsa, både fysiskt och psykiskt, och vikten av närhet till grönområden har lett till att Boverket satt upp riktlinjer på 300 meter för bostadsnära natur. När människor har tillgång till grönområden innebär det att människor håller sig friskare, både fysiskt och psykiskt. En frisk befolkning är ett allmänt intresse som leder till en förbättrad folkhälsa. Grönområden är en del av god livskvalitet för människor och grönområden kan fungera som en strategi för kommuner i att säkra en inflyttning av fler invånare till kommunen och bryta negativa befolkningsutvecklingstrender. Studien fokuserar på orten Skutskär som är den största tätorten i Älvkarleby kommun, och är belägen ca 200 km norr om Stockholm samt ca 20 km söder om Gävle.

De första allmänna parkerna skapades på privata initiativ. Länge handlade parkförvaltning främst om ren förvaltning av utemiljöerna. Under 80-talet skedde ett skifte i synen på parkförvaltningarnas arbetsuppgifter. Medvetenhet om stadskärnans identitetsskapande roll medförde att man började ta sig an trafikplanering, utsmyckning och gestaltning. Man inför gågator och anordnar aktiviteter i stadens centrum. Många offentliga problem skulle kunna lösas genom att engagera allmänheten i beslutsfattandet, detta gäller i högsta grad även grönytor. Aktivt medborgardeltagande är en framgångsfaktor i många projekt.

Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera välkända strategimodellers applikationsförmåga för de specifika förutsättningar som tjänsteföretag inom storhushåll verkar inom. Metoden som vi valt är kvalitativ och materialet som används tar sin utgångspunkt i sekundärdata i form av offentliga och institutionella källor från kända strategiforskare och branschspecialister. Uppsatsen utgår teorimässigt från de tre strategiska analysmodellerna, Five Forces, SWOT och VRIO-modellen. Dessa analyseras i förhållande till den inriktning av storhushållsföretag som vi valt. Vi har i analys och slutsatser visat på vissa svagheter hos Five Forces-modellen, SWOT-modellen och VRIO-modellen när det gäller dessa modellers respektive applikationsförmåga på tjänsteföretag inom storhushåll.

Utifrån antagandet att individer är nyttomaximerare riskerar organisationer att genom prestationsmätning och incitamentsystem förstärka ett icke avsett beteende. Incitamentsystem i form av provision är vanligt inom säljyrket vilket torde göra ett aktivt arbete med utformning av styrsystem viktigt för säljande organisationer. Uppsatsen utgår från ett synsätt där en organisations olika delsystem inom ekonomistyrningen anses behöva helt överensstämma för att medarbetares faktiska beteende ska överensstämma med det av organisationen avsedda beteendet. Genom en fallstudie av ABC Bil, där intervjuer med säljare och personal på ledande befattning utförts, undersöks hur säljande organisationers olika delsystem inom ekonomistyrningen överensstämmer samt om säljares faktiska beteende överensstämmer med det av organisationen avsedda beteendet. Uppsatsen kommer till slutsatsen att ABC Bils olika delsystem inom ekonomistyrningen helt överensstämmer och att det även råder total överensstämmelse mellan säljarnas faktiska beteende och det av organisationen avsedda beteendet. Detta leder till att uppsatsen ger stöd till det teoretiska synsätt som utgjort uppsatsens utgångspunkt. .

Byggföretag arbetar traditionellt i olika projektgrupper, det vill säga tillfälliga arbetsgrupper under en begränsad tidsperiod vilket anses vara en av möjliga förklaringar till byggbranschens problem om bristande kommunikation och förnyelse. Projektgrupperna skapas och bestäms vanligtvis av en chef eller projektledare i ledningen i en organisation och med bakgrund i stora kommunikationsbristerna i branschen är det viktigt att ledningen är medveten om sitt aktiva skapande av projektgrupperna. Tidigare forskning på ämnet har fokuserat på grupprocesser i redan befintliga grupper medan mitt syfte är att förstå hur nya projektgrupper skapas i byggbranschen ur ett ledningsperspektiv. De frågeställningar som mynnades ut ur detta syfte var vilka strategier som ledningen använder sig av för att skapa projektgrupper samt vilken roll byggföretagens organisationskultur spelar när det kommer till att skapa projektgrupper. För att svara på detta intervjuades sex personer i ledningsposition på tre olika byggföretag som på olika sätt arbetade med att skapa projektgrupper.

Genom en enkätundersökning till konsumenter har vi kommit fram till att det är lägre kostnader, bättre information och bättre täckning som är de optimala faktorerna för 3G-operatörerna att kunna locka till sig fler konsumenter..

Under det nya seklets början har den svenska snusmarknaden karaktäriserats av en ökande konkurrens efter att under en lång period i princip ha varit en monopolmarknad för det tidigare statliga bolaget Swedish Match. Uppsatsen har syftat till att undersöka de inträdesbarriärer som uppstickarna mött i sina försök att penetrera en marknad som karaktäriseras av ovanligt hög varumärkeslojalitet, marknadsföringsförbud och i vissa fall distributionssvårigheter och därefter analysera hur dessa kan övervinnas med hjälp av marknadsföringsverktyg. Arbetet har en kvalitativ och hermeneutisk prägel och tar sin utgångspunkt i Michael Porters ?Barriers to entry?-modell, Kotlers ?Push- och Pull strategier? samt ?Marketing Mix?-modellen och fokuserar i första hand på bolagen Skruf Snus AB och Fiedler & Lundgren där nyckelpersoner intervjuats. Undersökningen visade att företagen använt sig av olika strategier för att penetrera inträdesbarriärerna med hjälp av marknadsföringsverktyg.

Syftet med studien var att belysa olika svenska myndigheters förändringsstrategier mot och bemötande av hedersrelaterat våld hos familjer med denna problematik, samt om dessa strategier och bemötanden skilde sig något ifrån varandra hos de inkopplade myndigheterna. Den kvalitativa forskningsmetoden valdes och sammanlagt åtta halvstrukturerade intervjuer med polis, socialtjänst och skyddsboende genomfördes.  Den valda teorin utgick från att ett pedagogiskt perspektiv, kompletterat med ett psykologiskt synsätt, skulle kunna användas som grunden för en strategi för bemötande och behandling av hedersvåld.Det mest framträdande resultatet var att det inte fanns någon gemensam vetenskapligt belagd strategi för att förändra grundproblemet, d.v.s. hederstänkandet i familjerna. Däremot kom det fram från samtliga respondenter att de kände igen fenomenet och hade kompetens nog att i de flesta fall skydda drabbade ungdomar, vilket säkert har förhindrat flera tragedier. Samtliga myndigheter hade insatser, resurser och riktlinjer kring skyddet av utsatta ungdomar.Alla respondenter har också beskrivit att en stor svårighet är att hedersförtryck oftast är sanktionerat av ett kollektiv, vilket är väldigt främmande för det svenska samhället där våld mot familjemedlemmar nästan alltid utförs av en gärningsman.