Sökresultat:
3760 Uppsatser om Kaos balans-baserat synsätt - Sida 42 av 251
FörÀldrars medvetenhet om Grön Flagg i förskolan
Grön Flagg Àr ett miljöprogram som anvÀnds inom förskola och skola för hÄllbar utveckling. Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ vad förÀldrar har för kunskap samt hur de fÄtt sin kunskap om Grön Flagg, för att se om det gÄr att vidareutveckla kommunikationen mellan förskola och hem för att fÄ till en bÀttre samverkan. Metodvalet Àr kvalitiativt dÀr tvÄ fokusgrupper med sammanlagt tio förÀldrar frÄn olika förskolor diskuterar frÄgor om Grön Flagg. Ansatsen Àr hermenuetisk för att fÄ en större förstÄelse för det som sker och sÀgs i grupperna och för att kunna tolka det. I resultatet syns att förÀldrarna  har en viss medvetenhet om Grön Flagg men att den Àr inte sÄ detaljerad. Kunskapen de har, har de fÄtt genom förskola och skola via olika möten. Det framkommer ocksÄ att det behövs mer information frÄn förskolan om Grön Flaggs arbete och att förskolan skulle kunna anvÀnda sig av media mer för att synliggöra miljöarbetet.
Resultatstyrning vid Vd-byte : Nedskrivning av goodwill i samband med ny Vd Är 2007
Denna kvalitativa undersökning har som syfte att undersöka ledarskap och organisationskultur inom en specifik ICA butik. Vidare har syftet varit att förstÄ hur ledarskap och organisationskultur pÄverkar medarbetarnas arbetsmotivation. Undersökningens frÄgestÀllning Àr följande; Hur utövas ledarskapet i en bestÀmd Maxi Ica butik i Södra Sverige och hur pÄverkar ledarskapet och organisationskulturen medarbetarnas arbetsmotivation? Den vetenskapsteoretiska ansats som undersökningen utgÄr ifrÄn Àr hermeneutiken och det empiriska materialet Àr insamlat genom tematiskt organiserade intervjuer med tio chefer och medarbetare. Resultatet visar att det inom organisationen utövas ett demokratiskt ledarskap vilket bidrar indirekt via organisationskulturen till en arbetsmotivation hos medarbetarna genom att man via ledarskapet uppfyller dels de sociala behoven samt upprÀtthÄller en balans mellan abstrakt och konkret socialitet..
VÀx som vuxen - tre pedagogers arbetssÀtt pÄ sfi
Leken Àr otroligt viktig för vÄr utveckling och hur vi fungerar som sociala mÀnniskor. I leken tar vi in de erfarenheter som vi upplevt och utvecklar dessa i gemenskap med andra. VÄr kulturella och sociala bakgrund formar oss till den vi Àr. Hur mycket syns denna bakgrund i leken, Àr vi jÀmlika nÀr vi leker? Forskare sÀger att leken Àr otrolig betydelsefull för den sociala kompetensen, dÄ man lÀr sig empati, vÀnta pÄ sin tur samt att fungera i grupp.
Barn med ADHD diagnos berÀttar om sig sjÀlva och skolan
Syftet med studien var att studera hur barn med ADHD ser pÄ sin omgivning och dÄ blev valet att utgÄ frÄn följande frÄgestÀllningar. Hur upplever ett barn med ADHD sin vardag i skolan? Hur stÀmmer barnets beskrivningar överens med vÄra observationer? I litteraturgenomgÄngen var fokus pÄ tidigare forskning kring omgivande miljö, balans i skolmiljö och pÄverkan av likartat bemötande av dessa barn. Valet föll pÄ att observera och intervjua sex barn i tio- till femtonÄrsÄldern. Barnen har Àven tagit bilder pÄ det de tyckte om och det de inte tyckte om i skolan.
?Jag gillar dikter. Det kanske man inte kan sÀga som kille, men det gör jag? : En kvalitativ studie om gruppsamtal och litterÀr kompetens pÄ International Baccalaureate Programme
I uppsatsen underso?ker jag hur huvudkarakta?ren Mimmi, under va?gen att etablera sig som fo?rfattare och i mo?tet med Hugo, so?ker na? balans mellan intellekt och kropp. Utifra?n Julia Kristevas teori om abjektionen utforskar jag pa? vilka sa?tt Mimmi fo?rha?ller sig ambivalent till viljan att vara a? ena sidan innesluten, a? andra sidan avgra?nsad, och hur i sin tur synen pa? kroppen, dess samverkan med sja?len samt synen pa? andra kroppar pra?glas av bega?r och a?ckel. Som metodisk spra?ngbra?da anva?nder jag paradoxen utifra?n Kristina Fjelkestams definition.
"Man Äldras för varje produktion!" : NÄgra filmarbetares upplevelser av hÀlsotillstÄnd i sin yrkesutövning
I uppsatsen underso?ker jag hur huvudkarakta?ren Mimmi, under va?gen att etablera sig som fo?rfattare och i mo?tet med Hugo, so?ker na? balans mellan intellekt och kropp. Utifra?n Julia Kristevas teori om abjektionen utforskar jag pa? vilka sa?tt Mimmi fo?rha?ller sig ambivalent till viljan att vara a? ena sidan innesluten, a? andra sidan avgra?nsad, och hur i sin tur synen pa? kroppen, dess samverkan med sja?len samt synen pa? andra kroppar pra?glas av bega?r och a?ckel. Som metodisk spra?ngbra?da anva?nder jag paradoxen utifra?n Kristina Fjelkestams definition.
Den optimala markbördigheten : viktiga faktorer för att skapa och behÄlla en god markbördighet
Markbördighet Àr begreppet för en jords förmÄga till att producera högkvalitativa grödor Är efter Är. Markbördighet innefattar hur kemiska, fysikaliska och biologiska faktorer samverkar och pÄverkar varandra. För att uppnÄ en god markbördighet mÄste de tre vara i balans. Uppsatsen handlar om vilka faktorer och krav som mÄste uppfyllas för att kunna klassa en jord som bördig och hur jorden bÄde kan behÄlla och förbÀttra sin bördighet genom rÀtt jordbearbetning. Slutsatsen Àr att ta vara pÄ de viktiga mikroorganismerna som finns i marken samt att hÄlla en god och lÄngsiktig vÀxtföljd.
Ungdomars handlingsstrategier inför framtiden : En kvalitativ jÀmförelse mellan fyra högstadieungdomar frÄn bostadsomrÄden med olika socioekonomisk status
Genom denna studie Àmnade vi besvara hur kapitaltillgÄngar och habitus pÄverkar ungdomars resonemang, sett till utbildning och karriÀr, baserat pÄ bostadsomrÄdestillhörighet. Syftet med studien var att undersöka hur uppvÀxten i segregerade bostadsomrÄden med olika socioekonomisk status pÄverkar ungdomars handlingsstrategier vad gÀller utbildning och karriÀr. VÄr tes var att ungdomars handlingsstrategier skiljer sig baserat pÄ bostadsomrÄdestillhörighet. Vi trodde att ungdomar frÄn bostadsomrÄden med högre socioekonomisk status Àr mer resursstarka och dÀrigenom enklare kan navigera sig inom utbildningsfÀltet. Studien utgÄr frÄn Lidingö och Botkyrka, tvÄ boendesegregerade omrÄden i Stockholms lÀn med olika socioekonomisk status, dÀr Lidingö Àr mer resursstarkt.
Pedagogisk simuleringsmodell av en förbrÀnningspanna
FörbrÀnningspannor som anvÀnds i syfte i att producera elektrisk kraft eller Änga som sedan anvÀnds i olika processer i ett kraftverk utgör en stor andel i vÀrldens elektricitetsproduktion. För att göra pannorna mer effektivare och minska andelen utslÀpp pÄgÄr en stÀndig forskning och utveckling. Resultatet av denna studie bestÄr av utformningen av en simuleringsmodell av en förbrÀnningspanna för att kunna anvÀndas till utbildningssyfte och behandlar brÀnsleanalyser, rökgasmÀngder samt effektivitet. Det som modellen simulerar Àr: verkningsgrad, den effekt som genereras, andelen syre samt koldioxid i rökgaserna baserat pÄ anvÀndarens parameterinstÀllning. Modellen Àr gjord i programvaran Microsoft Office Excel för att tillgodose tillgÀnglighet. .
Barns tankar om himlakroppar : Vad har barn för vÀrldsbild?
Denna studie visar vad 4-5-Äringar har för uppfattningar om stjÀrnorna och solen, vad de tror att stjÀrnorna och solen Àr för nÄgot och vad de har för tankar om fenomen kring dem. Genomförandet av studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer i samband med att barnen mÄlar. Metoden har gjort det möjligt för barnen att uttrycka sina egna tankar. Resultatet visar att det finns mÄnga uppfattningar inom omrÄdet hos barn 4-5 Är. En del uppfattningar Àr realistiska, en del fiktiva.
Yrkesroll och organisationskultur : En kvalitativ studie om organisationskultur, ledarskap och arbetsmotivation
Denna kvalitativa undersökning har som syfte att undersöka ledarskap och organisationskultur inom en specifik ICA butik. Vidare har syftet varit att förstÄ hur ledarskap och organisationskultur pÄverkar medarbetarnas arbetsmotivation. Undersökningens frÄgestÀllning Àr följande; Hur utövas ledarskapet i en bestÀmd Maxi Ica butik i Södra Sverige och hur pÄverkar ledarskapet och organisationskulturen medarbetarnas arbetsmotivation? Den vetenskapsteoretiska ansats som undersökningen utgÄr ifrÄn Àr hermeneutiken och det empiriska materialet Àr insamlat genom tematiskt organiserade intervjuer med tio chefer och medarbetare. Resultatet visar att det inom organisationen utövas ett demokratiskt ledarskap vilket bidrar indirekt via organisationskulturen till en arbetsmotivation hos medarbetarna genom att man via ledarskapet uppfyller dels de sociala behoven samt upprÀtthÄller en balans mellan abstrakt och konkret socialitet..
Förskolepedagogers interaktion med barn vid frukostbordet : utifrÄn ett genusperspektiv
I lÀroplan för förskolan (Skolverket, 2010) stÄr att förskolan ska behandla alla barn som individer. Alla som arbetar inom förskola ska sÄledes arbeta med bland annat ur genusperspektiv. Genus Àr det socialt skapade könet (Svaleryd, 2002). Med det menas att vi formas av samhÀllets förvÀntningar pÄ hur vi som kvinnor eller mÀn ska vara. Syftet med denna studie Àr att ur ett genusperspektiv se hur pedagogerna interagerar med barnen under förskolans frukost. Systematisk observation har skett vid frukosttid pÄ tvÄ förskolor i en liten kommun i Mellansverige.
"Ja det Àr ju ett enkelt och kanske roligare sÀtt att arbeta ute..." : Pedagogers tankar om utomhuspedagogik
Det hÀr Àr en undersökning om hur skolans vÀrdegrund idag förhÄller sig till barnlitteratur skriven under olika delar av 1900-talet samt början av 2000-talet. För att ge en bild av hur barnlitteraturen har vÀxt fram före 1900-talet har vi Àven gjort en historisk bakgrund för barnlitteraturens framvÀxt.Som metod valdes textanalys av kÀnda utvalda barnböcker. Analysen gjordes med utgÄngspunkt i vÀrdegrunden utifrÄn ett analysschema baserat pÄ vad lÀroplanerna sÀger om vÀrdegrunden.Slutsatsen blev att de Àldre böckerna lÄg lÀngre frÄn dagens vÀrdegrund Àn de nyare böckerna och att man tydligt kan se en utveckling mot dagens vÀrdegrund i böckerna..
KartlÀggning och analys av projektledarkompetens i forskningsprojekt vid Karlstads universitet
Idag bedrivs en stor del av forskningen vid högskolor och universitet i projektform. Detta gÀller inte minst inom teknik, naturvetenskap och medicin, men numer ocksÄ inom samhÀllsvetenskap.Det Àr vanligt att olika personalkategorier sÄ som exempelvis professorer,docenter, och doktorander ingÄr i projekten. Projektledaren Àr oftast den som har ansökt om projektmedlen, eller den person som Àr mest vetenskapligt meriterad vid avdelningen, vilket ofta Àr en professor eller docent med lÄng erfarenhet. Av de hÀr personerna förvÀntar sig organisationen ofta underverk. De ska medverka i alla möjliga typer av aktiviteter, som exempelvis handledning av doktorander,undervisning, medverkande vid och organiserande av konferenser,ansökan om medel för nya projekt och vara avdelningens ansikte utÄt.
Förslaget Business Combinations fas II : UnderlÀttar förslaget intressenternas anvÀndande av företags finansiella rapporter?
Samarbetet mellan IASB och FASB med att ta fram en enhetlig redovisningsstandard för företagsförvÀrv har pÄgÄtt nÄgra Är. Den andra fasen av samarbetet har resulterat i förslaget Business Combinations fas II. I denna undersökning tas fasta pÄ de mest omdiskuterade förÀndringarna som förslaget medför jÀmfört med nuvarande IFRS 3 Business Combinations. Studien belyser förÀndringarnas pÄverkan pÄ balans- och resultatrapporten och huruvida de finansiella rapporterna kommer att ge bÀttre information till intressenterna tack vare förslaget. En av de mest diskuterade förÀndringarna i förslaget Àr tillÀmpningen av full goodwillredovisning, som blir resultatet av att ett striktare enhetsperspektiv anlÀggs.