I detta examensarbete undersöks hur bilden av det litterära nittitalet och två av dess författare, Verner von Heidenstam och Selma Lagerlöf, växer fram i svenska litteraturhistorier för gymnasieskolan under 1900-talet. Speciellt fokuseras på vilken betydelse de två författarna anses ha haft för den litterära strömningen. Dessutom diskuteras hur Kanonbildningen har sett ut.De läromedel som studerats i examensarbetet är kronologiskt disponerade litteraturhistorier skrivna för studieförberedande gymnasieprogram. Den tidsmässiga avgränsningen är 1894 till omkring 1990. Ett flertal av periodens mest använda litteraturhistorier finns representerade i undersökningen.

Åtskilliga gånger har skolans litteraturundervisning varit föremål för diskussioner som hand-lat om det litterära urval som görs i svenskundervisningen och debatter om Kanon har förts. Föreliggande studie syftar till att undersöka gymnasielärares urval av fristående skönlitterära verk, som läses i sin helhet i svenskundervisningen, samt bakomliggande motiveringar och yttre faktorer som styr lärarnas urval. Studien genomfördes som en kvantitativ enkätunder-sökning i vilken 56 gymnasielärare i svenska vid 24 gymnasieskolor i Sverige deltog. Resul-tatet visar att det i dagens gymnasieskola inte kan talas om en Kanon av fristående skönlitte-rära verk i någon traditionell mening, men väl om en tradition dominerad av August Strind-berg, samt av manliga och västerländska författarskap. Dock kan det idag även talas om en utveckling som gör att författare som Jan Guillou och Jonas Gardell får ett väsentligt utrym-me i undervisningen och att urvalet domineras av 1900-talslitteratur och har en stark internationell prägel.

BakgrundMusikhistorien är på inga sätt opåverkad av den historiska utvecklingen i övriga samhället. Den är en väsentlig del av olika tidsepokernas rådande kulturer. Skolan har en viktig roll i elevernas socialisationsprocess. Kan en manlig musiklärare använda sig av musik skriven av män, framförd av män och skriven ur ett manligt perspektiv, i en undervisningssituation och räkna med att han når fram till alla elever? Lämnar man inte per automatik halva klassen utanför eftersom musiken inte kan anknyta till deras upplevelsevärld, livsåskådning eller värdegrund.

I denna studie analyseras hur klassiker och dess arbetsuppgifter presenteras i gymnasieskolans läroböcker. Genom textanalytiska metoder analyseras  åtta klassiker i tre läroböcker (vara en klassiker förekommer två gånger), och slutsatserna är att det är stor skillnad i framställningen gällande både vilka klassiker som tas upp, men även hur arbetsuppgifterna är formulerade..

I detta arbete undersöks lärarnas inställning till Kanon i skolan samt till elevanpassad undervisning. Sammanlagt medverkar 41 lärare tagna ur 7 examensarbeten med inriktning Svenska i grundskolans senare år eller gymnasiet. Undersökningen är i metaform där tidigare resultat sammanställs i ett försök att finna tendenser i lärarnas inställning.Dessa svar analyseras och diskuteras därefter utifrån relevant litteraturforskning och Skolverkets riktlinjer..

Värdet av ett konstverk på auktionsmarknaden kan bestämmas av ett antal faktorer såsom marknad, trender, smak mm. Även begreppen aura och konstnärens Kanonisering kan spela en stor roll för värdet. Syftet med uppsatsen är att ge en inblick i hur aura och Kanonisering kan påverka värdet av konst. Det är troligt att det inte finns någon tidigare forskning i större utsträckning som har inriktat sig på detta specifika problem.Tillvägagångssättet är att uppsatsen inleds med en genomgång av begreppen aura och Kanonisering samt en kort analys av hur konstvärdering går till i praktiken. Därefter analyseras tre verk, som har sålts till ett lågt pris på kvalitetsauktion i Stockholm, med avseende på konstnärens Kanonisering och verkets aura för att försöka utröna hur detta har påverkat värderingen.De tre verken är Carl Johansson, Strandlandskap i aftonljus, Dirck van Baburen (hans efterföljare) Dryckesbroder samt Edv.

Studien undersöker redan bedömda skriftliga tester från nationella provet i svenska för invandrare (sfi) i syfte att pröva relevansen hos processbarhetsteorin (PT) som ett stöd i summativ bedömning av andraspråksutveckling. Betydelsefulla infallsvinklar kommer från innebörden av kommunikativ språkförmåga och ställningstagandet till s.k. icke målspråksenliga former och kriterier för systematisk användning. I metoden tillämpas både kategorier och kriterier från Rahkonen och Håkansson (2008). Resultaten visar en viss skillnad mellan underkända texter och godkända texter på gruppnivå men också en stor individuell variation på individnivå..

I kursplanen för Svenska B står att läsa att eleven ska ?ha tillägnat sig och ha kunskap om centrala svenska, nordiska och internationella verk och ha stiftat bekantskap med författarskap från olika tider och epoker? (Skolverket.se). Harold Bloom, författaren till Den västerländska Kanon beskrev 1994 sin oro över vårt litterära förfall med orden ?Skuggorna blir allt längre i vårt aftonland och vi närmar oss det tredje årtusendet beredda på ytterligare mörker? (1994:28)Det finns med andra ord idag en motsättning mellan vad man som elev bör läsa och vad man som elev kanske vill läsa. Dilemmat tycks vara att många elevers uppfattning om en klassiker idag är ?tråkiga, svårlästa och föga inspirerande? (Bäcklund & Eriksson 2008:4).  I och med det senaste decenniets vampyrvåg har dock serier som Twilight och True Blood brutit ny mark hos ungdomar som tidigare inte hyst läsintresse.

Skolans roll som socialisationsagent är vida omtalad. I ett land som Sverige, där jämställdhet är ett högprioriterat område, borde verksamheten i skolan därför vara präglad av ett genusperspektiv. Gymnasieskolans styrdokument, i form av läroplaner samt kurs- och ämnesplaner, formulerar skolans värdegrund och strävansmål. Däri står att skolan ska fostra eleverna till demokratiska och jämställda samhällsmedborgare som inte räds att uttrycka sina ståndpunkter.I den traditionella Kanonförmedling som skolan ägnat sig åt i decennier, har kvinnliga författare sällan lyfts fram, varför kvinnliga perspektiv och livsvillkor inte har uppdagats och diskuterats i klassrummen. Med detta som utgångspunkt har jag sökt finna en förståelse för hur svensklärare i gymnasieskolan resonerar och arbetar med sin litteraturundervisning.Med hjälp av samtalsintervjuer med fyra svensklärare har jag försökt klargöra deras litteraturuppfattningar, gällande synen på litteraturundervisningens syfte, urvalsprocesser för texter och eventuella genusperspektiv i detta sammanhang.Resultaten visar att endast en av de fyra lärarna har en medveten genuspedagogik och aktivt strävar efter att finna en balans mellan kvinnliga och manliga författare i sin undervisning.

This study examines in which way literature is presented in four schoolbooks for the Swedish senior high school of today, compared to descriptions and selections in Swedish universities. The study covers two basic schoolbook categories used in the teaching of Swedish and comparative literature: anthologies and textbooks.The four anthologies structures and their joined canon are presented, and the text canon of 12 common writers is studied and compared to the corresponding text canon in the universities selection of texts to main courses in comparative literature. The four textbooks are analysed by close reading of the presentations of four different writers and their works, where the textbooks for the Swedish senior high school are viewed through the glass of literary guides used in Swedish universities.The study also analyses what literary perspective is present in the Swedish school principles for education in literature and display, through earlier didactic studies, a sketch of the classroom reality of education in literature.The study finds that the examined schoolbooks for the Swedish senior high school tend to, not only shorten the text length and amount of texts but also, simplify the selection and presentation of the writers production. This leads to certain fixed and, in some cases, almost stereotyped ?roles? that are assigned to the writers and limits their production.

Huvudsyftet med mitt examensarbete har varit att undersöka hur svensklärare resonerar kring sina val av skönlitterära texter i litteraturundervisningen. Mitt undersökningsmaterial har utgjorts av 16 studentuppsatser där sammanlagt 66 svensklärare intervjuas. När lärarna redogör för vad som är av avgörande betydelse när de planerar vad som ska läsas i Svenska A och Svenska B hänvisar flera av lärarna till en kombination av ett antal olika faktorer. I de fall där endast en faktor med avgörande betydelse för valet nämns är detta skolans utbud. Samtidigt så kan vi förmoda att just den begränsningen finns med underförstådd hos dem som endast nämner andra faktorer såtillvida de inte har befogenhet att köpa in den litteratur som de önskar använda sig av.

Uppsatsen är en undersökning av läroböcker i litteraturhistoria för gymnasieskolan utifrån ett postkolonialt perspektiv. De viktigaste resultaten i undersökningen visar en eurocentrism inom läromedel, där endast en liten mängd litteratur från icke västerländska delar av världen presenteras. Den visar även en framställning av icke västerländska delar av världen som statiska i kontrast till västerlandet där utveckling och modernitet betonas. Författare ur den icke västerländska litteraturen presenteras ofta som skildrare av livet i sina delar av världen och premieras sällan för originalitet..

Arbetet är en kvalitativ litteraturstudie som undersöker hur den klassiska svenska arbetarlitteraturen behandlas i gymnasieskolans läroböcker. Materialet utgörs av textavsnitten om arbetarförfattare i två olika läroböcker som används i litteraturundervisningen på gymnasiet varav den ena textnivå- och stilmässigt verkar rikta sig till elever som befinner sig på en något högre kunskapsmässig nivå. Studien visar  att de båda läroböckerna har varierande sätt att framställa genren arbetarlitteratur och särskilt särskiljande är det språk och den pedagogiska stil läroboksförfattarna använder. Flera gemensamma beröringspunkter förekommer, såsom exempelvis den rika användningen av citat vilket verkar vara ett pedagogiskt grepp som syftar till att fånga kontentan av ett visst arbetarverk eller författarskap. Författarurvalet är likartat i de båda läroböckerna, och högst sannolikt inspirerat av den rådande Kanon som presenteras i vedertagna litteraturhistorieskrivningar vilka utgörs av bl a läroböcker för högre eftergymnasiala studier.

AbstractThis research is about how some swedish teachers in high school choose literature in schools. The purpose is to underline the reasons for how some teachers think about selection, canon, classic and contemporary literature. Two survey methods were used to find the answers, wich consisted of interviews and questionnaires. The letter methods was used to obtain informations about student´s views on literature.Previous research shows that there are different opinions in what kind of literature the pupils should read in school. The results of literature, questionnaires and interviews also showed that the underlying reasons for the choice of literature, varied among those interviewed further forward ofthe students also prefer to read books during lessons, and that they prefer reading books by popular contemporary writers..

Denna undersökning tar sin utgåmgspunkt i det förlag som folkpartisten Cecilia Wikström lade sommaren 2006 om att införa en litterär Kanon, obligatorisk skönlitteratur, i skolundervisningen. Undersökningen baseras på fem kvalitativa intervjuer med svensklärare på gymnasiet. Syftet är att se om det finns någon skillnad i det förhållningssätt läraren har i sitt urval av skönlitteratur, beroende på vilka elever det är som ska undervisas. Resultatet vi kom fram till är att det mångkulturella perspektivet inte är något som informanterna i vår undersökning tar någon hänsyn till när de väljer skönlitteratur, trots att Lpf 94 föreskriver att elever ska få ta del av det egna kulturarvet. Slutsatsen är att det förslag som Wikström (fp) lade om att införa en gemensam referensram inte är genomförbart om hänsyn samtidigt ska tas till alla enskilda individers kulturarv..