Internet är en del av vardagslivet och har fått ett stort inflytande på hur människor idag lever sina liv. E-handeln är en del av helheten som bidragit till förändringar i konsumenternas beteende; hur de handlar och söker information. Företagen utformar sin strategi utefter detta för att kunna hantera olika moment i köpprocessen. Resultatet av ovan nämnda förändringar är tillkomsten av nya tjänster samt förändringar i användningen av sociala medier och andra marknadsföringsKanaler, både från kunders- och företags perspektiv.Sociala medier används idag i stor utsträckning och företag försöker marknadsföra sig genom dessa Kanaler för att nå sina befintliga och potentiella kunder. Den typen av marknadsföring uppskattas inte alltid av alla kunder och ställer då krav på företagen att de använder sig av de sociala medierna på ett gynnande vis för alla parter.

Syftet med uppsatsen är att undersöka eventuella kommunikationsgap som kan finnas i en organisation. Dessa gap kan gälla en organisations profil, organisationskultur och organisationens image. För att studera detta kommer jag att genomföra kvalitativa intervjuer. Först med Brandmanager på Adidas för att få fram hur Adidas tänker kring sitt varumärke, kärnvärden och kommunikation. Tre säljare på butiksnivå kommer även att intervjuas, då butiker som är återförsäljare av Adidasprodukter.

konsumenterna för att kunna tränga igenom ett samhälle starkt präglat av mediebrus. Deträcker inte att öka frekvensen av reklam då konsumenter visar en allmän reklamtrötthet. Dentraditionella marknadsföringen har tappat sin effekt och nya marknadsföringsmetoder, såsomgerillamarknadsföring, har vuxit fram. Genom annorlunda metoder kommunicerargerillamarknadsföraren med mottagaren med målet att nå maximal effekt med minimalaresurser. Denna metod har främst tillämpats i små och mellanstora företag, medan störreföretag tenderar att förbli mindre innovativa i sin marknadsföring.

Genomslagskraften i de sociala medierna är vedertaget stora och spridningen av budskap äroändlig. Företags möjlighet att interagera, kommunicera samt identifiera sina kunder ärenorm. Problematiken ligger i mätbarheten, då ingen lyckats bevisa ekonomisk ROI direktkopplat till investering i sociala medier. Ett problem som diskuteras såväl på expertnivå, istyrelserummet som bland marknadsförare globalt.Ur intervjuer samt forskningsunderlag är de största drivkrafterna för att som företag verka i desociala medierna att långsiktigt öka försäljning genom högre varumärkeskännedom, utnyttjadword-of-mouth och djupare kundrelationer. Dessa faktorer sammanfattas av flera forskaresom ROE (return on engagement) och anses vara ett steg närmare ROI i sociala medier då detkan resultera i långsiktiga intäkter.Det råder dock interna motsättningar i många företag, vilket är bekräftat både genom insamlad data, forskning samt intervjuer, när det gäller hantering av sociala medier ochhurvida investeringar ska bedömmas ur ekonomiskt perspektiv eller ej.

SAMMANFATTNINGTITEL: Den glömda marknadsföringenKURS: Företagsekonomi III ? ExamensarbeteFÖRFATTARE: Erika Nilsson och Mikaela VideforsHANDLEDARE: Miralem HelmefalkEXAMINATOR: Leif V RyttingNYCKELORD: Marknadsföring, grön marknadsföring, CSR, miljö, hållbarhet, digital marknadsföring, hotell.SYFTE & FORSKNINGSFRÅGA: Studiens syfte är att undersöka hur hotell i Kalmarregionen arbetar med hållbarhet och hur det förmedlas genom deras marknadsföring. Samt att klargöra bakomliggande skäl till varför hotell arbetar med hållbarhet och hur detta gynnar dem. Uppsatsens forskningsfråga är följande: Vad präglar hotells engagemang i hållbarhetsfrågor och hur förmedlas det genom deras marknadsföring?METOD: Studien utgår från en kvalitativ metod med en induktiv ansats som till en viss del även präglas av deduktiva inslag.

Syftet med denna studie är att undersöka hur textila modeföretag kan använda sociala medier. Vi frågar oss också hur företagen ska använda medierna för att få en närmre relation med kunder och hur sociala medier kan skada och stärka textila modeföretag. Vi gör en studie på hur textila modeföretag ska lyckas skapa närmre relationer utanför sociala medier och går in på budskap, word of mouth och lite om medieKanaler för att sedan se hur detta kan appliceras till sociala medier. För att få svar på vårt problem kände vi att det var viktigt att undersöka textila modeföretags syn på sin närvaro i sociala medier. För att göra detta valde vi att göra en kvalitativ studie med fyra företag; Monki, Rut & Circle, Shelta och Blue Jeans Company.

Bakgrund: Vi lever i en föränderlig värld där utveckling och nya möjligheter ständigt skapas. Dels har utvecklingen av försäljningsKanaler bidragit till att företags interaktionsmöjligheter med slutkonsumenter har ökat. Dessutom har utvecklingen av prestationsmått bidragit till att kunder har fått allt större inflytande på företag eftersom kunders möjlighet att påverka företags lönsamhet har fått större betydelse i redovisningssammanhang. Dessa utvecklingar påverkar dagens företagsledare eftersom de behöver ta ställning till vilka försäljningsKanaler de ska använda sig av för nå ut till slutkonsumenter och hur de ska gå tillväga för att öka kundlönsamheten.Syfte: Syftet är dels att, via intervjuer med företagsledare i Sverige, identifiera vilka drivkrafter som finns bakom val av försäljningskanal(-er) samt att beskriva företagsledarnas syn på vilka kunderna bakom försäljningsKanalerna är och hur tillfredsställda, lojala och lönsamma de är.Avgränsningar: Uppsatsen innefattar endast företag som är verksamma inom klädbranschen med fokus på försäljning av barnkläder i Sverige. Utöver detta kommer endast fyra försäljningsKanaler att diskuteras: fysisk butik, återförsäljare, direkthandel med fokus på homepartyn och elektronisk handel.Metod: Det vetenskapliga förhållningsättet i denna uppsats är hermeneutiken med en induktiv ansats och en kvalitativ undersökningsmetod.

Den traditionella bokhandeln har under senare år tappat marknadsandelar. Det har skett i takt med att Internethandeln vuxit och blivit en alltmer naturlig inköpskanal. Det lägre priset hos Internetbutikerna har gjort att konkurrensen mellan den vanliga bokhandeln och Internet har blivit allt hårdare. Detta har framför allt drabbat bokhandlare som tillhandahåller kurslitteratur. Det främsta skälet till detta är studenters generellt sett dåliga ekonomi.

Den här uppsatsens syfte är att belysa och analysera ungdomars uppfattningar om och eventuella erfarenheter av den allt vanligare digitala mobbningen, det vill säga mobbning som sker via olika arenor på Internet eller via mobiltelefoni. Frågor som rört hur användningen av digitala arenor ser ut bland ungdomarna, vad de uppfattar att digital mobbning är, om det finns någon skillnad mellan flickors och pojkars sätt att mobba, samt vilka konsekvenser de anser att mobbningen får, har analyserats med hjälp av Bruno Latours aktör-nätverksteori och ur ett genusperspektiv. För att uppfylla studiens syfte har jag använt mig av kvalitativa fokusgruppsintervjuer med ungdomar från årskurs åtta från två skolor. Intervjuerna var uppdelade i flick- respektive pojkgrupper.Genom ungdomarnas framställning av vad mobbning är framgår det att det i huvudsak handlar om att det är den utsatte som avgör och definierar om det är mobbning eller bråk som äger rum. De säger att det är svårt att fastställa gränsen mellan mobbning och bråk då det ofta beror mycket på vem det är som säger det, vilken situation det är samt hur personen som får kommentaren reagerar, om den tar åt sig eller inte.

En av de största näringarna i Sverige är turismbranschen. Turismen omsätter årligen cirka 2.8 procent av landets BNP och ökar konstant. Individen har nuförtiden generellt mer pengar att spendera på semestrar och aktiviteter. Individen har även börjat resa mer frekvent. Del i detta har bland annat att det blivit lättare att förflytta sig då nätverk med transportmedel ökat.

Det finns många varumärken, inte minst i livsmedelsbranschen vilket leder till att marknadsföring blir en viktig del för företag för att nå sina konsumenter. Det är lätt att marknadsföring tappar sin effektivitet och nya sätt att kommunicera blir intressant. Sinnesmarknadsföring är marknadsföring via sinnena och används idag av ett fåtal företag men som med tiden har blivit mer uppmärksammat. Relationen mellan konsument och varumärke har visat sig bli starkare då sinnena involveras. Smak är det sinne som är minst använt av de fem.

I mars 2008 stod en statlig offentlig utredning klar med förslaget att avskaffa revisionsplikten för alla små och medelstora aktiebolag, detta för att främja det svenska företagandet. Revisionen innebär sedan länge en kvalitetsstämpel vid arbetet med krediter och ett avskaffande skulle kunna innebära ändrade förutsättningar vid kreditgivningen. Den svenska bankmarknaden består till stor del av de fyra storbankerna; Swedbank, Handelsbanken, Nordea och SEB. Dessa bankers inställning till förslaget har studerats i ett flertal uppsatser och rapporter. I denna uppsats genomförs därför tre personliga intervjuer med Sverigefilialer till utländska banker; Fortis Bank, DnB NOR Bank och Upplandsbanken (provinsbank inom Danske Bank) och två personliga intervjuer med fristående sparbanker; Sala Sparbank och Sparbanken i Enköping. Revisionens betydelse idag och hur kreditgivningsprocessen därmed skulle påverkas vid ett avskaffande i de undersökta bankerna, visade sig skifta och tycktes bero på storleken på de företag som utgör bankernas kundkrets.

? Titel: En lektion i realtidskommunikation: En kvalitativ studie om kommunikation som i realtid anpassas efter en särskild situation, händelse eller företeelse.? Författare: Joel S Bergström och Max Hafelt? Kurs: C-uppsats, 15 hp? Termin: Höstterminen 2011? Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur utvalda kommunikatörer arbetar med realtidskommunikation, det vill säga, hur de arbetar med att anpassa kommunikation efter särskilda situationer, händelser och företeelser i realtid för att nå ut genom bruset.? Metod och material: Utifrån två kampanjer: ?Rädda Fredagsmyset? av PR-byrån JMW och ?Naturligt vitaminvatten? av kommunikationsbyrån Volontaire valdes fem kommunikatörer som arbetat med kommunikation som i realtid anpassats efter en särskild situation, händelse eller företeelse. Genom kvalitativa intervjuer insamlades djupgående empiri kring respondenternas syn och arbete med realtidskommunikation.? Huvudresultat: Realtidskommunikation har utvecklats genom digitala Kanaler och är en strategi som utmanar befintliga, traditionella budskapsstrategier.Realtidskommunikation innebär att kommunicera samtalsämnen, inte budskap, genom att tillföra ett relevant innehåll i redan befintliga samtal i digitala miljöer. Det innebär att bli en del i befintliga kontexter, och inte bli ett avbrott i dessa eller skapa egna kontexter.Realtidskommunikation hjälper företag att hitta fler tillfällen att kommunicera och bli mer relevanta för rätt typ av människor, vilka kommer att sprida kommunikationen vidare till andra, vilket kommer att skapa värde och spara pengar.Fördelen med realtidskommunikation är att man får mycket gratis av att surfa på en befintlig energi.

Skyltfönstret är butikens ansikte utåt och ett sätt för dagens butiker att marknadsföra sig och sina produkter. Inom handeln idag finns en uppsjö av olika butiker och företag som alla konkurrerar om konsumenternas ekonomiska medel och uppmärksamhet, med hjälp av olika produkter och varumärken. Därför blir det extremt viktigt för en butik att de i sitt skyltfönster exponerar sina varor på ett kommunicerande och säljande sätt, som uppmärksammas av dagens alltmer stressade konsumenter. Ett genomtänkt och väl utformat skyltfönster bibehåller även konsumenternas intresse för butikens produkter och leder med största sannolikhet även till att konsumenterna tar steget in i butiken för att genomföra sina köp. Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på om butikens skyltfönster används som en kommunikationskanal enligt dagens konsumenter.

Studier på universitetsnivå omfattar oftast mycket eget ansvar och individuellt arbete. På samma gång hörs röster om kollaborativt lärande och gruppkognition där studenter lär bättre när de arbetar tillsammans. I min förstudie intervjuas 4 studenter på det systemvetenskapliga programmet vid IT-universitetet i Göteborg om sitt laptopanvändande i skolan. I intervjun framkommer de att många av studenterna i årskursen på eget initiativ startat kollaborativa mötesplatser för att kunna arbeta och diskutera tillsammans med sina klasskamrater online utan lärares interaktioner. Efter vidare undersökning framkommer det att sådana mötesplatser finns hos alla de tre årskurserna på det systemvetenskapliga programmet.