I denna studie undersöks sambanden mellan text och samhälle i Stefan Löfvens politiska sommartal den 25 augusti 2013. Studien intresserar för hur olika språkliga strategier kan användas för att positioneraStefan Löfven som blivande statsminister. Studien utgår teoretiskt i från Faircloughs kritiska diskursanalys men innehåller också delar ursystemisk-funktionell grammatik och samtalsanalys. Resultaten pekar på att talets övergripande syfte är att positionera talaren som statsministerkandidat både på ett nationellt och internationellt plan. Positioneringen sker dels textuellt genom användningen av pronomen för att etablera en gemensam plattform mellan talare och åhörare, dels diskursivt genom en blandning av olika diskurser som positionerar talaren i en nationell/internationell kontext.

Bakgrund: Varje år får drygt 6 300 kvinnor diagnosen bröstcancer, vilket innebär att var tionde svensk kvinna riskerar att drabbas av sjukdomen under sin livstid. Att drabbas av en cancersjukdom innebär ett stort lidande. Vi som sjuksköterskor kommer, med stor sannolikhet, att träffa på den här patientgruppen. Problemformulering: Utifrån den litteratur som vi läst finns det en aspekt av lidandet hos den här patientgruppen som inte uppmärksammas i tillräckligt hög grad. Sjuksköterskor tycks ha en tendens att undvika patientens uttryck av existentiellt lidande.

Bakgrund: Multipel Skleros (MS) är en autoimmun sjukdom som leder till inflammationer i det centrala nervsystemet. I Sverige finns det ca 17000 registrerade MS-sjuka. Personer med MS har lägre livskvalitet än andra kroniskt sjuka på grund av att sjukdomen påverkar vardagslivet i större utsträckning. Vid MS är prognosen oviss och symtomen oförutsägbara vilket gör det svårt att planera vardagen så att tröttheten inte tar över utan energin räcker.Syfte: Att undersöka kvinnors upplevelser av hur det är att leva med sjukdomen MS.Metod: Litteraturstudie av kvalitativ metod med induktiv ansats baserad på fem självbiografier. Texten analyserades utifrån manifest innehållsanalys.Resultat: I studien framkom sex kategorier: Identitet och självbild, Förändrad vardag, Förändrade roller, Omgivningens bemötande, Att möta andra med MS och Ett hav av möjligheter.  Slutsatser: Att drabbas av MS innebär en traumatisk förändring som påverkar hela livet och som medför att livet måste anpassas efter de nya livsvillkoren.

Läkemedelsassisterad underhållsbehandling för opiatberoende har sedan 1966 bedrivits i Sverige, och har genom tiderna varit föremål för diskussioner och debatter. Syftet med denna studie är att granska hur debatten kring underhållsbehandling utformats i media och genom vilka aktörer. Det empiriska materialet består av texter från svensk storstadspress, under tidsperioden 2010-2013. Studien utgår från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Analysen utgår från Norman Faircloughs kritiska diskursanalys, och främst från dennes tredimensionella modell som innefattar textanalys, analys av diskursiv praktik samt social praktik.

Undersökningens huvudsyfte är att ta reda på hur författare själva förhåller sig och påverkas av masskulturens inverkande faktorer. Idag pågår en aktiv debatt och en kamp, inom det litterära fältet, om vad som skall få räknas till kultur och vilken typ av skönlitteratur som anses representera hög respektive låg litteratur. Därför är det viktigt att ta reda på hur författarna själva tänker om sina texter eftersom det trots allt är de som står bakom texterna. I den kulturella verklighet som alltmer präglas av ett stort utbud, blir den hårda konkurrensen kanske något som varje författare tvingas väga in i sitt författarskap. Studien har använt sig av kvalitativa intervjufrågor där femton slumpmässigt utvalda författare, förutom frågor om masskulturens påverkan på deras texter, även besvarat frågor om och huruvida skolan ska fungera som litteraturförmedlare.

Bakgrund: Anhöriga är en stor grupp människor som befinner sig i akutsjukvården varje dag och de kan ha en positiv effekt på sin närstående om de inte är allt för påverkade av situationen. Ett akut omhändertagande av en närstående kan resultera i kaos för hela familjen på grund av den stress och osäkerhet som anhöriga upplever. Anhöriga har ett stort informations behov som inte alltid blir tillgodosett av olika anledningar. Sjuksköterskan kan vara den person som har den bästa positionen till att möta anhöriga och deras behov men det finns en del sjuksköterskor som anser att anhöriga kan vara en krävande del av yrket. Syfte: Syftet var att belysa anhörigas upplevelser i det akuta skedet när en närstående behöver akut omhändertagande.

AbstractSouth Africa is a country where apartheid has created a segregated population and the countrys cultural traditions affects the human situations in a unique way. Equalities between gender, class and ethnicity is a main focus for female activists in their work to give the exposed population tools and knowledges to stand up for themselves to cope with the unbalanced structure. This examination paper is done in a qualitative case study in South Africa. The content consists of thourough descriptions of how the society is percieved by four different people, explained by feministic theories and former research that is connected to the papers purpose and question formulations. The purpose of this paper is to examine how Sikhula Sonke, a women´s movement in South Africa looks at the female?s situation in the society and how they are going about their work to improve social equality.

En av nio kvinnor kommer någon gång att drabbas av bröstcancer och varje år dör omkring 1500 kvinnor på grund av att bröstcancern fjärrmetastaserat och därmed blivit obotlig. De studier som hittills har gjorts på dessa kvinnor har framförallt handlat om kvinnornas upplevelser av att leva med obotlig bröstcancer och endast en liten del har fokuserat på hur de hanterar att leva med vetskapen om att de snart ska dö. Syftet med denna studie var att belysa hur kvinnor med obotlig bröstcancer hanterar sin livssituation. Studien utfördes genom en kvalitativ innehållsanalys av berättelser och datamaterialet utgjordes av fyra bloggar där kvinnorna följdes från att cancern blivit obotlig fram till kvinnornas bortgång. I analysen framkom 5 kategorier beträffande hur kvinnorna hanterade livssituationen, ?Att se ljust på livet?, ?Att vara vanlig?, ?Att ta fighten?, ?Att möta den egna döden? och ?Att få stöd?.

Denna diskursanalys har sin bakgrund i min frustration över att inte förstå användandet av ordet kulturarv i skolans styrdokument och i andra texter och medier. Syftet med arbetet är att bidra till diskussionen om kulturarv i läro- och kursplaner samt i skolundervisningen, speciellt i bildämnet. I uppsatsen diskuteras användningen av ordet/begreppet kulturarv i skolans styrdokument från 1969 och framåt, hur ett antal människor inom skolvärlden använder begreppet samt hur dessa människor menar att läroplansformuleringarna om kulturarv bör återspeglas i bildundervisningen. Det empiriska materialet består förutom styrdokumenten av transkriptioner av intervjuer, texter från kommunala hemsidor och Riksantikvarieämbetets hemsida.I resultatet syns en diskursiv kamp mellan begreppen kultur och kulturarv. Kulturarv tycks användas synonymt med kultur, och det framgår att både intervjupersoner och skolans styrdokument hanterar begreppet kulturarv på ett osäkert sätt.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur gymnasieskolors webbtexter kan förstås i förhållande till diskurs. För att undersöka detta utgår jag från Norman Faircloughs kritiska diskursanalys och den systemisk-funktionella grammatiken (SFG). Jag undersöker fyra webbtexter som beskriver fyra olika gymnasieskolor ? två privata och två kommunala skolor.Uppsatsens ansats är språkvetenskaplig. Stor vikt läggs därför vid den systemisk-funktionella grammatiken.

Gamereactor beskriver sig på sin hemsida som Europas största speltidning. Syftet med den här studien har varit att undersöka vad som får möjlighet att synas på hemsidan och på vilka villkor det får ta plats, d.v.s. hur Gamereactor skriver om detta. Studien består av en mindre kvantitativ undersökning och en djupare kvalitativ som båda har för avsikt att belysa områden med anknytning till genusvetenskapliga ämnesområden.I den kvantitativa undersökningen analyseras Gamereactors nyhetsrapportering under en månad och jag visar där, med utgångspunkt i andra studier kring spelkultur och representationer, hur den till stor del uppvisar en stereotyp och snäv bild av spelkulturen, där målgruppen är en ung, vit, teknikintresserad grupp män. Däremot framträder också en liten genusdiskussion som leder till starka reaktioner både för och emot.Den kvalitativa undersökningen undersöker de diskurser och den diskursiva kamp som framträder i textmaterialet, och jag menar här att Gamereactors textproduktion kan förstås som en diskursordning där en samling diskurser kring olika genrer kämpar om att definiera vad som anses vara ?bra spelbarhet? och ?spelmässig substans? i olika spel.

Mixed Martial Arts (MMA) är en kampsportsgren som blandar tekniker från diverse andrakampsporter och där utövaren växlar mellan brottning, så kallad grappling (brottning medlås), samt stående kamp. Sporten har tidigare mött på hårt motstånd och diskuterats en hel delbland annat i media, men dess popularitet har växt mycket det senaste decenniet. Många somidag väljer att börja träna kampsport väljer just MMA.Syftet med uppsatsen är att undersöka vad MMA fyller för funktion för dess utövare. Fokusligger i att undersöka hur stor påverkan MMA har i utövarens liv och hur man kopplar ihopMMA med sin egen identitet. Detta gör vi genom att med MMA-utövares egna berättelserexemplifiera hur detta kan ta sig till uttryck.Studien genomfördes med en kvalitativ undersökningsmetod och det empiriska materialet harsamlats in genom totalt fyra individuella intervjuer.

Hiv, humant immunbristvirus, är en infektionssjukdom som av smittskyddslagen klassas som allmänfarlig, i nuläget finns inget botemedel. Det finns dock effektiva bromsmediciner. Viruset smittar främst via blod och sexuella kontakter. Aids är hivinfektionens slutfas och karakteriseras av nedsatt immunförsvar och ständig kamp mot opportunistiska infektioner. Personer med hiv riskerar att särbehandlas i vården på grund av de tabun och fördomar som omger sjukdomen.

ABSTRACT Margareta Jablonska (2009). ?Man vågar inte dö?. En kvalitativ undersökning om föräldrar till barn med autism, upplevelse av vardagen. ("We dare not die." A qualitative study of parents of children with autism experience of everyday life.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med denna undersökning är att belysa oro och förhoppningar hos föräldrar till barn som bedöms inom autismspektrat, samt beskriva deras upplevelse av vardagliga svårigheter, för att få en djupare förståelse för och förbättring av familjens situation.

Bakgrund: Anhöriga är en stor grupp människor som befinner sig i akutsjukvården varje dag och de kan ha en positiv effekt på sin närstående om de inte är allt för påverkade av situationen. Ett akut omhändertagande av en närstående kan resultera i kaos för hela familjen på grund av den stress och osäkerhet som anhöriga upplever. Anhöriga har ett stort informations behov som inte alltid blir tillgodosett av olika anledningar. Sjuksköterskan kan vara den person som har den bästa positionen till att möta anhöriga och deras behov men det finns en del sjuksköterskor som anser att anhöriga kan vara en krävande del av yrket. Syfte: Syftet var att belysa anhörigas upplevelser i det akuta skedet när en närstående behöver akut omhändertagande.