Den offentliga sektorn har genom åren genomgått en hel del förändringar. Dessa förändringar har främst skett inom områdena för styrning och redovisning Det balanserade styrkortet är ett exempel på ett flerdimensionellt styrverktyg som den offentliga sektorn själva tagit initiativ till att adoptera från den privata sektorn. När en verksamhet har beslutat att implementera det balanserade styrkortet återstår att förankra det i organisationen. Just denna förankring kan visa sig vara problematisk då implementeringsprocessen är av mycket komplex natur och kräver en hel del entusiastiskt arbete från både de ansvariga och medarbetarna. Det finns inga standardlösningar för hur en verksamhet bör gå tillväga för att lyckas med implementeringen då utfallet på denna påverkas av en mängd olika faktorer.

Huvudsyftet med studien var att utreda och klargöra hur förrättningslantmätaren bör handla när en stiftelse blir sakägare i en lantmäteriförrättning och hur stiftelsen ska behandlas utifrån förrättningslantmätarens undersökningsplikt. Studien hade även två delsyften där det första skulle beskriva och analysera hur stiftelsers föreskrifter kan ändras, medan de andra skulle utreda hur tillsynsmyndigheternas registrering av stiftelser genomförs. Förrättningslantmätare är en yrkesroll inom lantmäterimyndigheten och har till uppgift att handlägga samt besluta i fastighetsbildnings-ärenden. Lantmäterimyndigheten är den myndighet som har till uppgift att ansvara för att en effektiv och rättssäker fastighetsindelning genomförs. En stiftelse är en typ av juridisk person som bildas av en eller flera personer för att verka för ett bestämt ändamål.

Denna uppsats handlar om hur Shared service (SS) inom den offentliga sektorn kan ses som en del av New Public Management (NPM). SS har beskrivits som ett verktyg för att uppnå de egenskaper som karaktäriserats som NPM, och denna uppsats syftar till att se ifall användandet av Shared Service inom den offentliga sektorn kan ses som en del av New Public Management. Genom en fallstudie på Kammarkollegiets Enhet för Administrativ Service har detta genomförts. Sekundärdata i form av rapporter har studerats samt intervjuer med direktören för Enheten för Administrativ Service Håkan Viberg har genomförts. Analysen visar på att detta fall i hög grad uppfyller kriterierna för NPM och motiven för SS, även om vissa skillnader har kunnat identifieras.

Länsstyrelsens i Norrbottens län förvaltar statens anläggningar för rennäringens främjande. Anläggningar som staten har ansvaret för enligt svensk-norska renbeteskonventionen, stängsel mot Finland och övriga renskötselanläggningar. Rennäring bedrivs inom Norrbottens län i 32 samebyar varav 15 är fjällsamebyar, nio är skogssamebyar och åtta är koncessionssamebyar. Syftet med rapporten är att utvärdera de upphandlings- och planeringsarbeten som idag genomförs. En fokusering på uppföljningsarbetena har genomförts eftersom denna rutin i dagsläget är bristfällig enligt RRV:s revisionspromemoria.

Från tiden före 1972 års skadeståndslag och fram till idag, har skadeståndsansvaret blivit allt mindre förlåtande mot det allmänna som arbetsgivare. I och med SkL 3:2 markerades att det allmänna också skulle bära ett ansvar för oriktiga upplysningar och råd, om de lämnats ?vid myndighetsutövning?. Dock valde lagstiftaren samtidigt, till stor del av ekonomisk hänsyn, att begränsa effekterna ansvaret genom att införa den s.k. standardregeln och passivitetsregeln.

I detta examensarbete utreds i vilken mån det finns möjlighet för en myndighet att vid offentlig upphandling beakta sociala hänsyn i form av kollektivavtalsrelaterade villkor. Gällande rätt härleds dels ur regelverkets rättspolitiska kontext, och dels mer konkret ur den allmänna rättsutvecklingen vad gäller möjligheten att ta icke-ekonomiska hänsyn vid offentlig upphandling. Uppsatsen utgår från ett svenskt perspektiv, men eftersom EU-rätten är central för ämnet ligger stort fokus också på denna rättsnivå. Förhoppningen är att eventuella skillnader mellan svensk rätt och EU-rätt ska framträda, och avslutningsvis redogörs också för vilka framtida tendenser och möjligheter som finns. Upphandlingsregelverkets bakomliggande syfte är flerdimensionellt.