Dagens huvudrubrik: Den nya trädgårdstrenden är här! Medietrenden är tydlig; trädgården har blivit populärkultur och via tidningarnas löpsedlar, tv, inredningsmässor etc. letar den sig ut till en allt bredare publik. Trädgården framställs i populärpressen som ny och modern med en tydlig trendfokus där utseende och form framhålls, något som ofta baserar sig på marknadsekonomiska incitament. Trädgården som ?trendig? är en bild som inte sällan bekräftar den allmänna uppfattningen, eller förutfattade meningen om man så vill, om trädgården som en förlegad eller gammaldags företeelse.

Bakgrund: Av tradition har det funnits två redovisningsmodeller i de industrialiseradeländerna, den anglosaxiska respektive den kontinentala. USA är ett exempel på ett landdär man tillämpat den anglosaxiska modellen medan man i Sverige sedan länge hartillämpat den kontinentala. Under senare år har den anglosaxiska redovisningsmodellenkommit att dominera över den kontinentala. Sedan januari 2005 gäller inom EU ett nyttregelverk som svenska noterade koncernbolag har att följa, vilket är framtaget av IASB.Detta har medfört tämligen stora förändringar i redovisningsarbetet. I USA harmotsvarande regelverk framtaget av FASB tillämpats sedan 2002, vilket bidragit till attman där har större erfarenhet av de nya bestämmelserna och kunnat få fram en merinarbetad praxis bland företagen.

Sveriges skogsmark är idag mycket eftertraktad såsom en plats för rekreation, en penningplacering, jaktmark, etc. I och med detta har fastighetspriserna skjutit i höjden, och det verkar inte finnas någon avmattning i sikte inom den närmsta tiden. Världsmarknaden för försäljning av massa, papper och sågade trävaror har även den varit gynnsam, vilket avspeglar sig i betalningsförmågan till skogsägarna. Fler och fler aktörer slåss om att få köpa den allt mer eftertraktade skogsråvaran hos Sveriges skogsägare och även det gynnar prisbilden. Det finns fyra skogsägarföreningar i Sverige.

Senaste årens ökade internationalisering har gjort att antalet stora multinationella företag och koncerner ökat. Följden har blivit ett ökat behov av att kunna göra jämförbara tolkningar av finansiella rapporter för bolag i olika länder. Detta har lett till införandet av internationella redovisningsstandarder (IFRS/IAS), som gäller även för svenska koncerner från och med 2005. Då länderna historiskt haft olika värderingsprinciper finns risk för konflikt mellan det som varit traditionellt i Sverige, d.v.s. en mer försiktighetsinriktad syn på redovisningen, och matchnings-principen som är aktuell för dagens fokus på redovisning till verkligt värde.

Syfte och frågeställningarStudiens syfte var att studera unga idrottares och idrottsstudenters erfarenheter och upplevelser av inkilning i idrottsliga sammanhang. Centrala frågeställningar var (1) i vilken utsträckning har unga idrottare och idrottsstudenter erfarenhet av att ha blivit inkilade? (2) Hur går inkilningar till? (3) Hur beskriver unga idrottare och irottsstudenter sina upplevelser av inkilning? (4) Vilken inställning har unga idrottare och idrottsstudenter till inkilning? (5) I vilken utsträckning har unga idrottare och idrottsstudenter hört talas om inkilning?MetodMetoden var en enkät om 39 frågor med inslag av kvalitativa frisvarsfrågor. Urvalet var 209 idrottande ungdomar från åtta olika idrottsgymnasier samt 91 studenter från Gymnastik- och idrottshögskolans tränar- och lärarprogram. Datainsamlingen gjordes mestadels på plats alternativt via post.

Syftet med uppsatsen var att undersöka huruvida problematiken i förhållandet mellan kultur och näringsliv spelar in i frågan om reklam ska få synas i kulturella verksamheter och i sådana fall i vilken utsträckning? I uppsatsen har denna problematik konkretiserats genom en undersökning av sponsringen/samarbetet mellan Åhléns och ?Rum för barn?. Svårigheten ligger i den tradition som sedan länge funnits inom kulturen där ekonomin och kulturen setts som två från varandra vitt skilda poler. Rädslan har varit stor att mista den konstnärliga integriteten och därför har ekonomin endast setts som ett nödvändigt ont. Från kulturens håll har man länge inte behövt anpassa sig efter den fria marknaden utan verkat fritt från dess påverkan.

Den västerländska kanon har varit ett omdiskuterat begrepp ända sedan dess intåg i litteraturvetenskapliga kretsar - en debatt som pågår ännu idag. Debatten har främst kommit att handla om kanons legitimitet i förhållande till dess representation, då den sedan uppkomsten främst har representerats av litteratur skriven av västerländska män. År 2004 uppmärksammades debatten i Norden, vilket resulterade i att Danmark fick en etablerad kulturkanon, som syftar till att representera det danska kulturarvet. Detta inspirerade till en liknande debatt i Sverige, där folkpartisten Cecilia Wikström lade fram ett förslag på en liknande svensk kulturkanon för att därmed stärka det svenska kulturarvet. Detta förslag möttes av kritik från olika håll, vilket vi undersöker i denna uppsats för att ge en bild av kanons många aspekter.Uppsatsen är uppdelad i två delar: en makroanalys och en mikroanalys.

Hur kan språksociologi användas för att skildra människors bemötanden mot varandra? Det var frågan jag ställde mig i inledningen av detta arbete. De flesta av oss är omedvetet medvetna om att alla människor i de allra flesta situationer värderar och värderas av sina medmänniskor. Förenklat kan man säga att den som värderas högt har ett stort sociokulturellt kapital. För den som värderas lägre sjunker också det sociokulturella kapitalet.

Bakgrund & Problem: Tillväxtmarknader har de senaste decennierna lockat investerare med låga produktionskostnader och hög tillväxt. Dessa marknader är generellt mer volatila än mogna marknader. De uppvisar även ett större utbud av risker som främst är av en negativ natur. Empiriska undersökningar har på senare tid visat att korrelationen marknader emellan har ökat vilket talar för att de landsspecifika riskerna bär på ett betydande inslag av marknadsrisk vilket innebär att dessa risker ej kan diversifieras bort fullt ut. Landrisk har de senaste åren skapat mycket debatt i den akademiska världen där det råder en oenighet om vilka metoder för att uppskatta den som är att föredra.

Idag står vi inför flera miljöproblem som exempelvis klimatpåverkan och förlust av biologisk mångfald. Vattenkraften är en förnybar energikälla som kan producera el med låga utsläpp av växthusgaser. Sverige har en lång tradition av att utnyttja vattnet som energikälla och har det senaste århundradet byggt ut en majoritet av de svenska vattendragen med vattenkraftverk. Idag står vattenkraften för nästan hälften av Sveriges elproduktion och bidrar till Sveriges låga utsläpp av växthusgaser. Samtidigt anses vattenkraften påverka den biologiska mångfalden och vattendragen negativt. Av ungefär 2100 kraftverk står de 200 största för över 90 % av elproduktionen. Det finns alltså ett stort antal småskaliga kraftverk som bidrar med en liten del elproduktion samtidigt som de riskerar att påverka vattendragen negativt. Syftet med den här studien var att undersöka om elproduktionen från småskalig vattenkraft är försvarbar sett till dess miljöpåverkan.

ABSTRACT For hundreds of years there has been a tradition with tethered dairy cows in Sweden. The last decades the old fashioned way to hold cows have been questioned and the number of dairy cows in loose housing has been increasing. Last year (2004) 19 percent in total of all farms with milk production in Sweden had their cows in loose housing. Because of EU-legislation concerning all organic production no farms are allowed to build tie stalls any more and after 2010 all organic dairy cows are supposed to live in loose-housing systems. The aim of the thesis was mainly to find out the number of farms with tethered organic dairy cows and if they will continue after the year 2010. Furthermore the purpose was to study if there are any regional differences, how countries similar to Sweden interpret the EU-decision about tethered cows and differences in buildings between organic and conventional farms and the reasons to them.

BakgrundKvinnlig könsstympning innebär att hela eller delar av könsorganen avlägsnas. I världen uppskattas 100-140 miljoner kvinnor genomgått ingreppet. Kvinnlig könsstympning är främst förekommande i de västra och östra delarna av Afrika samt i Egypten. Ingreppet är inte en religiös plikt utan har sedan 2000 år tillbaka utförts som en kulturell sed. En kartläggning av faktorer som påverkar fortsatt utövande av kvinnlig könsstympning behövs för att få svar på vilka resurser i det förebyggande arbetet som har störst påverkan i avskaffningen av kvinnlig könsstympning.

SUMMARY The interest of horses in the riding sector has increased the last decades. A large amount of horses are transported in a 1 or 2-horse trailer, which is pulled by a car. Today a large number of different products and designs of trailers can be found on the market. The difference in shaping of trailers depends on tradition and experience. There are no detailed directions on the demands for shaping of horse trailers today. The literature review contains a market analysis of both Swedish and imported horse trailers.

Ungdomar efterfrågar fritidsgårdar. I denna studie finns exempel på vad som motiverar fritidsgårdsbesökare att tillbringa sin fritid på fritidsgårdar. Här finns även förslag från ungdomar på vad en fritidsgårdsverksamhet kan göra för att vara en attraktiv mötesplats för unga. Debatten om fritidsgårdars funktion och uppdrag är en ständigt pågående diskussion. Ett antal företrädare för verksamheter, kommuner, skribenter och utredare har bidragit med sina erfarenheter och synpunkter.

I denna uppsats har jag undersökt Josefina Holmlund som studerade i Düsseldorf under dess storhetstid i mitten av 1800-talet och Pamela Noréus som var elev till Marcus Larsson och anammade det düsseldorfska landskapsmåleriet. Jag har undersökt vad landskapet som motiv hade för betydelse för kvinnliga konstnärer. Det tyskinfluerade landskapsmåleriet i Sverige vid denna tid brukar i allmänhet förknippas med bland annat Marcus Larsson, Edvard Bergh, Gustav Rydberg, Kilian Zoll och Alfred Wahlberg. Det är ytterst ovanligt att kvinnliga landskapsmålare nämns i svensk litteratur som behandlar Düsseldorf specifikt. Men kvinnor reste till Düsseldorf för att studera, Christine Sundberg, Sofie Ribbing, Jeanette Holmlund, Amalia von Schwerin, Josefina Holmlund och Vilhelmina Lagerholm är några exempel.