Syftet med uppsatsen är att undersöka om och varför Sverige bör ingå skatteavtal med afrikanska utvecklingsländer. Sverige är medlem i OECD och har en lång tradition av skatteavtal framför allt gentemot andra industrialiserade länder. Afrikanska utvecklingsländer däremot har inte ett lika utvecklat skattesystem eller konkurrenskraftigt skatteavtalsnät och har andra förutsättningar än Sverige på den globala marknaden. Frågan om varför skatteavtal behövs mellan Sverige och afrikanska u-länder ska belysas genom dessa två vitt skilda perspektiv och utgångspunkter. Jag ifrågasätter även vilka incitament afrikanska stater har för att ingå skatteavtal med Sverige.

Syftet med vårt arbete är att få insyn i fem unga kvinnors upplevelser av att vara instrumentalist i ensemblespel vid ett musikestetiskt program. Vi har valt att intervjua fem unga kvinnor vid ett gymnasium i norrland. Intervjuerna spelades in och skrevs ner ordagrant. Svaren från intervjuerna sammanställdes och bearbetades i förhållande till fyra rubriker som täcker vårt syfte. Resultatet har vi sedan jämfört med tidigare forskning inom området.

Jag har i denna analys granskat den nuvarande kursplanen för religionskunskap på A- och B-nivå för gymnasieskolan tillhörande Lpf94 samt remissen på ämnesplan för religionskunskap kurs 1 och 2 som är en del i Gy2011. Granskningen är gjord utifrån vilken kunskapssyns som kan skönjas i de båda styrdokumenten. Den teoretiska ram jag valt att utgå ifrån är kunskapssynen inom den positivistiska och den hermeneutiska kunskapstraditionen. Dessa två perspektiv är valda för att de enligt tradition utifrån vad som karaktäriserar dem har ställts som varandras motsatser.Resultaten av studien visar bland annat att en positivistisk kunskapssyn är dominerande både i den dagsaktuella kursplanen och också den som komma skall. I dagens kursplan finns ett hermeneutiskt inslag i dels de övergripande utgångspunkterna som beskrivs i ämnets karaktär och uppbyggnad men också i flera mål som med undervisningen ska eftersträvas.

AbstractThis composition is an analysis of the British writer Jeanette Winterson's novel Sexing the Cherry. My interpretation originates from the tradition of feminist literary criticism and my purpose is to read the novel against the queer theorist Judith Butler to reach an understanding of the characters queer selves.Judith Butler's theory of performative gender and her notion of sex as something derived from cultural manifestations might help me to understand the characters in the novel. For they are ambiguous in their gender identity, and the novel in it self is set forth to expand all boundaries.Keyword: Sexing the cherry, Jeanette Winterson, queer, queer-theory, queer writing, JudithButler, feminist theory.SammanfattningDen här uppsatsen är en undersökning av Jeanette Wintersons roman Skapelsens kön. Genom att läsa romanen mot queerteoretikern Judith Butler hoppas jag kunna bilda en förståelse för romankaraktärernas queera identiter. Butlers teori om genus som performativt görande och hennes resonemang kring könet som härlett från kulturella manifestationer kan hjälpa mig med detta.

I den här uppsatsen undersöks sju texter om den svenska författarinnan Karin Boye (1900?1941), publicerade mellan åren 1989 och 2013. Utifrån feministisk litteratur- och bio­grafi­forsk­ning av Gunilla Domellöf och Lisbeth Larsson diskuteras att och hur perso­nen Boye och biografiska läsningar av hennes skönlitterära produk­tion fort­farande int­resserar.Bland resultaten finns slutsatsen att Boyes texter fortfarande ofta läses som själv­bio­grafiska, men att bilden av henne omarbetats; Boye betraktas inte längre som sjuk, till skillnad från 1950-talets sexualisering och patologisering av kvinnliga författare. Istäl­let benämns hon lesbisk och den direkta kopplingen mellan hennes sexualitet och hennes självmord är borta. Avsikten i hennes själv­mord ifrågasätts dessutom, vilket ytterligare för­ändrar bilden av Boye.En övergripande slutsats är att samma teman som var aktuella under mitten av 1900-talet, såsom sexualitet, psyke och självmord, återkommer i omvärderad form när Boye blir läst och biograferad idag.

Allmänna fotbollsstadion är ett arkitektoniskt manifest som undersöker Allmänna Idrottsklubbens roll i samhället som social motor i Stockholms Norrort. Platsen för projektet är dagens Sundbybergs IP, med goda kommunikationsförbindelser som buss, tunnelbana och pendeltåg inom gångavstånd.  Allmänna fotbollsstadion bevarar och förstärker kulturella värderingar och ideal genom att betona frågor som är viktiga för AIK samt Sundbyberg. Stadions utformning möjliggör inslag av traditionella material som naturgräs och betong. Allmänna fotbollsstadion är utformad efter platsens förutsättningar och förstärker närområdet genom sin mångsidighet och breda funktion.

Bolivia genomförde neoliberalt inspirerade reformer under 1990-talet. En av lagarna som kom till då, Law of Popular Participation, decentraliserade vissa besluts- och planeringsprocesser till lokal nivå. Ett centralt inslag i lagen var det ökade deltagande och inflytande som den ämnade ge kvinnor och förfördelad landsortsbefolkning. Som spunnen ur en neoliberal tradition, syftar vår litteraturstudie till att undersöka effekten av lagen om definitionen av civilsamhälle breddas utom dessa ramar. I studien undersöks effekten av lagen; dels på kvinnornas situation, dels på klyftorna mellan stad och landsbygd utifrån vårt civilsamhälleliga ramverk.

This study examines university employees? perception of their employment situation and career opportunities. By tradition, fixed term contracts are used in the Swedish research community due to dependency on insecure funding. There is a current debate that questions this use of insecure employments. The employments are said to negatively affect the university?s societal role and international competitiveness.

The aim of this essay was to investigate how teachers in the preschool class work with literacy. How do they justify the methods used to develop children's literacy abilities? I also wanted to know to what extent teachers enable multimodal approaches within written language practices. My study considers the impact teachers' professional identity has on working methods in the preschool class. I hope this essay will help teachers reflect on their learning approach. I gathered information by interviewing three preschool teachers and one compulsory school teacher for the early years working in three different preschool classes in three different schools.

Environmental impact and management of energy is a highly topical issue in today's society. Climate impact must be reduced. The Government has set a target to reduce energy consumption in buildings by 20 % by 2020 and 50 % by 2050 compared to the energy use in 1995.With this in mind, we chose to examine how property owners can work on improving energy efficiency in existing apartment buildings. We also wanted to investigate profitability of different increasing energy efficiency measures and the calculation methods and the risk assessment performed by such investments. To tie in with government objectives, we also saw the possibilities of achieving these goals.20 companies were interviewed, of which 14 were property owners and 6 were consulting firms that works with energy efficiency.

Syftet med denna studie är att undersöka om det finns grundläggande skillnader i undervisningsmetoder och pedagogiska förhållningssätt mellan fiolpedagoger inom genren svensk folkmusik. Jämförelsen fokuserar på lärare med respektive utan formell musiklärarexamen inom genren. Fyra kvalitativa telefonintervjuer har legat till grund för undersökningen där de med respektive utan examen representerats av två personer var. Den teoretiska utgångspunkten för studien har varit det sociokulturella perspektivet. Studiens resultat visar att det är mer som förbinder än som skiljer de fyra pedagogerna åt.

Syftet med att undersöka björnceremonin var från början att ge ett nytt perspektiv på rovdjuren. Nu är dock syftet att förklara varför samerna ägnade sig åt björnceremonin. Hur kan man förklara de riter som björnceremonin innefattar? Jag vill helt enkelt tränga djupare ner i de teoretiska förklaringar som omger riter och titta på om dessa går att använda när man ser på just den samiska ceremonin. Jag ska med hjälp av teorierna försöka finna nya svar i det material som många forskare studerat före mig.

Mitt syfte med denna uppsats var att undersöka Katolska och Syrisk-Ortodoxa kyrkans förståelse av bikten. Det var på grund utav mitt intresse för båda kyrkorna samt att jag inte funnit något liknande material på svenska som jag valde just detta syfte med min uppsats. Jag har i bästa möjliga mån försökt presentera och analysera bikten utifrån katolsk och syrisk-ortodox tradition. Jag har genom att granska de båda traditionernas katekeser samt bibeln och andra källor, försökt söka deras förståelse av bikten samt hur de tänker kring de olika delarna som bikten omfattas av. Jag valde ut de texter som jag kände passade bäst och var mest representativa för traditionerna samt de texter som har en koppling till kyrkans auktoriteter, det vill säga påvar och patriarker.

Skolan är ett omdebatterat ämne i samhället och i massmedia. Under de senaste åren har en av de mest diskuterade frågorna i denna debatt varit läxornas vara eller icke vara. Då det inte finns krav på att läxan ska vara en del av elevens undervisning handlar debatten om huruvida den ska vara en del av undervisningen eller ej. Denna studies syfte är att belysa hur matematiklärare i årskurs 1-3 beskriver sitt användande eller icke användande av läxor i undervisningen. Den belyser även i vilken grad läxan anpassas utifrån individens behov och förutsättningar.

BakgrundMånga gymnasieskolor i Sverige har infört eller är på väg att införa en lärplattform. Det finns dock sällan några riktlinjer till vad man ska använda lärplattformen. Läraren får friheten att använda plattformen till de ändamål som passar denna. Hur läraren ser på sitt uppdrag blir alltså väsentligt för hur lärplattformen används. Vi har därför valt att undersöka hur lärare ser på de nya möjligheter som lärplattformen ger.SyfteUndersökningen har haft som syfte att åskådliggöra hur lärarens yrkesidentitet utmanas av lärplattformen.? Hur ställer sig lärarna till lärplattformens obundenhet i tid och rum?? Hur ställer sig lärarna till att de inte längre är dominerande kunskapsförmedlare iskolan?MetodVi har genomfört kvalitativa intervjuer på två gymnasieskolor i Västra Sverige.