Eftersom stölder är ett ständigt problem som hela tiden ökar är det viktigt att personalen är säkerhetsutbildad för att klara en stöld- eller hotsituation så bra som möjligt. Personalen kan komma att utsättas för situationer som de inte kan bemästra. Med denna insikt har författarna undersökt hur det står till med tryggheten hos personalen och vilka risker de utsätts för i sitt dagliga arbete ute i butikerna. Hur hänger trygghet och ångest hos butikspersonalen ihop med stöld- och rånförebyggande åtgärder? En undersökning gjordes i fem olika butiker i Varberg och genom ställda frågor till personalen har fakta samlats in om personalens trygghet och deras ångest i butikerna.

Vi har tidigare skrivit en rapport över CCTV-systemet som Karlshamns hamn använder sig av. Problemen som den rapporten hade sitt fokus på löstes men det återstod fortfarande flertalet problem som rapporten ej tog upp. Denna rapport är därför ett efterföljande från det föregående arbetet om hamnens kameraövervakning och belyser istället för ett enda stort problem ett flertal mindre. Karlshamns Hamn AB ville att vi skulle behålla vår frågeställning och arbeta vidare med denna i fler aspekter än föregående arbete. Frågeställningen som används i arbetet är: Vad behöver göras för att få bästa kvalité på hamnens Kameror 24/7? Vilket alltså innebär att vår uppgift med rapporten är att arbeta för att CCTV-systemet som finns i Karlshamns hamn skall hålla så bra standard som möjligt, dagtid som nattetid.

Vi har tidigare skrivit en rapport över CCTV-systemet som Karlshamns hamn använder sig av. Problemen som den rapporten hade sitt fokus på löstes men det återstod fortfarande flertalet problem som rapporten ej tog upp. Denna rapport är därför ett efterföljande från det föregående arbetet om hamnens kameraövervakning och belyser istället för ett enda stort problem ett flertal mindre. Karlshamns Hamn AB ville att vi skulle behålla vår frågeställning och arbeta vidare med denna i fler aspekter än föregående arbete. Frågeställningen som används i arbetet är: Vad behöver göras för att få bästa kvalité på hamnens Kameror 24/7? Vilket alltså innebär att vår uppgift med rapporten är att arbeta för att CCTV-systemet som finns i Karlshamns hamn skall hålla så bra standard som möjligt, dagtid som nattetid.

Denna kandidatuppsats behandlar wayshowing i en 3D-modell av Visualiseringscenter C, Norrköping. Syftet är att undersöka olika sätt att göra skyltar i virtuell miljö och vilket sätt som är mest lättarbetat för användaren som ska skapa dessa skyltar.Uppsatsen utgår från teori om wayshowing och om hur en bra skylt ska se ut för att uppfylla sitt syfte. Med hjälp av denna teori har skyltar skapats i en 3D-miljö. Det insamlade materialet som resultaten är baserade på kommer från två strukturerade observationer och en intervju. Deltagaren och observatören i observationerna var författaren själv och under intervjun hördes en student med liknande erfarenheter kring grafisk design och 3D som författaren.I observationerna testades två sätt att skapa skyltar; ett sätt där texturen gjordes innan skyltarna tillverkades i 3D-miljön och ett sätt där texturen gjordes efter det att skyltarna hade tillverkats i 3D- miljön.

I byggbranschen försöker man hela tiden hitta nya lösningar för att effektivisera och förbättra arbetet. Denna rapport handlar om att undersöka just en sådan möjlighet till att förnya och effektivisera arbetet. Företaget Picab produktion som sysslar med byggmätning vill utvärdera om bilburen skanning är den rätta vägen för att nå denna förnyelse.Examensarbetet går ut på att bedöma om Topcons bilburna skanner IP-S2 är en bra teknik för effektivisering. Systemet består av satellitmottagare, gyro, rotationssensorer, Kameror och laserskannrar. Dessa komponenter skapar tillsammans en komplett inmätning av omgivningen och mätningen kan ske i normal hastighet med en helt vanlig bil.För att bedöma detta har olika frågeställningar ställts upp och olika vägar har prövats för att finna svar på dessa frågor.

Syftet med den här uppsatsen är att förstå hur svenska dokumentärfilmare i dag arbetar med gestaltningen av verkligheten. I den här uppsatsen tar vi reda på vilka attityder en grupp svenska dokumentärfilmare delar när det gäller relationen till innehållet i filmerna, publiken, yrkesgruppen och de nya förutsättningar som genren erfar. För att besvara frågeställningen har vi utfört nio öppet riktade kvalitativa intervjuer med svenska dokumentärfilmare. Urvalet består till största del av erfarna dokumentärfilmare vars filmer har visats i större distributionssammanhang. Intervjuerna har transkriberats och analyserats med Pierre Bourdieus fältteori som redskap.

Personlig integritet är ett viktigt begrepp i dagens samhälle. En orsak till detta är att tekniken möjliggör insamlande och bearbetning av allt mer påträngande och detaljrik information om den enskilda individen. Syftet med forskningen var att kartlägga den enskilda individens uppfattning om sin personliga integritet. Vilken tjänst/teknik är acceptabel och vilken är alltför kränkande ur individens perspektiv? Var drar de gränsen för sin personliga integritet? Två enkäter lades ut på testplats Botnia vid olika tidpunkter.

Vid radiometriska kalibreringar av bildsensorer görs en omvandling av digitala data till radiometriska data. På grund av sensordrift måste kalibreringen upprepas för infraröda sensorer under utdragna fältmätningar om kraven på noggrannhet är höga, vilket gör att kalibreringen blir mer komplex. Ännu svårare blir kalibreringen om mätningar görs i flera spektralband (multispektrala mätningar), om spektralbanden spänner över ett stort spektralområde eller om målobjektens strålnivåer varierar mycket. Detta medför dels att kalibreringen tar mer tid och dels att flera eller mer komplexa referensstrålkällor krävs. Syftet med arbetet var att studera problematiken i sådana kalibreringar och se om kalibreringen kunde göras enklare och robustare.

Syftet med denna uppsats är att jämföra/analysera förmågorna till Suppression of Enemy Air Defences (SEAD) hosJAS 39 och en svensk UCAV år 2015. Årtalet 2015 är valt för att flera bedömare anser att det är först vid dennatidpunkt som en Unmanned Combat Air Vehicle (UCAV) har en utvecklingsnivå som tillåter att de sätts in i SEADuppdrag.I uppsatsen redovisas vilka krav som ställs på en plattforms sensorer och bekämpningsförmåga för attgenomföra ett SEAD-uppdrag mot två utvalda typer av mål. Därefter sker en jämförelse mellan de båda farkosternasförmåga att detektera respektive bekämpa de båda målen. Resultatet visar att JAS 39 som bemannad plattform har enfördel i de fall då operationer är hårt styrda av Rules of Engagement (ROE), särskilt gäller detta vid fredsbevarandeoperationer. Uppsatsen visar även att flygplanradarns förmåga att upptäcka och identifiera markmål är beroende avinförandet av en SAR-mod.

I min undersökning har jag intresserat mig för bilder från en katastrof. Jag har valt en katastrof som jag själv har upplevt, stormen Gudrun som 2005 svepte in över södra Sverige. Min frågeställning har varit: Hur berättar privata bilder respektive mediebilder om stormen Gudrun och vilka funktioner fyller de olika bildtyperna? Jag har valt att undersöka dels den mediala bilden, men också den privata bilden i form av fotografier av stormen Gudrun. Jag har kategoriserat mediebilder från stormen Gudrun utifrån olika semiotiska modeller.

Fotografi handlar om teknik. Det gäller att ha rätt kamera vid rätt tillfälle, att ha rätt inställningar vid själva fototillfället utifrån ljusförhållanden och annat samt att göra rätt vid själva framkallningen. Teknik och naturvetenskap flätas samman och fotografen måste behärska dem båda för att lyckas.För en pressfotograf är det tekniska kunnandet viktigt då en pressfotograf inte har råd att misslyckas, varken vid fototillfället eller i mörkrummet. Ögonblicket kommer inte igen, ett förstört negativ kan inte räddas. Dessutom tickar klockan alltid mot deadline.I slutet av 1990-talet genomgick pressfotografyrket en teknisk revolution .

Då allt fler mobiltelefoner med integrerad digitalkamera sprider ut sig bland allmänheten skapas ökade möjligheter för många människor att spontant kunna fotografera sina omgivningar. Kameratelefonen är dessutom svår att skilja från en vanlig mobiltelefon, vilket gör att en person kanske inte ens vet om att denne blir fotograferad. Genom kameratelefonernas kommunikationsteknik kan sedan dessa bilder enkelt spridas via Internet eller annat medium och nå tusentals mottagare.Den personliga integriteten kan på så sätt hotas av kameratelefonernas användning. Målsättningen med uppsatsen var att undersöka vilken effekt kameratelefoner kan ha på den personliga integriteten samt diskutera hur dessa eventuella effekter kan komma att förändras över tiden, i takt med att allt fler använder kameratelefoner. Uppsatsen genomfördes genom kvalitativa intervjuer med forskare och lektorer från den akademiska världen, journalister, politiker, näringslivsrepresentanter och privatpersoner.

Den här studien omfattar användningen av skärpedjup i nyhetsinslag på TV och hur publiken upplever detta. Forskningsproblemet är centrerat kring skärpedjupets påverkan på upplevd trovärdighet, närvaro samt välgjordhet. Den sistnämnda med bedömning av fotografens arbete.Bakgrunden till studien är en ökad möjlighet att filma med systemKameror i produktion av Webb-TV för tidningsredaktioner. Ett resultat av användningen av dessa typer av Kameror är ett kortare skärpedjup än vad en videokamera genererar. Som undersökningsmaterial producerades två identiska nyhetsinslag med endast skärpedjupet som avskiljande variabel.

Studien inriktar sig på att inventera vilka olika metoder som i dag finns på marknaden för hantering av skut. Utöver detta så har även en idéstudie gjorts för att ta fram förslag på hur LKAB eventuellt skulle kunna utforma en annan skuthanteringsanläggning. Idag hanteras skuten på produktionsområden på skutgaller som är beläget ovanför slasen och med en fjärrstyrd skutknackare på sidan. Gallret består av två öppningar med en balk mellan, måtten på vardera öppningen är 1,1x1,2 meter. För att ta reda på om potential finns för att ändra skuthanteringen i LKAB har data samlats in från fjärrlastningen om skutfrekvens, skutstorlek och andelen skut av malm i förhållande till gråberg.

Antalet övervakningssystem med digital utrustning har ökat markant på senare år. Polisen får in fler filmer som används vid brottsutredningar. Detta har inneburit att det blivit högre arbetsbörda på svenska polismyndigheter. I dagsläget skiljer sig arbetssätt och kunskapsnivå en del mellan olika myndigheter. Det fanns ett önskemål från polisen att höja lägstanivån inom myndigheterna och därför har denna studie utförts.Rapporten grundar sig på intervjuer som utförts med anställda på polismyndigheterna runt om i Sverige.