Syftet med denna uppsats är att reda ut varför elever många gånger läser Jan Guillous Ondskan som en självbiografi. Det problematiska med att gränsen mellan fakta och fiktion upplöses lyfts fram och möjliga tillvägagångssätt att ta sig an detta i klassrummet presenteras. Med begreppet faktion som bakgrund analyseras textens berättarteknik och paratext och förhandlingen dem emellan. Analysen visar att förhandlingen mellan berättartekniken och paratexten leder läsaren till att se texten som både fakta och fiktion. Denna upplösning av gränsen mellan fakta och fiktion, som ofta är medvetet diffus, kan bli problematisk om den inte diskuteras ingående i klassrummet då det krävs mycket för den otränade läsaren att ensam granska texten kritiskt..

Diskussionerna om att ersätta flygplan 37 ?Viggen? startade 1980, mitt under det kalla kriget. Det nya flygplanssystemet skulle ha förmåga att kunna verka i de tre rollerna, jakt, attack och spaning. Efter utvärderingar och studier beslutade man 1982 att ?Viggen? systemet skulle ersättas med ett svenskt JAS 39 system.

Under det kalla krigets dagar var en stor del av världens uppmärksamhet riktad mot de tvåsupermakterna och den dialog som utväxlades dem emellan. Betydelsen av Förenta Nationernaoch FN:s säkerhetsråd var bl.a. att utgöra en diskussionsarena för dessa parter.Efter kalla krigets slut och ett paradigmskifte från ett bipolärt säkerhetssystem till ett multipolärtmed amerikansk hegemoni, har FN som organisation hamnat i rampljuset under många av dekonflikter som vi har beskådat under perioden efter 1989.Denna uppsats har som ambition att söka svar på hur de permanenta medlemmarna i FörentaNationernas Säkerhetsråd ser på Förenta Nationernas roll 2001 jämfört med under det kalla kriget1980. Svaret på frågeställningen skall erhållas genom en kvalitativ textanalys av tre tal, som depermanenta medlemmarna har hållit för FN:s generalförsamling under perioden 1980 till 2001..

Den svenska säkerhetspolitiken har genomgått stora förändringar sedan kalla kriget. Den tidigare inriktningen av alliansfrihet och neutralitet har ersatts av en solidaritetspolitik. Syftet med uppsatsen är att undersöka om synen på användning av det militära maktmedlet har förändrats i takt med den säkerhetspolitiska omställningen.Uppsatsen antar karaktären av en innehållsanalys, med utgångspunkt i den strategiska hierarkin och fyra konstruerade jämförelsedimensioner: mål, medel, metoder och hot. Två försvarspropositioner analyseras, från år 1982 och år 2008. Undersökningen visar att både hotbild och den förändrade säkerhetspolitiska inriktningen har medfört en förändrad syn på det militära maktmedlet. Försvarsmaktens exklusivitet för användning i krig har minskat, till förmån för funktionen som krishanteringsinstrument i samverkan med andra maktmedel..

Under det kalla kriget var en av huvudanledningarna till dimensioneringen av och uppträdandet hos det militära försvaret att det skulle verka avskräckande för en eventuell angripare. Trots ett betydligt mindre försvar idag än under det kalla kriget, kvarstår fortfarande målet för de väpnade styrkorna att skapa avskräckning. Hur kan det komma sig att det anses möjligt att åstadkomma samma effekt fast med betydligt färre resurser idag i jämförelse med då?Syftet med denna uppsats är att undersöka om dagens syn på avskräckning skiljer sig från den som existerade under det kalla kriget, vilket i så fall skulle kunna bidra till att förklara den ovanstående problemformuleringen. Undersökningen har genomförts i form av en jämförande fallstudie med hjälp av kvalitativ textanalys.

Denna uppsats behandlar hur aktörerna under det kalla kriget framställts, och framställs, i historieläroböcker för gymnasiet från 1960-talet fram till idag. Syftet med undersökningen är att behandla hur aktörerna i kalla kriget framställs. Det vill säga vilka som ses som aktiva i form av aktörerna öst och väst samt vilka attribut som tillskrivs de olika aktörerna i de olika läroböckerna över tid. Efter attribut delas sedan aktörerna in i tre teman; den onde, den gode, den osynlige. Det är också uppsatsens syfte att redovisa hur mycket plats som ges åt kalla kriget i läroböckerna.

The similarity between the Russian and the Indian, in a Cold War context, may be ambiguous considering the ethnic-social variables and the period in time from where the Indians relate. However, by analyzing these, as well as other, characters in the exhibition of movies, we could learn something about the ideology of the time from which the movies derive.This study examines ideology and movies in the Cold War era and concludes that the Indian, for example, may be representing the values of the common public enemy, originating from the Cold War ideology. The movies examined, regardless of influence of distinct Cold War themes or lack of such themes, carry attributes that give evidence of typical Cold War ideology. The fear of communism and common enemies connected to a Cold War context, the thought of America as the land of the free ? with the horizon in the ending of the movies as metaphoric to freedom ? and the moral rhetoric that connects to the American thought of a duty as a global savior, are all signs of the Cold War ideology.Even though the messages are somewhat clearer and more distinct in the movies with Cold War motifs, the fact that ideology is projected through other movies as well should be considered essential for the continuing study of movies as cultural artefacts..

Uppsatsen syftar till att ge en bild av hur den ryska Östersjömarinen har förändrats sen Kalla krigets slut. För att skapa en överskådlig och konkret bild för läsaren har tre parametrar belysts dessa är uppgifter, resurser och materiel. En avgränsning i tid har gjorts då jag avser rikta in min analys på tre årtal, 1992, 2000 och 2007 dock har en mindre historisk invisning gjorts. Uppsatsens frågeställningar är: Hur har Östersjömarinens uppgifter, resurser och uppgifter förändrats sen Kalla krigets slut?    Östersjömarinen var som störst i slutet på Kalla kriget.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur fakta konstrueras i situationer där det finns en stor risk att tappa ansiktet. Det sociala fenomenet ansikte studeras med hjälp av Erving Goffmans teori om ansiktsarbete och hans dramaturgiska perspektiv. Goffmans teori kombineras med Jonathan Potters diskursanalytiska teori om hur fakta konstrueras. Ett socialkonstruktivistiskt perspektiv tillämpas i studien. Den metod som används är Potters diskursanalytiska metod för analys av faktakonstruktion.

Under det kalla kriget var en av huvudanledningarna till dimensioneringen av och uppträdandet hos det militära försvaret att det skulle verka avskräckande för en eventuell angripare. Trots ett betydligt mindre försvar idag än under det kalla kriget, kvarstår fortfarande målet för de väpnade styrkorna att skapa avskräckning. Hur kan det komma sig att det anses möjligt att åstadkomma samma effekt fast med betydligt färre resurser idag i jämförelse med då?Syftet med denna uppsats är att undersöka om dagens syn på avskräckning skiljer sig från den som existerade under det kalla kriget, vilket i så fall skulle kunna bidra till att förklara den ovanstående problemformuleringen. Undersökningen har genomförts i form av en jämförande fallstudie med hjälp av kvalitativ textanalys.

Det finns många hus i Sverige som har utförts med en konstruktion av kallt tak. I modern tidär både varma och kalla tak väl isolerade som medför att takets utsida får en begränsaduppvärmning, främst på grund av ökad bjälklagsisolering, vilket hindrar snöavsmältning.Således kan alla tak idag kallas för kalla och för att skilja takkonstruktioner åt bör istället talasom ventilerade eller oventilerade tak. Den ökade isolertjockleken i vindsbjälklaget medförökad risk om fuktig inneluft kommer upp mot det kalla yttertaket i vindsutrymmet. Får fuktigluft stanna kvar under en längre period kan mikrobiell tillväxt ske på framföralltunderlagstaket.Rapporten syftar till att med hjälp av relevant litterär fakta, beräkningar och mätningar utredaom konstruktionen till kvarteret Tuppen klarar de föreskrivna kraven till fukt- ochbrandproblematiken enligt Boverket. Läsaren ska få en inblick vad det finns för problem medatt konstruera en kallvind och hur man kan lösa problemen genom den teorin och beräkningarsom ges i rapporten.

I denna uppsats analyseras och jämförs fyra olika gymnasieläroböcker inom historieämnets A-kurs. En väsentlig avgränsning som görs är att endast det kapitel som specifikt behandlar det kalla krigets tid studeras. Det övergripande syftet med uppsatsen är att belysa skillnader och likheter läromedlen emellan, med avseende på presentation och historiesyn. En målsättning med studien är vidare att den ska kunna ha en praktisk användning genom att underlätta valet av läroböcker för gymnasielärare. Metoden som använts är kvalitativ vilken tar sig uttryck via en omarbetad version av Sture Långströms läroboksanalys, hämtad ur hans avhandling Författarröst och lärobokstradition ? en historiedidaktisk studie.

Denna uppsats syftade i att undersöka en civilförsvarsanläggning lokaliserad i Arlaberget utanför Köping genom en studie på lokal nivå. För att placera den lokala undersökning i ett större sammanhang presenterades först en sammanställning av de nationella försvarssatsningar som ägde rum i Sverige under det kalla kriget i uppsatsen. Satsningar inom både det civila och militära försvaret presenterades i denna redogörelse. Denna redogörelse visar att omfattande satsningar gjordes på det civila och militära försvaret, satsningar som kan förstås utifrån tankar om folkhemmet.Ett antal frågor formulerades för att undersöka den lokala civilförsvarsanläggningen i Köping. Uppsatsen kommer fram till att Arla bergskyddsrum byggdes i Köping som en del i en större nationell process, liknande anläggningar byggdes i hela Sverige, även om det fanns vissa lokala motiv som verkade extra motiverande bakom byggandet av Arlaanläggningen.

Detta arbete syftar till att utreda hur svenska infanterireglementen har förändrats från det kalla krigets invasionsförsvar till dagens moderna insatsförsvar, men också påvisa likheter mellan dessa.Uppsatsen utgår från två reglementen, Infanterireglemente Skyttebataljon 1974 och Markstridsreglemente 6: Manöverbataljon Förhandsutgåva 4 2012, som jämförs med ett analytiskt ramverk konstruerad av utvecklade och operationaliserade delar av de sex grundläggande förmågorna.Uppsatsen visar att det föreligger skillnader i synen på nyttjande av indirekt metod för att besegra motståndaren, samt nyttjandet av uppdragstaktik. Likheter finns i form av beskrivningen av fördröjningsstrid och nyttjandet av indirekt eld..

Klimatologiska förändringar har en direkt påverkan på glaciologiska system genom att förändra glaciärers termiska struktur. Subarktiska Skandinavien har upplevt en klimatologisk uppvärmning sedan 1980-talet och Tarfaladalen har under samma period uppvisat en ökad vintertemperatur med 1°C. Ökade vintertemperaturer medför förändringar i glaciärers temperaturfördelning, då högre temperaturer ger en längre smältsäsong. Storglaciären i Kebnekaisemassivet i svenska Lappland har en polytermal temperaturfördelning med ett kallt ytskikt i ablationsområdet. Det kalla ytskiktet har förtunnats med 22% sedan slutet av 1980-talet och då ingen ökad sommarablation har kunnat konstateras kan den ökade vintertemperaturen vara en indikator för att isyttemperaturen är styrande för det kalla ytskiktets bevarande.