Syfte:Att bidra med nya kunskaper inom intern KRISkommunikation och hur den kan bli meningsskapande, genom att granska vilken roll den formella och informella kommunikationen samt kulturen spelar i samband med en KRIS.? Hur fungerade KRISkommunikationen?? Hur skapar medarbetarna mening i en KRISsituation?? Påverkar kulturen hur medarbetare upplever KRISen?Metod:Forskningen har genomförts med hjälp av sex kvalitativa, semistrukturerade intervjuer, med medarbetare på Samhällsbyggnadsförvaltningen i Botkyrka Kommun.Resultat:Medarbetares syn på en KRIS är beroende av hur den formella informationen ges och hur mycket förtroende man har för dem som informerar, samt hur tydlig informationen är. Vidare påverkas det formella budskapet av hur medarbetare genom informell kommunikation och interaktion gemensamt tolkar budskapet och skapar mening. Jag har även kommit fram till att kulturen på en organisation är avgörande för hur medarbetare agerar och reagerar. Har man en dysfunktionell kultur med bristande lojalitet och förtroende mellan anställda kan det vara en bidragande orsak till att medarbetare sviker sin arbetsplats och sina medarbetare.

The aim of the study is to get a better understanding of leader's reactions in a crisis situation, and to examine whether locus of control and coping strategies can be related to leaders need for social support. The role of a leader in a crisis situation is complex and includes several aspects which must be illustrated to understand the leader's situation. Four leaders have participated in the study. The methods that have been used are questionnaires for measuring locus of control and coping and semi-structured interviews. The results show that search for social support cannot be seen as an outcome of a specific locus of control or coping strategy.

SAMMANFATTNINGTitel: KRIShanteringsplanen ? ett verktyg eller en dammsamlare?En studie av en F-9 skola i Mellansverige.År 2010 Antal sidor: 25Syftet med denna underökning är att belysa hur arbetet med skolans KRIS- och katastrofhanteringsplan bedrivs på medelstor F-9 skola i Mellansverige.- Hur resonerar skolpersonal om det regelverk som styr KRIShanteringsplanen, samt hur denna arbetats fram och hur arbetet med planen bedrivs idag, hur kunskap om KRIShantering sprids till personal, samt hur personal tycker att KRIShanteringen på skolan fungerar.Undersökningen är kvalitativ och genomförd med semistrukturerade personliga intervjuer kompletterade med litteraturstudier.Den undersökta skolans KRIShanteringsplan utarbetades för ca åtta år sedan. Få av skolans nuvarande KRISgrupp var med i upprättandet av planen. Tanken är att den ska revideras årligen. Dock visade det sig vid undersökningen att det var två år sedan sist.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken kunskap KRISgrupper baserar sitt arbete på, samt att jämföra vad KRISteorier och KRISgrupper säger att en människa i KRIS behöver. Vi utgår från forskningsproblemet att undersöka ett idealtillstånd, det vill säga KRISteorier, med det faktiska tillståndet, i form av KRISgruppernas praktiska arbete. Detta undersöks gentemot teorier om risksamhället. För att uppnå syftet används en kvalitativ metod i form av en litteraturöversikt av KRISteorier samt intervjuer med resurspersoner i KRISgrupper. De resurspersoner som intervjuats har varit representanter för det sociala arbetet i form av socialsekreterare och fältsekreterare, skolkuratorer samt diakoner från tre olika kommuner.

AbstractFörfattaren analyserar i denna uppsats texter om KRIS, samhälle och säkerhet, vilka producerats och distribueratsmed stöd från KRISberedskapsmyndigheten.Författaren problematiserar att hotet om potentiella, liksom farorna med förverkligade, KRISer anses vara så överhängande att en särskild myndighet inrättas med syftet att stärka hela samhällets KRISberedskap. KRISberedskapsmyndighetens arbete med samhällets säkerhet betraktas i uppsatsen som en formav riskhantering varmed riskerna med KRISen ska lindras eller elimineras. Med ett diskursanalytisktförhållningssätt till texterna och genom att använda governmentality-teorin söker författaren analysera hurmyndigheten beskriver dagens samhälle och dess behov av vissa politiska åtgärder. En avKRISberedskapsmyndighetens centrala uppgifter är att bistå med kunskap och stöd för initierandet av privat-offentlig samverkan. Författaren beskriver och analyserar därför också vad texterna om samverkan mellan detoffentliga och det privata innebär för förebyggande KRISberedskap och samhällelig säkerhet.

Sociala medier innebär både stora hot och möjligheter. Möjligheterna är större än någonsin för organisationer att interagera med sina intressenter och utifrån det bygga starka relationer. Samtidigt innebär den snabba spridning av information som sociala medier innebär ett hot för organisationer. I sociala medier kan ett rykte eller missnöje uppstå väldigt snabbt och bli en sanning som orsakar stor skada för ett företag och ett varumärke. Syftet är att belysa och problematisera hur företag använder sociala medier i sin KRISkommunikation. Syftet bröts ner i tre frågeställningar:Hur använder Parken Zoo Facebook i sin KRISkommunikation?Hur utvecklas KRISkommunikationen i de olika faserna förebyggande-, förberedelse-, akut-, återhämtnings- och lärofasen?Vilken roll spelar Facebook i dessa faser? De teoretiska ramverken som har använts i uppsatsen är KRISens olika faser och relationsskapande.

Syftet med uppsatsen är att göra en systematisk beskrivning, utifrån ett aktörs- och aktivitetsperspektiv, av ämnet Crisis Management. Detta för att skapa ett djup och en förståelse kring begreppet Crisis Management och dess innebörd i ett svenskt företag. Vi har för avsikt att först utföra en teoristudie för att sedan kunna jämföra denna med praktiken, för att erhålla den bas som behövs för att diskutera och besvara vår problemformulering. Resultatet av ett effektivt Crisis Management blir enligt oss, att Crisis Mangement utgör en psykologisk effekt på företag och dess aktörer. Den trygghetskänsla, vilken Crisis Management genererar, föder en säkerhet hos företag.

Beskriva och analysera IT-bubblan och dess efterverkningar samt konsekvenser av denna KRIS för de inblandade företagen. Vi har studerat hur de har förändrat sina system, arbetssätt, finansierin, tillgångar för att pasa dagens kunder och investerare..

Ur ett historiskt perspektiv har hedgefonder som grupp klarat sig bra i finansiella KRISer, vilket tyder på att deras strategier och förvaltning fungerar. De omgärdas av friare placeringsregler än traditionella fonder vilket gör att korrelationen med marknaden (SIXRX) är låg. Eftersom dagens ekonomiska KRIS är den värsta på länge är det intressant att undersöka om hedgefonder lyckats även i denna KRIS. Syftet är att ta reda på hur hedgefonder med sitt säte i Sverige har presterat i den nuvarande ekonomiska KRISen, i jämförelse med hur de presterade under IT-KRISen.Förklaringar till hedgefondernas prestationer söks i deras förutsättningar och strategier i relation till varandra och andra fonder. Resultatet av undersökningen visar att hedgefonder med sitt säte i Sverige har presterat sämre i den nuvarande KRISen än under IT-KRISen.

Syftet med studien är att ur barns perspektiv undersöka hur skolan på ett bra sätt kan bemöta barn med separerade föräldrar. Frågeställningarna har även vidrört hur de separerade föräldrarna vill att deras barn ska bli bemötta av pedagoger i skolan. Studien är kvalitativ och vi har använt oss av en projektiv intervjumetod där barnen har fått projicera sina åsikter mot olika situationer rörande andra barn med separerade föräldrar. Forskning från bland annat BRIS och Rädda Barnen har fastställt att barn som genomgår en KRIS ofta saknar vuxna stödpersoner inom skolan. Vår studie visar att barnen har varit ledsna i skolan och saknar en vuxen person som finns där för dem.

Det civila försvaret är idag i praktiken nedlagt. Livsmedelsberedskapen syftade till attlandet skulle kunna försörjas med livsmedel under lång tid, trots att gränserna är stängda och att flöden av importvaror störs av pågående KRIS eller krig. Sverige har sedan 1988 årsförsvarsbeslut stegvis avvecklat beredskapslagringen av livsmedel, då Sverige började sin anpassning till EG och EU. Den fria och öppna handeln av varor som EU erbjöd skulle stå för Sveriges livsmedelsförsörjning. Försörjningsberedskapen skulle bygga på den flexibilitet och robusthet som näringslivet kan uppnå i en säkerhetspolitiskt instabilsituation samt myndigheters och näringslivets gemensamma krafttag och KRIShanteringsförmåga.Syftet med denna studie är att använda Allison teori och förklaringsmodell om rationelltbeslutsfattande för att undersöka varför Sverige valt att avveckla sin beredskapslagring av livsmedel och således identifiera vilka faktorer som lett till att Sveriges KRISberedskapavseende livsmedelsförsörjning ser ut som det gör idag.Slutsatser som dras i studien visar att Sverige av kostnadseffektiva skäl och avförändringarna i det säkerhetspolitiska läget valt att avveckla beredskapslagring av livsmedel.

Ur ett historiskt perspektiv har hedgefonder som grupp klarat sig bra i finansiella KRISer, vilket tyder på att deras strategier och förvaltning fungerar. De omgärdas av friare placeringsregler än traditionella fonder vilket gör att korrelationen med marknaden (SIXRX) är låg. Eftersom dagens ekonomiska KRIS är den värsta på länge är det intressant att undersöka om hedgefonder lyckats även i denna KRIS. Syftet är att ta reda på hur hedgefonder med sitt säte i Sverige har presterat i den nuvarande ekonomiska KRISen, i jämförelse med hur de presterade under ITKRISen. Förklaringar till hedgefondernas prestationer söks i deras förutsättningar och strategier i relation till varandra och andra fonder.Resultatet av undersökningen visar att hedgefonder med sitt säte i Sverige har presterat sämre i den nuvarande KRISen än under IT-KRISen.

Syftet med denna uppsats är att lyfta upp betydelsefulla vändpunkter när det handlar om att bryta med en kriminell livsstil. De frågeställningar som uppsatsen ämnar besvara rör just frågan om vilka faktorer som upplevs som viktiga när det gäller att ta sig ur en kriminell livsstil, men också att försöka belysa hur Kriminalvården och Socialtjänstens förebyggande insatser upplevs av före detta kriminella då det gäller att inte återfalla i nya brott. I denna uppsats används kvalitativa intervjuer med fyra före detta kriminella individer, för att kunna ge en ingående bild av uppsatsens syfte och frågeställningar. Empirin som framgått av intervjuerna är den största informationskällan i denna studie, fast även tidigare forskning om bland annat återfallsfaktorer runt återfall i brott samt betydelsefulla faktorer för att bryta med en kriminell livsstil har används för att stärka uppsatsens problemområde. Det som framgått tydligast i denna uppsats är att kamratföreningen KRIS haft en betydande roll för intervjupersonernas väg ut ur en kriminell livsstil och tillbaka in i samhället.

Denna studie undersöker hur klienter i ett omställningsprogram upplever en omställnings-process i samband med uppsägning på grund av arbetsbrist. Klienternas upplevelser har undersökts och analyserats utifrån Jarvis modell för lärande, Cullbergs faser i KRIS samt KASAM där lärandets olika företeelser samt emotioner ligger i fokus. Vi baserar vårt examensarbete på empiri bestående av sex kvalitativa intervjuer med klienter som är eller nyligen har varit i omställningsprogrammet samt en kvalitativ intervju med en rådgivare från samma omställningsprogram. Utifrån analys av den insamlade empirin har vi kunnat dra slutsatser om individers lärande och omställning. Resultatet visar hur en arbetssökande individs lärande sker på flera plan och hur involverat känslolivet är i lärandet i en omställningsprocess.

När människor drabbas av en traumatisk KRIS som raserar deras vardag tvingas de till att försökabygga upp sin tillvaro igen. Vissa gör detta genom att blogga om sina tankar och känslorrörande KRISen. Vad kommer det sig att så många väljer att visa upp sitt lidande i ett offentligtforum? Med hjälp av grundad teori undersöker vi de mest centrala aspekterna av och omkringKRISbloggande för att skapa en större förståelse för detta nutida fenomen. Genom intervjueroch studier av bloggar framkommer det att personer som bloggar får möjlighet att på egnavillkor göra sin röst hörd, sprida sin berättelse och reflektera över sin egen resa.