Sökresultat:
7924 Uppsatser om KRAV-märkt - Sida 64 av 529
KURSPLANER, ĂMNESTRADITIONER OCH MĂ LERI I BILDĂMNET
Den hÀr uppsatsen har utforskat och skapat ett visuellt designsprÄk för datorförstÀrkta landskap i Astrid Lindgrens bygd. Uppsatsen ingÄr i ett pÄgÄende forskningsprojekt som heter DatorförstÀrkta landskap i Astrid Lindgrens bygd, som pÄgÄtt sedan Är 2010. Det Àr ett forskningsprojekt som National Center for Outdoor Education (NCU) i Vimmerby har tillsammans med Linköpings universitet. Den hÀr uppsatsens roll i forskningsprojekt Àr att ta fram ett visuellt designsprÄk för datorförstÀrkta landskap i Astrid Lindgrens bygd. För att kunna göra detta behövde designern i den hÀr uppsatsen ta reda pÄ vilka kriterier denna applikation ska ha, vilken som Àr den tÀnkta mÄlgrupp och slutligen Àven möta uppdragsgivarens krav.
Den obehöriga lÀrarvikarien : En empirisk undersökning om den obehöriga lÀrarvikariens syn pÄ sin arbetssituation
Syftet med denna studie Àr att skaffa kunskap om hur obehöriga lÀrarvikarier upplever sin arbetssituation i den kommunala grundskolan. Med begreppet obehörig lÀrarvikarie menas i denna studie en person som inte har nÄgon anknytning till lÀrarutbildningen. Den empiriska undersökningen bygger pÄ intervjuer av sex obehöriga lÀrarvikarier. Dessa har berÀttat varför de valt att arbeta inom skolan, hur anstÀllningsförfarandet genomfördes, hur de upplever sin arbetssituation utifrÄn krav och stöd samt hur de ser pÄ lÀrarrollen och dess olika arbetsuppgifter. Intervjuer av vikarieansvariga vid elva skolor och en intervju av den kommunala vikarieförmedlingen har Àven genomförts för att förstÀrka bilden av vikariernas arbetssituation.
"Den som inte lÀr av historien..." : En analys av lÀromedel i jÀmförelse med styrdokumenten i historia inom den svenska gymnasieskolan.
Detta arbete har till syfte att undersöka förhÄllandet mellan innehÄllet i tre lÀroböckerna i historia med styrdokumenten gÀllande för kursen Historia 1b. För att göra denna jÀmförelse har jag undersökt olika historiska perioders och temans utrymme i böckerna, samt elevernas möjlighet till utveckling av kunskap och förstÄelse för historieÀmnet. Jag har ocksÄ undersökt hur styrdokument och lÀromedel skapas, detta för att pÄvisa vilka faktorer, andra Àn styrdokumentens krav, som spelar in nÀr lÀromedelsförfattare skriver sina böcker. De frÄgor som jag valt att arbete utifrÄn Àr dessa;Hur ser lÀromedlens innehÄll ut i jÀmförelse med kursplanens och dess mÄl?Vilket utrymme ges olika historiska epoker och historievetenskapliga teman i lÀromedlen, och varför ges somliga epoker och teman mer plats Àn andra? Sker detta i överensstÀmmelse med styrdokumenten?Ges eleverna möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin förstÄelse för historieÀmnet och nÄ de mÄl som kursplanen sÀtter upp enbart genom att studera lÀroböckerna?Vilka utanförliggande faktorer spelar in i konstruktionen av styrdokument och lÀromedel? För att besvara mina frÄgestÀllningar har jag anvÀnt mig av en kombination av vad jag valt att kalla 2061-metoden, baserad pÄ en metod framtagen av The American Association for the Advancement of Science, och en rad andra (frÀmst) textanalytiska metoder som gÄtt ut pÄ att tolka materialet ur bÄde ett kvantitativt och kvalitativt perspektiv. I min studie finner jag att; 1) lÀromedlens innehÄll bara till viss del uppfyller styrdokumentens krav och mÄl, och att vissa aspekter av dessa krav och mÄl erhÄller mer fokus Àn andra i lÀroböckerna,2) skillnaden i utrymme mellan de olika epokerna och, framför allt, temana motsvarar mer den typiska lÀrobokstraditionen Àn de nya styrdokumenten,3) elevernas möjlighet till kunskapsutveckling och förstÄelse finns i alla tre undersökta böcker i olika stor grad och den tar sig i uttryck pÄ flera olika sÀtt, och4) flera olika faktorer spelar in i konstruktionen av lÀromedel och styrdokument, bland dessa mÀrks tydligast olika politiska klimat, samhÀllsdebatt, nationella riktlinjer och frÀmst lÀrobokstraditionen..
En studie av SSL
Dokumentet Àr ett resultat av studier gjorda under kursen Kandidatarbete I Datavetenskap. Arbetet utforskade, genom fallstudie, tvÄ egenskaper av distribuerade informationssystem och relation mellan dessa: sÀkerhet och prestanda. MÄlet med fallstudien har varit att belysa nackdelen med anvÀndning av Secure Socker Layer (SSL) dvs. dess effekt pÄ hastigheten och fördelen med SSL, dvs. SSL:s roll i informationssÀkerhetsarbetet.
Employer Branding : Ett grÀnsöverskridande varumÀrkesarbete
Bakgrund: Denna uppsats handlar om hur företag ska kunna attrahera framtida kompetens med en ny varumÀrkesstrategi. ?Employer Branding? Àr namnet pÄ denna strategi och beskrivs av konsulter som ett medel för företag att via en genomtÀnkt varumÀrkesstrategi profilera företaget pÄ kompetensmarknaden. Grunderna i en Employer Branding-strategi innefattar följande aspekter: att kunna attrahera och behÄlla den bÀsta kompetensen samt att ena företaget kring sin vision och kultur. Vi har i denna uppsats undersökt och definierat vad en Employer Branding-strategi innebÀr och hur begreppet kan stÀllas i relation till existerande teorier.
Ambulanssjuksköterskors erfarenheter av att arbeta som nyutexaminerad specialistutbildad sjuksköterska
Arbetet som ambulanssjuksköterska Àr ett komplext arbete som stÀller krav pÄ bÄde en bred kunskapsbas inom flera olika omrÄden och en förmÄga att kunna agera i akuta och pÄfrestande situationer. Det finns idag forskning över hur specialistsjuksköterskor inom andra specialiteter upplever att arbeta som nyutbildad men det saknas forskning om hur nyutbildade ambulanssjuksköterskor upplever sitt arbete. Syftet med denna studie var att beskriva ambulanssjuksköterskors erfarenheter av att arbeta som nyutexaminerad specialistutbildad sjuksköterska. I studien deltog Ätta specialistutbildade ambulanssjuksköterskor som valdes ut genom ett ÀndamÄlsenligt urval. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer och analyserades sedan med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys.
NÀr jag blir stor : Hur utbildade unga vuxna förhÄller sig till och pÄverkas av arbetslöshet ? En kvalitativ studie
Ungdomsarbetslöshet Àr idag ett omfattande samhÀllsproblem och ett vanligt förekommande debattÀmne i media. Studiens fokus ligger pÄ hur livsvillkoren för fyra unga vuxna i Äldrarna 24-26 Är ser ut i relation till deras arbetslöshet, eller blivande arbetslöshet, med utgÄngspunkt i deras specifika livssituationer. Den teoretiska inramning som anvÀnts i studien Àr baserad pÄ socialt kapital, symboliskt kapital, kulturellt kapital, habitus, livsstilar samt livsplaner. Kvalitativa intervjuer med de fyra unga vuxna, vilka samtliga har nÄgon form av erfarenhet av arbetslöshet, utgör studiens utgÄngspunkt. I analysen lÀggs fokus pÄ hur de pÄverkas av samt hanterar sin livssituation i förhÄllande till arbetslösheten.
Arbetstagarens yttrandefrihet och lojalitetsplikt gentemot arbetsgivaren
Det finns idag tvÄ former av uppsÀgning: personliga skÀl och arbetsbrist. Vi anser att det behövs en tredje form av uppsÀgning: personlig arbetsbrist.Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera gÀllande rÀtt betrÀffande uppsÀgningar av tillsvidareanstÀllda personer pÄ grund av arbetsbrist och personliga skÀl, som kan hÀnföras till individers kompetens och kvalifikationskrav. Vi undersöker hur gÀllande rÀtt tillÀmpas i praktiken, bÄde i den offentliga- och i den privata sektorn, och vilka lösningar som anvÀnds för att motsvara de krav som det nya tjÀnste- och kunskapssamhÀllet stÀller. Detta redovisas i form av empiriskt material. Delar av vÄrt empiriska material visar att arbetsgivare vÀljer uppsÀgningar pÄ grund av arbetsbrist framför personliga skÀl.
Egenkontroll för VVS-projektörer : Behöver man förbÀttra den?
Det Àr viktigt att diskutera förÀndringarna inom byggsektorn och hur vi ser pÄ byggprocessen. Genom att omvÀrdera praxis och tolka viktiga delar i bygg-processen kan vi stÀlla rÀtt krav pÄ varandra.MÄlet med diplomarbetet Àr att titta pÄ kvalitetssystem inom VVS-processen för att se vilka krav som stÀlls pÄ mig som projektör idag och hur den skulle kunna se ut i framtiden. Och kanske det viktigaste för min egen del, förstÄ hur saker och ting hör ihop i byggprocessen.TillvÀgagÄngssÀttet har varit att söka information i litteratur och dÀrefter i samtal med olika myndigheter och kolleger inom byggsektorn. UtgÄngspunkten har varit mina egna erfarenheter och funderingar, sÄ vissa delar Àr mer eller mindre vetenskapliga. DÄ det Àr min egen tolkning och andras tolkningar som Äterspeglar via mig i skolarbetet, för en korrekt bedömning bör man kanske vara jurist eller göra en eller flera examensarbeten i specifika omrÄden för att vara sÀker pÄ en helt korrekt tolkning.För att hitta en röd trÄd vilka förstÄ sammanhangen börjar med en allmÀn bakgrund, sedan har jag gÄtt igenom det viktigaste lagkrav som styr byggandet dÀr det framgÄr tydligt av det inte finns nÄgra definitioner vad och hur egenkontrollen ska fungera, för att sedan gÄ in hur jag önskar det skulle vara i byggprocessen.En förvÀntning Àr att hitta ett system dÀr flera aktörer sÄ som projektörer, byggherre och myndigheter skulle kunna ha ett enhetligt system för hela riket, sÄ att alla i byggprocessen blir effektivare..
Optimering vid skapande av digitala objekt
En av de svÄraste disciplinerna inom datorgrafik Àr att hitta en balans mellan arbetstid och resultat. Denna rapport dokumenterar riktlinjer att utgÄ ifrÄn nÀr optimering eller effektivisering av renderingstid och/eller arbetseffektivitet Àr önskvÀrt eller ett krav vid skapandet av digitala objekt. Syftet med detta arbete Àr att fÄ en djupare förstÄelse och en klarare bild av grÀnsen mellan modellering och texturering och hur man för dem samman..
Arbetsmiljön i produktionsköket Sundsvalls sjukhus: Uppföljning av ett förÀndringsarbete
I december 2006 fick Produktionsköket pĂ„ Sundsvalls Sjukhus ta emot Arbetsmiljöpriset för bĂ€sta arbetsplats i Landstinget VĂ€sternorrland. Ă
ren dessförinnan var köket nominerat och hade vid nÄgra tillfÀllen ocksÄ kommit till final.Ett produktionskök Àr pÄ mÄnga sÀtt en belastande arbetsmiljö.Buller, hala golv och tunga lyft har kÀnnetecknat arbetet i mÄnga storkök.MÄnga som arbetar i dessa kök Àr lÄgutbildade kvinnor, som saknar den muskelkraft som skulle behövas för att tillfredsstÀllande klara arbetet. Deras möjligheter att fÄ ett annat, mindre belastande arbete, Àr ocksÄ smÄ.Flera undersökningar har visat pÄ arbetsmiljöproblem i kök. Bland personalen i produktionsköket pÄ Sundsvalls sjukhus gjordes en enkÀtundersökning avseende arbetsmiljön 2003. Denna s k Fria-enkÀt, visade pÄ en mÀngd arbetsmiljöproblem.Flera förÀndringar genomfördes och 2006 fick köket motta VÀsternorrlands landstings arbetsmiljöpris för bÀsta arbetsmiljö.Vilka faktorer hade betydelse för den förbÀttrade arbetsmiljön?Var kÀnslan av ökad trivsel bestÄende?Hur upplevdes kraven som stÀlldes pÄ de anstÀllda?Hade man rimlig kontroll över arbetet?Syftet med denna deskriptiva studie var att fÄ svar pÄ dessa frÄgor.Den undersökta gruppen bestod av kökets anstÀllda, 30 personer.
Konstruktion av servo för att reglera kurskrans i Viggen
Detta examensarbete hade till uppgift att konstruera en S/D-omvandlare och tillhörande reglerkrets för att styra kurskransen i en Viggensimulator. I introduktionskapitlet kommer valda delar att tas upp kring synchrots historia samt i vilka tillÀmpningar och utföranden det kan nyttjas. HÀr kan Àven lÀsas om bakgrunden till detta examensarbete.  I syftet tas det upp vilka de bidragande orsakerna var till att detta arbete gjordes samt de krav som stÀllts pÄ det utvecklade systemet.Teoridelen tar upp den nödvÀndiga kunskapen kring begreppen synchro och resolver samt de mindre kretsar och moduler som ingÄr i systemet. I detta kapitel kan det Àven lÀsas om hur konverteringen frÄn synchrosignal till digital data sker och hur matematiska ekvationer kan anvÀndas för konvertering frÄn synchro- till resolverformat.
Destinationsattributens betydelse för valet av destination : - En studie om Svensk golfturism
Studien avser att ge en förstÄelse för golfspelares beslutsprocess vid valet av golfbana vid en golfresa. Studien fokuserar framförallt pÄ att identifiera de attribut pÄ en golfdestination som golfspelare vÀrderar och som pÄverkar deras beslut gÀllande vilken golfbana de ska spela pÄ under sin golfresa. Studien omfattar bÄde beslutet att besöka en golfbana för första gÄngen och beslutet att Äterbesöka en golfbana.Studien visar att respondenterna vÀrderar attributen olika beroende pÄ vad motivet och syftet med golfresan Àr, vilket innebÀr att beslutsprocessen kan skilja sig frÄn beslut till beslut. Detta innebÀr att det bara Àr attributen som respondenterna har som krav som alltid pÄverkar beslutet. De övriga attributens betydelse kan skilja frÄn beslut till beslut.
Att skapa miljöledningssystem som utomstÄende konsult : ? ett verktyg för ökad personalmedverkan
SamhÀllets krav pÄ att företag och organisationer bedriver ett strukturerat miljöarbete har ökat med tiden. För att möta dessa krav arbetar tiotusentals organisationer i vÀrlden med miljöledningssystem i olika former, dÀr standarden ISO 14000 Àr den frÀmsta. DÄ kompetens och tid ofta saknas, framför allt i mindre organisationer, Àr en vanlig lösning att ta hjÀlp av externa konsulter för att utföra implementeringen av dessa system. I litteraturen beskrivs problem som identifierats vid denna typ av implementering, exempelvis lÄg motivationsnivÄ och bristande kunskap om miljöledningssystem bland personalen samt kommunikationsproblem. Syftet med denna studie Àr att konstruera ett verktyg för ökad personalmedverkan som Àr tÀnkt att anvÀndas av miljökonsulter.
En utredning gÀllande vilken information en kravspecifikation bör innehÄlla ur ett kontraktperspektiv
Utvecklingen av informationssystem utförs vanligen med hjÀlp av en systemutvecklingsmodell dÀr kravhanteringsaktivitetens (Requirements Engineering ? RE-processen) syfte Àr att samla in och bearbeta kundens alla krav pÄ systemet. Den slutliga produkten av RE-processen Àr en kravspecifikation dÀr alla kraven gÀllande exempelvis systemets funktionalitet, syfte etc skall specificeras.Det Àr inte alltid sjÀlvklart vilken information som en kravspecifikation bör innehÄlla dÄ detta dokument kan för bÄde kunden och leverantören ses som ett kvitto pÄ vad som skall utvecklas och hur det skall gÄ till. Dokumentet skall nÀmligen fungera som ett underlag för de sÄ kallade implementations- och designaktiviteterna i systemutvecklingsarbetet samt fungera som ett underlag för diskussion och kontrakt mellan leverantör och kund gÀllande utvecklingen av informationssystemet. Kravspecifikationen bör dÀrför innehÄlla komplett och förstÄelig information sÄ att detta dokument uppfyller sina syften.