Sök:

Sökresultat:

7924 Uppsatser om KRAV-märkt - Sida 14 av 529

Ekonomiska styrsystem och dess pÄverkan pÄ stressorerna krav, kontroll och socialt stöd

Ekonomiska styrsystem anvÀnds för att kontrollera anstÀlldas prestationer, men att utöva kontroll har dock visat sig öka risken för stress hos anstÀllda. Arbetsrelaterad stress utgör problem för organisationer dÄ det kan leda till ökade kostnader i form av ökad frÄnvaro och försÀmrade prestationer. För att förklara arbetsrelaterad stress har stressorerna krav, kontroll och socialt stöd fÄtt störst genomslagskraft. Stressorer Àr faktorer i omgivningen som kan öka eller minska stressreaktioner hos individer. Syftet med studien Àr att förklara hur ekonomiska styrsystem pÄverkar stressorer.

Konflikt mellan förvÀrvsarbete och familjeliv

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka om det finns en arbete-familj konflikt bland förvÀrvsarbetare och om flexibilitet i arbetet pÄverkar upplevelsen av konflikten. Vi vill Àven finna svar pÄ om kön, civilstÄnd, privat/offentlig sektor, egen företagare/anstÀlld, har barn/inte har barn, har nÄgon betydelse för konflikten. Vi har valt att göra en kvantitativ undersökning pÄ ett datamaterial frÄn 2005 om Äsikter om jobben och arbetslivet med svenska deltagare i Äldrarna 18-79 Är. Resultatet Àr att det finns en arbete-familj konflikt Àven om den Àr liten och att flexibilitet inte Àr nÄgon motvikt till konflikten. Vi kan Àven konstatera att det finns signifikanta skillnader i upplevelsen av konflikten utifrÄn civilstÄnd, privat/offentlig sektor, egen företagare/anstÀlld, barn/inga barn.

Fri rörlighet för jurister inom Europeiska unionen : Vilka krav stÀlls för att fÄ utöva juristyrket i en annan medlemsstat?

En av de grundlÀggande rÀttigheterna som ska sÀkerstÀllas alla jurister inom unionen Àr den fria rörligheten. En jurist kan utöva sin fria rörlighet genom att antingen Äberopa den fria rörligheten för personer, tjÀnster eller etableringsfriheten. Juristyrket Àr ett re-glerat juristyrke och utvecklingen för reglerade juristyrken började Är 1974 genom rÀtts-praxis frÄn EUD. DÀrefter har utvecklingen bara fortsatt och en vanligt förekommande frÄga i rÀttspraxis Àr vilka krav som stÀlls pÄ jurister och advokater som har för avsikt att utöva sin fria rörlighet. DÀrav Àr syftet med uppsatsen att utreda vilka krav utöver de yrkeskvalifikationer som en jurist redan erhÄllit frÄn en medlemsstat som krÀvs för att fÄ utöva juristyrket i en annan medlemsstat.

Möjligheter till balans och hÀlsa för mellanchefer inom vÄrden kopplat till deras egenskaper och roller

Studiens syfte Àr att med en explorativ ansats studera mellanchefens möjligheter till balans och god hÀlsa i relation till arbetets krav. Mellanchefens situation med krav och roller lyfts fram för att belysa vilka möjligheter de har att uppnÄ hÀlsa i sitt arbete. Undersökningen har genomförts genom kvalitativa intervjuer med Ätta mellanchefer med sjuksköterskebakgrund pÄ samma regionsjukhus. Resultatet visar att genom att uppfylla bestÀmda externa och interna förutsÀttningar har mellancheferna möjlighet att nÄ balans och god hÀlsa..

Chef - arbete dygnet runt? : - En kvalitativ studie om chefer i Östersunds kommun

Syftet med studien var att fÄ en ökad förstÄelse angÄende chefers stress, ÄterhÀmtning, grÀnsdragning samt krav pÄ antrÀffbarhet utanför ordinarie arbetstid. UtgÄngspunkten var tidigare forskning samt teori kring studiens syfte. Semi-strukturerade intervjuer pÄ Ätta chefer genomfördes. Den metod för analys som anvÀndes var tematisk tolkning. Resultatet visade att cheferna stundtals upplevde sig stressade och kÀnde krav pÄ att arbeta utanför ordinarie arbetstid.

Krav-, kontroll- och stöd i arbetslivet : En intervjustudie om chefsstödets roll för mellan- och första linjens chefer inom kommunal verksamhet

Syftet med studien var att undersöka hur chefsstödets roll pÄverkar upplevda krav och kontroll i arbetet, samt om chefsstöd har en stressreducerande effekt hos mellan- och första linjens chefer inom kommunal verksamhet. Metoden som anvÀndes var en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer dÀr fem stycken mellan- och första linjens chefer valdes ut för studien. Resultatet visade pÄ att chefsstödet roll gÀllande krav och kontroll inte har sÄ stor inverkan pÄ de intervjuade mellan- och första linjens chefer men att chefstödet roll gÀllande stressreduktion var vÀldigt viktig. I resultatet framkom dock en uppfattning om att ifall chefsstödet inte funnits sÄ hade kraven ökat och kontrollen minskat som ett resultat. Slutsatserna som dragits Àr att sÄvÀl mellan- som första linjens chefer anser att chefsstödet har en betydande roll för dem i den valda kommunen..

Miljöorganisationers deltagande i miljöbeslutsprocesser

Syftet med uppsatsen har varit att analysera vilka möjligheter miljöorganisationer har att delta i miljöbeslutsprocesser i Sverige idag. Jag har tittat pÄ praxis och hur miljöorganisationerna nyttjat talerÀtten sedan införandet. Erfarenheten visar att talerÀtten endast anvÀnts i ett fÄtal fall. Delvis har detta sin grund i de höga krav som stÀlls pÄ organisationer som ska fÄ klaga. I de fall dÀr miljöorganisationer deltagit i en prövning ÄskÄdliggörs hur en miljöorganisation kan fördjupa och bredda en prövning.

Kollektivavtal eller kollektivavtalsliknande villkor i offentlig upphandling. (O)möjligheterna att stÀlla respektive krav.

Det förs idag en aktiv debatt kring hur lÄngtgÄende möjligheter upphandlande myndigheter har att ta sociala hÀnsyn i offentliga upphandlingar, med syfte att uppnÄ samhÀlleliga sociala ambitioner. Den offentliga upphandlingens storlek och betydelse pÄ marknaden i stort motiverar en sÄdan diskussion. NÄgot som diskuterats sÀrskilt Àr möjligheten att stÀlla krav pÄ kollektivavtal eller kollektivavtalsliknande villkor. Uppsatsen Àr Àgnad att utreda och analysera upphandlande myndigheters möjligheter att stÀlla nÀmnda krav i offentliga upphandlingar. UtgÄngspunkt tas i respektive kravs syfte vilket Àr Àgnat att belysa de viktiga skillnader som finns mellan kraven, framförallt vad gÀller ett etablerat kontroll- och efterlevnadssystem som enbart följer ett krav pÄ kollektivavtal.I uppsatsen redogörs för den rÀttsliga ram som omgÀrdar den offentliga upphandlingen pÄ EU-nivÄ och pÄ svensk nationell nivÄ, med fokus pÄ sociala hÀnsyn.

Hur skapa motivation i en franchiseverksamhet? : Fallstudie av 7-Eleven

I jakten pÄ att öka försÀljningen och skÀra i kostnaderna inom detaljhandeln sÄ ökar tempot och den psykiska miljön hÄrdnar i butikerna för de anstÀllda. Kunderna blir alltmer kunniga och stÀller allt högre krav, bÄde pÄ gott och ont. Inom butiken stÀlls det allt större krav pÄ köpmannens/butikschefens ledaregenskaper för att hon/han ska kunna motivera och dÀrigenom behÄlla sin personal och kunderna i slutÀndan. Inom en franchiseverksamhet som 7-Eleven sÄ driver den egna företagaren sitt företag med uppbackning ifrÄn franchisegivaren Reitan Servicehandel. Att lÀra sig motivera personalen i sin verksamhet Àr flerdimensionellt och inte alltid det lÀttaste att lyckas med..

Polisens brottsförebyggande arbete och framtiden

Rapportens syfte Àr att översiktligt redogöra för vilka övergripande nationellapolisiÀra strategier som kan bidra till ett utvecklat polisiÀrt brottsförebyggandearbete inom omrÄdena lokal förankring och Äterkoppling till medborgarna.Utredningen SOU 2007:39 Framtidens polis presenterar en bild av den förmodadesamhÀllsutvecklingen och dess drivkrafter, samt hur denna genom ett antalspecificerade kravstÀllare genererar krav pÄ polisverksamheten i Sverige.Rapporten Àr en litteraturstudie och tar sin utgÄngspunkt i den statliga utredningenSOU 2007:39. Den redogör för hur de framtida krav som dÀr presenterasangÄende polisens brottsförebyggande arbete möts av nationella strategier som debeskrivs i för Àmnet relevanta styrdokument frÄn Rikspolisstyrelsen. Rapportenvisar hur de nationella polisiÀra strategierna svarar mot de krav som uttrycks iSOU 2007:39 och behandlar problemomrÄden och utmaningar somutvecklingsarbetet pÄ det brottsförebyggande omrÄdet och implementeringen avde nationella strategierna medför. Polisens underrÀttelsemodell (PUM) samtsamverkan mellan polis och kommun behandlas. Vidare diskuterar rapporten hurde nationella strategierna förhÄller sig till tankarna bakom nÀrpolisreformen ochproblemorienterat polisarbete..

Analys, felsökning och förbÀttring i fakturaprocess

Examensarbetet utfördes hos ett företag under april till juni mÄnaden 2011. Det senaste Äret har företagets betalningsförelÀggande ökat av diverse orsaker. En del leverantörsfakturor betalas inte i tid. NÀr leverantörsfakturor inte betalas i tid kommer det krav/betalningspÄminnelser och betalningsförelÀggande till företaget.Syftet med examensarbetet var att felsöka och analysera befintlig leverantörsreskontraprocesskartan och dess subprocesser. UtifrÄn denna bakgrund har det presenterats förslag pÄ förbÀttringar som skall leda till att krav/betalningspÄminnelser och betalningsförelÀgganden minimeras.

Man vill inte vara den som a?r den : En studie o?ver konsumentens ovilja att klaga pa? livsmedel

Klagande kunder a?r va?rdefulla kunder; da?rfo?r a?r det viktigt att fo?rsta? vad som kan hindra dem fra?n att klaga. Syftet med denna uppsats a?r att beskriva och analysera varfo?r konsumenter inte va?ljer att klaga pa? defekta livsmedel, en produktkategori som har sva?rt att genera klagoma?l. Utifra?n konsumentens perspektiv pa? fo?rdelningsra?ttvisa, processra?ttvisa och interaktionsra?ttvisa underso?ks de krav och fo?rva?ntningar konsumenten har pa? sin matvarubutiks klagoma?lshantering och hur dessa krav och fo?rva?ntningar hindrar densamme fra?n att framfo?ra klagoma?l.

Hur arbetar hamburgerkedjor för att möta konsumenters krav pÄ miljömÀssigt ansvarstagande? : en CSR-studie kring Max och McDonald?s miljöarbete i Sverige

SammanfattningTitel: Hur arbetar hamburgerkedjor för att möta konsumenters krav pÄ miljömÀssigt ansvarstagande? - En CSR- studie kring Max och Mcdonald?s miljöarbete i Sverige.NivÄ: C- uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare: Robin Enmark & Adam Pettersson BergströmHandledare: Agneta SundströmDatum: 2012-06Syfte: Syftet Àr att utreda och analysera utreda och analysera hur det miljöarbete som Max och McDonald?s bedriver i Sverige genomförs. Hur de förmedlar detta till sina konsumenter, hur konsumenterna uppfattar detta och hur kunderna belönar detta, utreds ocksÄ.Metod: Data har samlats in bÄde via en kvantitativ enkÀtundersökning med konsumenter och genom en kvalitativ intervju med Max hÄllbarhetschef.Resultat & slutsats: Max och McDonald?s arbetar pÄ olika sÀtt för att möta konsumenters krav pÄ miljömÀssigt ansvarstagande. Max har valt en strategi som gÄr ut pÄ att vara ledande inom miljöarbete men det Àr samtidigt en riskfylld strategi dÄ den stÀller höga krav att upprÀtthÄlla.

KravmÀrkt? : en studie om gymnasieelevers uppfattningar om krav och förvÀntningar i deras studiesituation

The purpose of this study is to investigate and describe the variation in perceptions of demands and expectations of study performance among a group of students at an upper secondary school. The study is inspired by a phenomenographic approach in which variations in perceptions of a phenomenon are of importance. Twelve students at a science program participated and were interviewed in groups of four. The results show that among the students there are several different perceptions of the demands and expectations to perform they felt present in their lives. The most important result is that it is the students' own demands and expectations on their performance and study results that are seen as the most demanding..

FrÄn normhus till passivhus Utökade krav pÄ organisation och framstÀllning för hus 1 i KallebÀck

FrÄn standardhus till passivhus - Utökade krav pÄ organisationoch framstÀllning för hus 1 i KallebÀckPassivhus Àr ett energismart byggnadssÀtt ur miljösynpunkt. Detfinns delade meningar huruvida passivhus Àr det framtidabyggnadssÀttet dÄ dess ekonomiska vinning ifrÄgasÀtts. Den aktuellarapporten innehÄller en analys över vad det innebÀr att bygga ettpassivhus kontra om det skulle ha byggts enligt standardnormerna.Det hus som anvÀnds som referens Àr AF Byggs hus 1 i KallebÀck,vilket byggs idag enligt standardnormerna. Rapporten visar vilkaÄtgÀrder gÀllande installationer och konstruktion som Àr nödvÀndigaför att byggnaden skall klassas som ett passivhus. Vidare finns detÀven en analys över vilka förvÀntningar som vÀntas stÀllas pÄorganisationen under byggprocessen.Vad som framgÄr av rapporten Àr att det krÀvs ganska storaförÀndringar gÀllande bÄde konstruktion och installationslösningarför att man skall nÄ passivhus nivÄ.

<- FöregÄende sida 14 NÀsta sida ->