I uppsatsen undersöks effektiviteten av de tre nordiska aktieindexterminerna OMXS30, OBX och OMXC20 vars underliggande index representerar den svenska, norska respektive den danska aktiemarknaden. Analysen baseras på den svaga formen av den effektiva marknadshypotesen och den närbesläktade random walk hypotesen. Aktieindexterminerna undersöks under perioden januari 1997 till december 2008 samt under perioder då den nordiska marknaden karaktäriseras av bull och bear perioder. Testresultaten av Augmented Dickey-Fuller (ADF) samt Kwiatkowski, Phillips, Schmidt och Shin (KPSS) testet tyder på att aktieindexterminerna följer en random walk och att nordiska aktieindexterminer är effektiva under den undersökta perioden. Då testen utförs för de kortare bull och bear perioderna erhålls motsägelsefulla resultat vilket medför att slutsatser om huruvida aktieindexterminerna är effektiva under dessa perioder ej kan dras. .

Bakgrund och Problem: Aktiemarknaden påverkas både av inhemska och utländska faktorer. Därför är det av intresse att se vilka makroekonomiska variabler som påverkar den svenska aktiemarknaden. Anledningen till att Sverige har valts som den geografiska punkten är att det är av intresse att se hur ett litet land som Sverige, som har en öppen ekonomi påverkas av de utvalda makroekonomiska variablerna.Syfte: Syftet med uppsatsen är att med hjälp av information samt analys, studera hur de olika makroekonomiska variablerna påverkar den inhemska aktiemarknaden. Olika faktorer som påverkar aktiemarknaden kommer att lyftas fram för att i sin tur även se till de olika branscherna.Metod: Då data enbart består av hämtning av tidigare information fokuseras det enbart på sekundärdata i form av historiska siffror samt historiska undersökningar. De statistiska tester som tillämpas är Granger Causality test, Johansens Cointegration test, Impulse Response Function test, ADF test, KPSS test, Mulitpel regression.Slutsats: Med de resultat som presenterades i denna studie, skulle vi nog inte kunna säga att vi har ett svar över vilka aktier en investerare ska införskaffa.

Syfte: Syftet är att undersöka sambandet mellan CDS spreaden och bond spreaden, samt att jämföra dessa över tid. Detta genomförs genom att testa för ett kointegrationssamband samt Granger-kausalitet mellan CDS spreaden och bond spreaden för varje enhet som ingår i urvalet, och för olika perioder. Också deskriptiv statistik används. Metod: Kvantitativ metod: Augmented Dickey-Fuller test, KPSS, Engle-Granger test, Johansen-test, Granger kausalitet Teoretiska perspektiv: Prissättningsmodeller för kreditrisk. Arbitragesamband.