En företagsform som diskuterats och blivit allt mer etablerad under de senaste decennierna är nätverk. En utveckling startade då alternativa företagsstrukturer förändrades från en hierarkiskt uppbyggd organisationsstuktur till en mer decentraliserad sådan. På dagens marknad råder en allt hårdare KONKURRENS och anpassning krävs för att som enskilt företag kunna utvecklas och behålla sin plats på marknaden. Ett sätt att som företag bli starkare är att samarbeta med andra aktörer och genom detta arbetssätt komplettera varandra och ta del av betydelsefull kunskap och resurser.Syftet är med utgångspunkt i studiens valda teorier inom relationsmarknadsföring undersöka vad arbete enligt dessa teorier, alternativt ej arbete enligt dessa, skapar för effekter hos flygbolag inom en allians. Detta undersöks med applicering av flygbranschen, vilken är en bransch där många företag arbetar enligt en nätverksstruktur.

Sedan outsourcing blev vanligare på den svenska marknaden har det även blivit vanligt att i förvaltning upphandla sin drift i KONKURRENS. I ett mycket tidigt skede uppmärksammandes en problematik med samarbetet mellan beställare och driftentreprenör som innebar att fakturahanteringen mellan parterna var omfattande och tidkrävande. För att bland annat minska administrationen upprättades en självriskmodell som många beställare idag tillämpar i kontrakten, vilken innebär att driftentreprenören ersätter felavhjälpande underhållsåtgärdskostnader upp till ett visst gränsbelopp. Syftet med fallstudien är att undersöka modellens uppbyggnad och tillämpning samtatt analysera vad beställare och entreprenör anser om självriskmodellen.Studien bygger främst på primär insamlad data genom ett antal intervjuer med främst en beställare, Locum samt en sekundär datainsamling i form av en enkätundersökning besvarad av verksamma entreprenörer inom branschen.För att bibehålla det offentliga fastighetsbeståndet och för att se till brukarens bästa måste en förståelse finnas mellan beställare och entreprenör. Den lösningen som idag finns för att upprätthålla kvalité och service i en funktionsupphandling är att använda självriskmodellen. För beställaren fungerar modellen som ett incitament att funktionskraven uppnås och för att minska fakturahanteringen.

Problembeskrivning: Aktörerna inom detaljhandeln har idag problem med hög kapitalbindning och hård KONKURRENS. För den enskilde detaljisten kan det vara ödesdigert att göra felinköp av större varupartier, dels på grund av den finansiella risken, dels på grund av problemen med att upprätthålla förtroendet hos konsumenterna. Syfte: Syftet är att beskriva och utveckla samarbetet mellan detaljist och leverantör i varuflödets distributionskanal. Metod: Vi har utfört fem fallstudier på nationella aktörer i skobranschen, samt på en konfektionsaktör med skoförsäljning. Vår fallstudie täcker cirka 40 procent av den totalt svenska skomarknaden.

Vårdvalet infördes i primärvården år 2010 och syftar till att stärka patientens ställning samt stimulera till kostnadseffektivitet. Primärvårdens verksamheter ska styras utifrån kvalitet men styrs även av ekonomisk ersättning. Valfrihet i vården kräver att den som söker vård har förmåga att bevaka sina intressen. Frågor har ställts om vårdvalets konsekvenser för den som har begränsad möjlighet att göra ett välgrundat vårdval. Distriktssköterskan i primärvård ska arbeta utifrån ett hälsofrämjande perspektiv med helhetssyn på individen.

Sverige är idag ett av få länder som fortfarande har kvar ett alkoholmonopol. När Sverige gick med i EU startade en diskussion kring det monopol som Systembolaget har, vilket än idag är aktuellt i flera avseenden. Författarna blev intresserade av ämnet när det offentliggjordes att apotek samt järnvägsmonopolen i Sverige är på väg att avvecklas. Den fråga som ansågs vara aktuell för den egna uppsatsen, var att undersöka hur de lokala livsmedelshandlarna i Karlstad ställer sig till en eventuell avreglering av alkoholmonopolet. Vidare valde författarna att undersöka de kringliggande faktorerna som skulle spela in på en eventuell KONKURRENS situation, vilket i detta fall var den idag ensamma aktörer Systembolaget, samt Karlstad Kommun då de fick agera talesperson för de förordningar och bestämmelser som i dagsläget finns.

Kommunikation är en central del i människans liv och har under de senaste århundradena genomgått stora teknologiska förändringar. Utvecklingen har inneburit kommunikationsmedel som ger oss möjligheten att överföra information över tid och rum. Traditionella medier har i och med utvecklingen fått KONKURRENS av de sociala medierna i det offentliga rummet. Nöjesvärdet hos de offentliga personerna har gjort att de fått ett stort utrymme i traditionella såväl som sociala medier och de nyttjar dessa för att uttrycka sig. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur offentliga personer förhåller sig till och nyttjar traditionella respektive sociala medier.

Utöver de varor en modebutik erbjuder kunden är personlig service en viktig del av erbjudandet. En ökad KONKURRENS mellan företag kräver att de utvecklar sig inom personlig service för att kunna skilja sig från konkurrenterna. Butikens personal bör ha rätt kompetens och vara säljinriktade för att klara av uppgiften att svara på kundens förväntningar gällande personlig service. Genom att fokusera på att leverera rätt servicekvalitet i kundens köpprocess kan lojala kunder skapas. Det är viktigt att all personal är medvetna om företagets servicepolicy då det är en grund för att kunna upprätthålla och utveckla en god servicekvalitet.

SammanfattningPå grund av ökad KONKURRENS måste företag öka sin KONKURRENSkraft. Ett sätt för företag att öka sin KONKURRENSkraft är att utnyttja de resurser de besitter på ett mer effektivt sätt. Hur ett producerande företag styr sin produktion påverkar hur effektivt de utnyttjar sitt produktionssystem, lager och personal. Ett företag kan styra sin produktion genom att välja hur de partiformar och belägger de artiklar som utnyttjar ett produktionssystem.  Syftet med det här arbetet är att öka förståelsen för hur en modell för partiformning och beläggning av artiklar med varierande efterfrågan i ett produktionssystem där kapacitetsbrist råder kan se ut.Arbetet är en fallstudie där partiformning och beläggning av artiklar i ett produktionssystem analyseras. Kvalitativ forskning har bedrivits för att nå en djup förståelse för problemet.

Denna studie avser att undersöka hur arbetsförhållanden för sportjournalister i Sverige ser ut. Den avser även att se huruvida det skett några förändringar över tid, i takt med ett förändrat medieklimat med teknisk utveckling och en hägrande "tidningsdöd". Uppsatsen bygger på frågeställningen "Hur ser yrkesverksamma sportjournalister på sina arbetsförhållanden i relation till det föränderliga medieklimatet?" och "Hur ser sportjournalister på nya digitala verktyg såsom sociala medier och ökad profilering i samband med den digitala utvecklingen?Arbetet baseras på sju stycken kvalitativa intervjuer som konstruerats efter teori kring sportjounalistik, mediekonvergens, samt en tidigare studie av David Hesmondhalgh & Sarah Baker om arbetsförhållanden i de kreativa näringarna i Storbritannien. Intervjurespondenterna bestod avav sju stycken sportjournalister, med minst tio års erfarenhet av yrket.Studiens huvudsakliga resultat visar att sportjournalister idag ofta har väldigt späckade arbetsdagar, med många timmar och fler arbetsuppgifter än tidigare.

Sverige är idag ett av få länder som fortfarande har kvar ett alkoholmonopol. När Sverige gick med i EU startade en diskussion kring det monopol som Systembolaget har, vilket än idag är aktuellt i flera avseenden. Författarna blev intresserade av ämnet när det offentliggjordes att apotek samt järnvägsmonopolen i Sverige är på väg att avvecklas. Den fråga som ansågs vara aktuell för den egna uppsatsen, var att undersöka hur de lokala livsmedelshandlarna i Karlstad ställer sig till en eventuell avreglering av alkoholmonopolet. Vidare valde författarna att undersöka de kringliggande faktorerna som skulle spela in på en eventuell KONKURRENS situation, vilket i detta fall var den idag ensamma aktörer Systembolaget, samt Karlstad Kommun då de fick agera talesperson för de förordningar och bestämmelser som i dagsläget finns.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur de anställda har upplevt apoteksmarknadens omreglering samt hur förändringarna har kommit att påverka dem. Uppsatsen behandlar omregleringen genom att kritiskt granska de främst framträdande konsekvenserna för arbetstagarna, hur dessa har hanterats samt vilka motivationsfaktorer som legat till grund under förändringen. Den bakomliggande anledningen till varför jag valt att studera hur de anställda upplevt omregleringen av apoteksmarknaden, beror på att forskningen kring hur personalen påverkas av avreglering, omregleringar och liberaliseringar av olika marknader ännu inte är utforskad i Sverige. Det empiriska material studien grundar sig på är insamlat från två apoteksverksamheter i Värmland där de intervjuade respondenterna arbetat och fortfarande arbetar inom apoteksverksamheter som blivit uppköpta av nya ägare. Urvalet av respondenter skedde genom telefonkontakt och förfrågan om personal som kunde tänka sig att ställa upp på intervju.

Auktioner på nätet har på senare år blivit en vital del i många företags verksamheter. Speciellt mindre företag med begränsad budget och IT-kompetens har upptäckt de möjligheter som auktionssidor erbjuder och idag är dessa marknadsplatser överbefolkade av små, ofta nischade aktörer. På grund av stark lokal såväl som global KONKURRENS från större företag hade bara en bråkdel av dessa aktörer kunnat existera om inte möjligheten att använda internetauktioner som alternativ distributionskälla funnits. Vårt syfte med detta arbete är att studera en av dessa aktörer och vår frågeställning är hur valt företag med hjälp av auktionssidor genererat långvariga KONKURRENSfördelar gentemot större aktörer på marknaden. Att skapa långvariga KONKURRENSfördelar handlar i grunden om att skapa en långsiktigt framgångsrik strategi i relation till konkurrenterna. Huruvida ett företag lyckas med detta beror på en rad olika faktorer Det företag som vi har valt att studera är en av de tio största aktörerna på den svenska auktionssidan Tradera och de har valt att nischa sig mot äldre tvspelsrelaterade produkter.

Den globalisering som skett har påverkat företags KONKURRENSsituation. I och med att KONKURRENSen från övriga världen har blivit hårdare så måste företag förbättra sina prestationer. Det har lett till att det blivit allt vanligare att företag i olika former samarbetar över företagsgränserna i så kallade nätverk. Vårt syfte med denna uppsats var att beskriva vilka faktorer som kan påverka skapandet av ett nätverk, samt att undersöka vilka effekter som kan uppstå och varför dessa uppstår när företag samverkar i ett nätverk. För att undersöka detta gjorde vi personliga besöksintervjuer i fyra företag.

Under senare år har prisjämförelsesajter vuxit fram som en betydande komponent inom konsumenthandeln. En majoritet av konsumenterna använder sig av prisjämförelsesajter för att söka information före, eller för att genomföra, sina köp. Fler och fler företag börjar också arbeta med prisjämförelsesajter som marknadsföringskanal. Den nya tekniken som har möjliggjort denna utveckling, och på många sätt kan tänkas bidra till en ökad KONKURRENS på marknaden, kan dock också användas som verktyg för att begränsa KONKURRENSen. Detta kan ske genom att aktörerna via prisjämförelsesajterna samordnar sig om ett visst uppträdande på marknaden, vilket kan snedvrida KONKURRENSen genom att exempelvis priser fastställs eller att marknaden uppdelas.

I dagens konsumtionssamhälle är det en tuff KONKURRENS bland företagen för att attrahera konsumenterna så pass mycket att de köper just deras produkter. För att göra detta måste företagen besitta information om kunderna (Kotler et al., 2002). Syftet med vår uppsats är att beskriva vad det är som påverkar konsumenten till att välja ett varumärke framför ett annat i samma produktkategori. Uppsatsen är konstruerad efter en deduktiv ansats, är kvalitativ och utgår ifrån modellen ?Konsumentens beslutsprocess? (Kotler et al., 2002, s.215).Under teorikapitlet beskrivs symbolisk konsumtion, faktorer som påverkar konsumtionen och konsumentens beslutsprocess närmre.