Hälsa är ett aktuellt ämne i dagens samhälle och det talas mycket om hälsofrågor i olika sammanhang. Hälsa i skolan har sedan Lpf 94 infördes givits ett större utrymme och då framförallt i ämnet idrott och hälsa, medan idrottsämnet tidigare var ett rent fysiskt ämne som fokuserade på prestationen. För att uppnå hälsa krävs enligt läroplanen ett fysiskt, psykiskt och socialt välmående. Studiens syfte är att studera hur lärare i idrott och hälsa på gymnasiet uppmärksammar hälso- och livsstilsfrågor i sin undervisning. Detta görs genom en kvalitativ intervjumetod där sex verksamma idrottslärare i varierande ålder och kön har intervjuats.

Uppsatsens syfte var att beskriva hur elever uppfattar sin psykiska hälsa och hur de uppfattar den psykosociala skolmiljön och om den påverkar deras psykiska hälsa. Syftet var även att ta reda på om elever upplever att de själva kan påverka sin situation i skolan och arbetet på skolan. Studien hade en kvantitativ design och utgick från en enkätundersökning som gjordes på en skola med elever i årskurs sju. Resultaten presenterades under tre teman: elevernas uppfattning kring sin hälsa, elevernas syn på den psykosociala skolmiljön och elevernas möjlighet att påverka deras situation i skolan. Uppsatsen hade en positivistisk vetenskapsfilosofisk position och analysen utgick från Antonovskys och Lazarus perspektiv på Copingteori.

Denna studie handlar om ramfaktorer som påverkar undervisningen av elever med ADHD, enligt högstadielärare. Åtta intervjuer genomfördes med högstadielärare med erfarenhet av denna typ av undervisning och frågeställningarna var: Vilka ramfaktorer anser lärarna har betydelse för undervisning av elever med ADHD? Hur upplever lärarna det egna arbetet med denna typ av undervisning till exempel vad avser tilldelning av resurser från skolans ledning? Vad skulle underlätta undervisningen för elever med ADHD-problematik? Resultaten visar att lärarna anser att viktiga ramfaktorer är möjligheter till kompetensutveckling, tillgång till information, arbete med att analysera och diagnostisera, strukturer på arbetsplatsen samt den fysiska arbetsmiljön. Lärarna upplever också att undervisning och miljön inte är tillräckligt individanpassad, att stödet från skolledning och elevhälsoteam är svagt samt att det saknas resurser från ledning och skolorganisation. De önskar sig även mer specifik handledning kring enskilda elever från elevhälsoteamet.

I vår C-uppsats skriver vi om skoldaghemmet sedd utifrån förälderns perspektiv. Syftet med denna uppsats var att nå en ökad förståelse för hur det känns för föräldrar till barn som måste byta från skola till skoldaghem. Vi ville också ta reda på anledningen till bytet samt de känslor som väcks. Undersökningen är kvalitativ och bygger på intervjuer med föräldrar till barn på skoldaghem. I litteraturgenomgången tar vi upp hur specialundervisningen sett ut i Sverige och vilka elever som skolan anser vara i behov av särskilt stöd.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur elever som idag inte aktivt deltar på lektionerna motiverar detta.Frågeställning:? Vilka faktorer påverkar eleverna till aktivitet/inaktivitet på lektionerna?? Vad krävs för att eleverna aktivt ska vilja delta på lektionerna?MetodVi har valt att utföra en kvalitativ intervjustudie med sju gymnasieelever med låg deltagande på lektionerna i idrott och hälsa. Elevernas svar har sedan tolkats med hjälp av den teoretiska modellen KASAM.ResultatEleverna anser att valet av aktiviteter är en stor anledning till att de inte deltar i undervisningen. De tycker att lektionsinnehållet är för enformigt och skulle istället vilja ägna sig åt mer individuellt anpassade aktiviteter som de har nytta av i framtiden. De saknar idag en motivering till varför de utför de olika momenten i undervisningen och förstår inte heller vad de ska ha för nytta utav den.SlutsatsResultaten visar att eleverna ofta väljer att inte närvara på lektionerna eftersom de känner sig dåliga.

Syftet med studien var att ta reda på hur unga vuxna som bott i familjehem under hela eller delar av barndomen såg på sin tid i familjehem. Vidare var syftet att ta reda på hur de såg på relationerna till sina biologiska föräldrar och familjehemsföräldrar, hur de såg på social-tjänsten, hur avslutningen av placeringen gick till samt hur deras situation såg ut i vuxen ålder.Kvalitativa intervjuer användes som metod för materialinsamling. Resultat teoretiserades med hjälp av anknytningsteori och Antonovskys känslan av sammanhang (KASAM). Det informanterna hade gemensamt var att de hade varit placerade i familjehem som barn, var villiga att dela med sig av sina erfarenheter samt uppgav att de hade det bra idag. Utöver det hade de haft ganska olika erfarenheter av familjehemsvården.

Syftet med studien var att undersöka hur mentalskötare inom psykiatriska vården uppfattade bemötandeaspekters betydelse för patienten psykiska hälsa, vilka innebörder de lade i begreppet bemötande och vilka faktorer de lyfte fram som hälsofrämjande i bemötandet samt vilka faktorer som de uppfattade motverkade ett hälsofrämjande bemötande. Genom analyserade, transkriberade och halvstrukturerade intervjuer ställde jag mentalskötares upplevelser av bemötandeaspekter mot litteratur och teoretiska ramar inom området bemötande av vuxna psykospatienter inom slutenvården. Jag fann att den teoretiska ramen KASAM som utvecklats av Antonovsky mycket väl kunde appliceras på bemötandeaspekter när det gällde begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet och en axel med polerna hälsa/ohälsa i omvårdnaden kunde användas både praktiskt och teoretiskt. Jag fann att informanterna uppfattade att allians med patienten och tvångsvård var viktiga bemötandefaktorer och som hälsofrämjande faktorer identifierades; tid, bemanning, lokaler, gränssättning, inlevelse, stämning och ?svalkande likgiltighet?.

Syftet med denna studie var att undersöka och skapa större förståelse för arbetsledares upplevelse av stress och stressorers påverkan på deras ledarskap och arbete. Artiklar, litteratur och elektroniska dokument med fokus på pedagogik, ledarskap, stress och socialt stöd har studerats för att få fram fakta på hur stress och stressorer påverkar individen i arbetsmiljön. En kvalitativ metod med intervjuer, med utgångspunkt i en fenomenografisk forskningsansats, användes för att ta reda på hur arbetsledare upplevde att stress och stressorer påverkade deras ledarskap och arbete. Den teoretiska referensramen bestod av Karasek & Theorells krav-kontroll-stöd modellen, Siegrists ansträngnings/belöningsmodellen och Antonovskys KASAM modellen. Resultatet av undersökningen visade att det fanns ett tydligt samband mellan arbetsrelaterad stress och ett bristande pedagogiskt ledarskap.

Sammanfattning?God kvalitet i äldreomsorg, fina ord på ett papper eller verklighet?? ? av Eva Birgersson och Marielle Holmgren Syftet med denna uppsats var att utifrån två kommunala äldreboenden studera hur kvalitetskraven enligt Socialtjänstlagen och Socialstyrelsens rekommendationer uppnåddes i det dagliga arbetet runt omsorgstagaren. Som underlag för uppsatsen gjordes kvalitativa intervjuer med tio omsorgsgivare. Den vetenskapsfilosofiska dispositionen var hermeneutisk, vilket innebär att man som forskare försöker tolka och förstå innebörden av ett svar på en fråga. Resultatet från dessa intervjuer analyserades med hjälp av tidigare forskning samt med hjälp av Antonovskys teori, känsla av sammanhang, (KASAM).         Resultatet från intervjuerna visade att det fanns skillnader mellan hur enhetscheferna och medarbetarna var medvetna om Socialstyrelsens rekommendationer samt vad som ska uppnås enligt Socialtjänstlagen kring arbetet runt omsorgstagaren för en god kvalitet.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur elever som idag inte aktivt deltar på lektionerna motiverar detta.Frågeställning:? Vilka faktorer påverkar eleverna till aktivitet/inaktivitet på lektionerna?? Vad krävs för att eleverna aktivt ska vilja delta på lektionerna?MetodVi har valt att utföra en kvalitativ intervjustudie med sju gymnasieelever med låg deltagande på lektionerna i idrott och hälsa. Elevernas svar har sedan tolkats med hjälp av den teoretiska modellen KASAM.ResultatEleverna anser att valet av aktiviteter är en stor anledning till att de inte deltar i undervisningen. De tycker att lektionsinnehållet är för enformigt och skulle istället vilja ägna sig åt mer individuellt anpassade aktiviteter som de har nytta av i framtiden. De saknar idag en motivering till varför de utför de olika momenten i undervisningen och förstår inte heller vad de ska ha för nytta utav den.SlutsatsResultaten visar att eleverna ofta väljer att inte närvara på lektionerna eftersom de känner sig dåliga.

AbstractWe have chosen to examine how it can be to be diagnosed with ADHD in adults. Our purpose of this study was to examine the experience of being diagnosed with ADHD in adulthood. We wanted to investigate if people feel that the diagnosis has led to a change and if so, in what way. We also wanted to investigate the impact that the participants attribute the diagnosis. We have made a qualitative study in which we interviewed five men aged 31-45 years, who have all had their diagnosis for a year or more.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka och jämföra vilka faktorer i lärares arbetsmiljö i storstad och mindre tätort, som samvarierar med lärares upplevda hälsa. För att uppfylla detta syfte har tre frågeställningar utformats: (1) Vad i arbetsmiljön upplever lärarna som stressorer vilka påverkar deras upplevda hälsa? (2) Vilken roll spelar skolledningen respektive kollegorna för lärarnas upplevda hälsa? (3) Hur korrelerar lärarnas upplevda hälsa med deras fysiska aktivitetsgrad?MetodEn kvantitativ metod i form av enkäter har används för att kunna besvara och analysera syftet och frågeställningarna. I huvudsak har enkäten utformats med fasta svarsalternativ. Ett så kallat bekvämlighetsurval har gjorts i val av skolor, där lärare på respektive skola som velat delta i studien har legat till grund för resultatsammanställningen.

The purpose of this study was to within a Swedish context and from five persons of foreign descent stories study how they have been affected by interpreting for their parents during their childhood and how this has affected the relationships within the family. Studies conducted in an American context have shown that children interpreting for their parents in everyday situations are prone to undertake roles similar of a family leader. Previous studies also show an increased danger of depression among children who interpreted for their parents. The study was conducted by the use of semi-structured interviews with five male respondents with a varying ethnic background. Using Antonovsky´s theoretical formulation ?sense of coherence? we were able to determine that although our respondents during their childhood were subjected to a large amount of stressful elements they also maintained a high sense of well-being.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur elever som idag inte aktivt deltar på lektionerna motiverar detta.Frågeställning:? Vilka faktorer påverkar eleverna till aktivitet/inaktivitet på lektionerna?? Vad krävs för att eleverna aktivt ska vilja delta på lektionerna?MetodVi har valt att utföra en kvalitativ intervjustudie med sju gymnasieelever med låg deltagande på lektionerna i idrott och hälsa. Elevernas svar har sedan tolkats med hjälp av den teoretiska modellen KASAM.ResultatEleverna anser att valet av aktiviteter är en stor anledning till att de inte deltar i undervisningen. De tycker att lektionsinnehållet är för enformigt och skulle istället vilja ägna sig åt mer individuellt anpassade aktiviteter som de har nytta av i framtiden. De saknar idag en motivering till varför de utför de olika momenten i undervisningen och förstår inte heller vad de ska ha för nytta utav den.SlutsatsResultaten visar att eleverna ofta väljer att inte närvara på lektionerna eftersom de känner sig dåliga.

Bakgrund: I Sverige insjuknar varje år cirka 24 000 personer i demenssjukdom. Då medellivslängden stiger, ökar antalet insjuknande för varje år. Att insjukna i demenssjukdom innebär både psykiska och fysiska funktionsnedsättningar i form av Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom (BPSD) som kan leda till problem i det dagliga livet. Studier har visat att musikterapi kan vara ett av många alternativ till icke farmakologisk behandlig vid BPSD hos personer med demenssjukdom.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur musik inverkar på personer med demenssjukdom.Metod: En allmän litteraturöversikt gjordes, där litteratur söktes utifrån syftet via databassökningar. Tio vetenskapliga artiklarn valdes ut, granskades och analyserades.Resultat: Resultatet visade på att musik kunde ge viss inverkan på personer med demenssjukdom.