Denna studie genomfördes i samarbete med Nacka Kommun i Stockholms län. Den svenska arbetsmiljölagstiftningen kräver att alla arbetsgivare ska bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete vilket i korthet innebär att arbetsgivaren systematiskt ska undersöka, genomföra och följa upp arbetet med arbetsmiljöfrågor. Tidigare forskning tyder på att det är den psykosociala arbetsmiljön som av arbetsgivarna anses som svårast att arbeta med samtidigt som den ses som en av de viktigare frågorna inför framtiden. Den psykosociala arbetsmiljön ses som svåråtkomlig och ogripbar. Arbetsmiljölagstiftningen kräver även att arbetsgivaren anlitar företagshälsovård i de fall organisationens egen kompetens inte räcker till.

Att personer med psykisk sjukdom riskerar att hamna i ett utanförskap då de saknar arbete är ett problem. Att integrera psykiskt funktionshindrade personerna i samhället kan bland annat ske genom arbetsträning. Att ta ett riktigt arbete är oftast ett för stort steg att ta när personer med psykiska funktionshinder skall komma åter till arbetslivet.Syftet med min studie är att undersöka vad arbetsträningen betyder för människor med psykiska funktionshinder. För att ta reda på detta har jag använt mig av kvalitativ metod. Jag har intervjuat fem personer med psykiska funktionshinder som arbetstränar på olika platser ute i arbetslivet bland friska personer.

Samhället och världen vi lever i är föränderlig, kanske mer än någonsin. Det finns en strävan efter tålighet och snabb återhämtning för att på ett så bra sätt som möjligt hantera händelser och förändringar som vi inte kunnat förutse. Robusta samhällen kan anses framstå som önskvärda i en föränderlig värld. Då samhällen består av människor kan det antas att robusta människor skapar goda förutsättningar för robusta samhällen.Syftet med denna studie är att få mer kännedom om hur en robust människa upplevs och om det finns likheter i beskrivningarna av ett robust samhälle och en robust människa. Studien genomfördes i form av tre semistrukturerade intervjuer med tolkande fenomenologisk analys.

Att få ett barn är en av de viktigaste händelserna i en människas liv. Om barnet har en funktionsnedsättning kan fäder känna en stor påfrestning. I denna situation är det viktigt med stöd och information från omgivningen. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur fäder till barn med funktionsnedsättning upplever och hanterar sin livssituation. För att kunna nå vårt syfte har vi gjort en kvalitativ intervjuundersökning med fem fäder till barn med funktionsnedsättning i X kommun.

Syftet med denna uppsats var att påvisa den livskraft som unga människor i Kiberas slum har. Vidare var syftet att visa på vad ungdomarna hoppas att denna livskraft ska leda fram dem till. Studien ville även lyfta fram vad det har funnits för milstolpar och hinder på vägen dit de är idag samt vilken typ av kompetens de besitter. Uppsatsen baserades på en kvalitativ metod. Empiri samlades in i Kibera under en femveckorsperiod.

Att beskriva hur unga kvinnor med psykisk ohälsa som deltar i en kognitivt inriktad självstärkande intervention, resonerar avseende sina resurser och möjligheter för att skapa förutsättningar till att skaffa ett arbete/studera och komma in i en social gemenskap. Vidare är syftet att kartlägga vilka motiv och förväntningar informanterna hade för att gå utbildningen..

Bakgrund: I Sverige brännskadas cirka 20 000 personer om året och cirka 1 363 patienter per år vårdas på sjukhus för sina brännskador. Livskvalitet betyder olika för samtliga människor beroende på vilken situation personen befinner sig i. En brännskada orsakad av en olyckshändelse kan utlösa en psykisk kris. Krisens faser är: chockfas, reaktionsfas, bearbetningsfas och nyorienteringsfas. En persons förmåga att hantera svårigheter i livet kan förstås utifrån känsla av sammanhang (KASAM).

I dag lider ca 25-35 % av skolungdomar av psykisk ohälsa. Tidigare forskning har visat att denna ohälsa beror på att ungdomar sover alltför lite, vilket i sin tur associerats till en ökad användning av sociala media. Orsakssambanden är emellertid oklara och varierar mellan studier. Av den anledningen genomfördes en enkätstudie på gymnasielever, för att ytterligare belysa hur sambanden ser hos svenska ungdomar.I undersökningen användes två frågeformulär bestående av en reducerad version av KASAM, ett sömnformulär, samt frågor angående sociala media.I studien deltog 51 elever (M: 18.0 år, SD 0.35), varav 22 kvinnliga och 28 manliga elever i ÅK 3. Resultatet visade att cirka hälften av eleverna (49 %) ansåg sig sova signifikant kortare tid än vad de önskade (p<0.0001).

Fysisk aktivitet ?r viktig. Uppsatsen bildades d? vi ville unders?ka hur fritidshemmen arbetar med fysisk aktivitet och m?rkte att det finns v?ldigt lite forskning om fysisk aktivitet p? fritidshem. Syftet med studien var att f? kunskap om l?rarna i fritidshemmets arbetss?tt och till hj?lp har vi anv?nt tre fr?gor; ? Vad ?r l?rare i fritidshemmets uppfattningar av riktlinjer om elevers fysiska aktivitet enligt l?roplanen? ? Hur arbetar l?rarna i fritidshemmet f?r att bidra till att ?ka elevers fysiska aktivitet i fritidshem? ? Vilka f?ruts?ttningar det finns f?r elevers fysiska aktivitet p? fritidshemmet enligt l?rarna i fritidshemmet? Genom enskilda semistrukturerade intervjuer med ?tta legitimerade l?rare i fritidshem samlade vi in material d?r vi unders?kte deras f?rst?else av Lgr22s riktlinjer, deras strategier f?r elevers fysiska aktivitet samt f?ruts?ttningar de har f?r fysisk aktivitet. Teorin vi utgick fr?n var det salutogena perspektivet, begreppet r?relsegl?dje, begreppet KASAM samt barndomssociologiska perspektivet.

Denna kvalitativa intervjustudie har som syfte att fånga innebörder i vad Reggio Emilia kan vara genom att intervjua fyra stycken verksamhetsansvariga inom Reggio Emilia inspirerade förskolor. Jag har använt mig av ett postmodernt och socialkonstruktionistiskt perspektiv samt ett poststrukturellt perspektiv för att belysa hur man ser på barn, lärande och verksamheten inom Reggio Emilia. I resultatet går det att konstatera att det finns stora variationer i hur de arbetar, men också vissa likheter. Anledningen till detta tycks vara att Reggio Emilia inte är en pedagogik med en metodbeskrivning utan en filosofi att inspireras av..

Denna studie syftade till att lyfta en utvald skolgårds värden ur elevers perspektiv för att sedan jämföra detta med de värden som ett upprustningsförslag tagit hänsyn till och arbetat mot. Denna beskriver de kvalitativt olika sätt som människor uppfattar en skolgård. Genom att identifiera värden som skolgården har för barn och vilken typ av värden som dokumenterats i underlaget kunde en jämförelse visa hur den planerade förändringen påverkar befintliga värden. Som metod användes observationer och intervjuer av elever samt studie av ritningar och andra handlingar kring upprustningsförslaget. Analysen tog stöd av begreppet KASAM och det salutogena perspektivet som fokuserar på vad som främjar hälsa och skolgårdens värden sorterades och bearbetades med hjälp av tre perspektiv; det fysiskt interaktiva, det sociala och det semiotiska.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att bidra med kunskap om föräldradelaktighet genom att kartlägga faktorer som inverkar på delaktighet och inflytande för föräldrar under arbetet med åtgärdsprogram samt belysa delaktighet utifrån föräldrars upplevelser. De specifika frågeställningarna lyder: ? Hur upplever föräldrar sina möjligheter till delaktighet och inflytande vid upprättande av åtgärdsprogram? ? På vilka sätt kan en grundskola arbeta för att föräldrar ska bli delaktiga vid upprättandet av åtgärdsprogram? Följdfrågor blir då: ? Vilka betydelsefulla faktorer kan identifieras? ? Vilka mindre gynnsamma faktorer kan identifieras? Teoretisk förankring Det teoretiska ramverk som vi utgår från i studien är systemteori och Antonovskis KASAM-teori, känslan av sammanhang. Systemteorin syftar till att se och utforska delar som tillsammans bildar en helhet. Det systemiska tänket bygger på att vi som människor utvecklas och tillägnar oss kunskap genom feedback och återkoppling mellan system som vi ingår i.

Schizofreni anses vara den allvarligaste psykiska sjukdomen som en människa kan drabbasav. Ungefär 1 % av den svenska befolkningen kommer någon gång att få diagnosen.Schizofreni orsakar ett enormt lidande för den drabbade och dess familj. Återfallsfrekvensenär hög och ger stora konsekvenser för personens liv. Syftet var att ta reda på varför personermed schizofrenidiagnos återinsjuknar samt vad sjuksköterskan kan göra för att motverkaåterfall. Arbetet är en litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar sökta och funna idatabaserna CINAHL och PubMed.

Mitt syfte i den här studien har varit att undersöka i vilken utsträckning elever i skolan upplever känsla av sammanhang på idrottsundervisningen. Känsla av sammanhang eller KASAM som begreppet heter handlar om i hur hög grad man upplever olika komponenter i tillvaron (begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet). Beroende på hur låg eller hög grad av känslan man besitter, har man olika bra förutsättningar till hälsa i livet. Detta begrepp är myntat av Aaron Antonovsky. Mer om detta i avsnittet om teoretiskt perspektiv.

The aim of this study was to illuminate critical factors that facilitate respectively obstruct the novice nurse's development during her first year in the profession. The method used was a systematic literature review according to Goodman's model. The 8 qualitative scientific articles were scrutinized by using a form developed by Pedersen and Sigling (2002). The result shows that cognitive factors, stress, social factors as well as affective factors are critical during the novice nurse's first professional year. The results are related to Antonovsky's concept sense of coherence..