SyfteUppsatsen har till syfte att undersöka på vilket sätt den nya överenskommelsen mellan läkemedelsindustrin och läkarkåren kan komma att förändra relationen. Vi vill utifrån denna fallstudie även skapa en grundläggande förståelse för hur ett formaliserat regelverk påverkar liknande relationer. MetodUndersökningen har genomförts genom en kvalitativ fallstudie baserad på djupintervjuer. Vi har intervjuat sju personer med olika anknytning till relationen mellan läkemedelsindustrin och läkarkåren. Vid undersökningen har vi använt oss av en abduktiv ansats.

Titel Tilläggsarbete ? Vilket regelverk är gällande rätt i kommersiella förhållanden?Ämne/kurs Filosofie kandidatuppsats i Handelsrätt, 15 hpFörfattare Fredrik HåkanssonFredrik MagnussonMichael OhlssonHandledare Dr Pontus Sjöström, Universitetslektor i juridik, Högskolan KristianstadNyckelord Tilläggsarbete, ÄTA-arbete, standardavtal, KonsumenttjänstlagenProblem Köp av tjänster för reparationer och tilläggsarbeten har länge skapat problem för bostadsrättsföreningar. För konsumenter finns ett skydd vid köp av tjänster via KtjL, ett liknande skydd saknas för mindre företag och bostadsrättsföreningar. Ett problem blir då när ÄTA-arbeten får utföras och till vilket pris.Syfte Syftet med denna uppsats är att redogöra vilka regler som gäller vid ÄTA-arbeten och köp av tjänster vid kommersiella avtal, alltså näringsidkare till näringsidkare.Metod Vi använder oss av doktrin, lagtext, förarbeten samt rättsfall från HD. Utifrån detta kommer vi att beskriva vår tolkning av lagtexten för att förstå bakgrunden till paragraferna, alltså den rättsdogmatiska metoden.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att se hur redovisningen av bonus- och incitamentsprogram förändrats för åren 2003 till 2006, för de svenska börsbolagen som är listade på OMX Nordic Exchange Stockholm.Vi vill veta om det skett en förändring och om denna förändring beror på införandet av IFRS/IAS standarder år 2005, den Svenska koden för bolagsstyrning år 2005 eller Skandiaskandalen.Metod: Denna studie är till stor del av deskriptiv karaktär, då vi valt att genomföra en dokumentstudie. Vi har vidare valt att tillämpa en öppen ansats, genomfört en longitudinell undersökning och använt oss av metodtriangulering för att på bästa möjliga sätt uppnå syftet med studien.Teori och regelverk: Vi har valt att tillämpa Corporate Governance och Agentteorin. Vidare har vi använt oss av svenska och internationella regelverk, dessa är IFRS 2 samt IAS 19. I denna studie har vi även valt att tillämpa den svenska koden för bolagsstyrning.Empiri: En granskning av 116 stycken årsredovisningar har gjorts och dessa har vi noggrant redogjort för i resultatet, analysen och i undersökningsmallen.Slutsatser: Vår undersökningar visar att rörlig ersättning inte påverkats av några förändringar alls. Optionsprogrammen har inte förändrats över den valda tidsperioden.

Måldokument och betygskriterier på nationell nivå är generellt utformade för att möjliggöra lokala tillämpningar, bedömningar och beslut (det sk ?lokala frirummet?). Detta ställer krav på skoloratt omforma de nationella dokumenten till lokala kursplaner och bedömningskriterier. Det förefaller finnas en vilsenhet bland lärarna om relationen mellan lokala och nationella kriterier.Det förefaller också finnas en vilsenhet bland skolledningar om hur arbetet med att ta fram lokala bedömningsgrunder skall ledas för att komma bort från ?inre mallar? när bedömningar görs.I examensarbetet studeras vad regelverket egentligen kräver och olika begrepp benas ut.

På senare tid har företags skattefrågor fått en större betydelse dåallt fler intressenter ser till hur företag hanterar sinaskattekostnader. Nya dimensioner som skapats innefattar etik,moral och socialt ansvar. För att företagen ska tillfredsställa sinaintressenter måste de minska på skattekostnaderna samtidigt somde följer de regelverk som reglerar skattehanteringen. Företagetsskattekostnader, skatterisker samt de kostnader som uppstår för atthantera företagets skattefrågor är de områden som skattestrateginska beröra..

Revisorn har en viktig roll i ett företagssamhälle då de kvalitetssäkrar den information som ligger till grund för beslutsfattare både inom och utom organisationen. Revisionsprofessionens ledord har genom åren varit oberoende, objektivitet och integritet. Frågan är här huruvida revisorn har möjlighet att leva upp till dessa ledord då det finns influenser från olika aktörerna inom området. Uppfattningar kan skilja sig åt mellan revisorer och allmänheten, om vad som ska ingå i revisorns arbetsuppgifter och vad som är möjligt att granska inom regelverkets ramar. De förväntningar och behov som revisorn inte kan tillgodose hos allmänheten och de externa intressenterna kan leda till ett förväntningsgap, då aktörerna har olika förväntningar om vad en revision skall innehålla.Studien ämnar undersöka och beskriva svenska revisorers syn på den information de ska bedöma utifrån rådande regelverk och praxis.

Sverige är under 2010 ett av de länder som satsar mest resurser på FoU. Den svenska lagstiftningen erbjuder icke-noterade bolag tre olika regelverk. Varje regelverk ger i sin tur olika möjligheter för företaget att kostnadsföra alternativt aktivera FoU-kostnader. Tidigare studier har påvisat samband mellan faktorer så som räntabilitet på totalt kapital, aktiekurs, inkomst samt storlek och valet mellan att kostnadsföra alternativt aktivera FoU-kostnader. Denna bakgrund har lett fram till vår forskningsfråga: Vilka av faktorerna omsättning, soliditet och total FoU- kostnad som andel av omsättning kan påverka valet av aktivering alternativt kostnadsföring vid redovisning av FoU i forskningsintensiva icke noterade bolag? Syftet med studien har varit att beskriva hur företag redovisar sina FoU-kostnader och pröva sambandet mellan de tre faktorerna hos forskningsintensiva icke-noterade bolag.

Kommissionen presenterade år 2008 ett förslag om en ny europeisk associationsform ett s.k. SPE-bolag (Societas Privata Europaea), ett privat europabolag särskilt anpassat för små och medelstora företag. Syftet med förordningen är bl.a. att göra det enklare och mer flexibelt för små och medelstora företag att utöva sin verksamhet och etablera sig på den inre marknaden och därav stärka deras konkurrenskraft. I takt med utvecklingen av bolagsrätten på den överstatliga nivån är bolagsrätten i Sverige också föremål för utveckling och förändring.

Bakgrund: 1990-talskrisen och dagens finanskris har liknande uppkomst som härleds till alltför generös utlåning. Som följd uppkom stora kreditförluster i majoriteten av bankerna. För att öka riskmedvetenheten hos bankerna samt för att stabilisera den finansiella ekonomin finns myndigheter och kommittéer som övervakar och sätter regler för hur bankverksamheten skall fungera.     Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka om, och i så fall hur, kreditgivningsprocessen mot privatpersoner har förändrats genom åren. Vi ville studera om Baselrekommendationerna och andra regelverk har fått en direkt påverkan på bankernas sätt att hantera dessa krediter. Genomförande: För att uppnå studiens syfte har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med anställda på de fyra svenska storbankerna samt med en senior analytiker på Finansinspektionen. Den insamlade empirin analyserades sedan utifrån gällande teori inom området.Resultat: Majoriteten av bankerna har ändrat sin kreditprocess sedan 1990-talet och gått från pantbelåning med säkerheten i fokus, till att använda kassaflödesbelåning.

Inom EU förekommer varierande anslutningsvillkor till de nationella socialförsäkringssystemen. Rätten till vissa förmåner är kopplade till arbete och inbetalningar av sociala avgifter, medan bosättning även kan fungera som tillhörighetsgrund. I Sverige är socialförsäkringen uppdelad i två grenar, nämligen förmåner som grundar sig på bosättning samt förmåner som är arbetsbaserade och grundar sig på arbete i Sverige. Bosättning utgör således ett reellt försäkringsvillkor för att omfattas av den bosättningsbaserade försäkringen. En neutral utgångspunkt för bosättningsbedömningen i svensk rätt är huruvida personen är att betrakta som bosatt enligt folkbokföringslagen (1991:481) och därmed är folkbokförd i Sverige.

Problembakgrund/Problemdiskussion: Mitt under brinnande finanskris 2008 tvingades den välkända storbanken Lehman Brothers ansöka om konkurs. Bankens konkurs i kombination andra finansiella instituts var startskottet på en intensiv debatt beträffande flertalet företeelser på den finansiella marknaden. En av dessa företeelser var blankning. Kritiker menar att blankning bidrog till att destabilisera en redan skakad marknad och generera omotiverat stora prisras på aktiemarknaden. Förespråkarna menar och andra sidan att det inte är blankning som formar marknaden utan att det endast är en strategi baserad på brister i marknaden.Oavsett vilken sida som står närmast sanningen ledde debatten till att EU instiftade ett nytt regelverk, som till viss del begränsar blankning och ökar dess transparens.

Samarbetet inom EU ställer långtgående krav på medlemsstaterna att underlätta för unionens medborgare att utnyttja de friheter EG-rätten genom EG-fördraget ställt upp. En av dessa friheter är fri rörlighet för arbetstagare och egenföretagare inom EU. Denna fria rörlighet skapar förutom möjligheter även svårigheter. Nationella regelsystem på skatte- och socialförsäkringsområdet måste anpassas till de övriga medlemsländernas system för att den enskilde inte skall hindras genom diskriminering då denne utnyttjar den fria rörligheten. För att förebygga och förhindra problem som kan uppstå angående socialförsäkringstillhörighet för den som flyttar, har EU-samfundet skapat ett regelverk för att samordna medlemsstaternas socialförsäkringssystem.

Då elbranschen är positiv till en utveckling som leder till att allt fler elkunder också blir sin egenelproducent finns det anledning att undersöka vilka nyckelfaktorer som finns påmikroproduktionsmarknaden i Sverige. I studien genomfördes en kartläggning av elmarknadensaktörer och regelverk samt en socioteknisk och en beräkningsteknisk analys. Den sociotekniskainnefattade de omvärldsfaktorer som påverkar elmarknaden för mikroproduktion idag samt vidinförandet av nettodebitering. Omvärldsfaktorerna som har undersökts är de politiska, ekonomiska,sociokulturella, tekniska, legala och ekologiska aspekterna. I den beräkningstekniska delengenomfördes två lönsamhetskalkyler, en för en aktuell fastighet i Norra Djurgårdsstaden däråterbetalningstiden och en potentiell vinst studerades utifrån ett flertal olika förändringsfaktorer.

Banker utsätts för olika risker i sin verksamhet som kan medföra oväntade förluster. På senare tid har det blivit viktigt att företag hanterar risker som kommer inifrån verksamheten, så kallad operativ risk, med olika typer av kontroller för att undvika oegentligheter och felaktigheter. Efter olika företagsskandaler i omvärlden har nya regelverk uppkommit, däribland Basel II. Syftet med detta nya regelverk är att åstadkomma en bättre hantering av risker i berörda företag. Problemet som bankerna nu ställs inför är att de måste finna en lösning på hur operativa risker skall hanteras då Basel II direktivet blir lag.

Från och med den 1 januari 2005 ska alla noterade företag inom den Europeiska Unionen (EU) tillämpa internationellt enhetliga redovisningsstandarder (IFRS) vid upprättandet av koncernredovisning. Ett område där förutsättningarna har förändrats väsentligt rör redovisning av företagsförvärv enligt IFRS 3. De nya reglerna ställer betydligt högre krav på redovisning av företagsförvärv än tidigare normgivning och avsikten med de strängare reglerna är att underlätta bedömningen av företagsförvärv för utomstående. Uppsatsens syfte är att redogöra för de förändringar som övergången av redovisningsregler från RR 1:00 till IFRS 3 har haft för svenska börsnoterade företag. Vår ambition är att redogöra för övergången till IFRS i fyra företag som genomfört företagsförvärv under 2005.