Bakgrund: Under 2000-talet har många av klubbarna i både Svenska Hockeyligan och Allsvenskan i fotboll haft ekonomiska problem. Flertalet elitidrottsklubbar har gått från att tidigare vara ideella föreningar till att idag, genom bolagiseringar, drivas som elitidrottsföretag. Ett verktyg som idag används för att utveckla företags verksamheter i flera vitt skilda branscher är riskkapital där riskkapitalister eller riskkapitalbolag köper in sig i företaget. Elitidrottsföretagen påverkas dock av regelverk som potentiellt sett begränsar elitidrottsföretagens möjligheter att använda riskkapital.Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera om elitidrottsklubbar inom svensk fotboll och ishockey kan utveckla sin verksamhet med riskkapital.Metod: Studien har en kvalitativ ansats där intervjuer har genomförts med representanter från tio elitidrottsklubbar inom svensk fotboll och ishockey.Resultat: Studien visar att elitidrottsklubbar inom svensk fotboll och ishockey bör kunna använda sig av riskkapital för att utveckla sin verksamhet. Gällande regelverk, 51-procentsregeln, hämmar dock klubbarna i användningen av riskkapital, då riskkapitalistens möjlighet till kontroll över sin investering begränsas.

Bakgrund och problem: Under de senast decennierna har en global harmonisering av redovisningen utvecklats. Detta har medfört att framställningen av redovisningen blivit allt mer tids- och resurskrävande för mindre företag som blivit tvungna att anpassa sin redovisning efter komplexa och omfattande regler och rekommendationer. Detta ledde fram till att BFN skapade fyra nya uppsättningar av regelverk som anpassats efter företagens storlek och associationsform. Av dessa fyra utformades K2 med målsättningen att reglerna skulle vara enkla, tydliga och heltäckande för mindre företag i syfte att minska den administrativa bördan. K2 färdigställdes 2008 och har sedan införseln varit ett valfritt alternativ till äldre normgivning.

Tillämpningen av de nya K-regelverken blev tvingande från och med 1 januari 2014. För mindre aktiebolag stod valet mellan det regelbaserade regelverket K2 och det principbaserade regelverket K3. En rad studier och artiklar är publicerade i syfte att beskriva hur valet dem emellan bör ske. Resultaten har varierat men man har kunnat enas om att bransch, företagets storlek, konsulters inrådan, intressenter samt bolagets finansiella ställning har betydelse vid valet av regelverk. Ingen entydig bild har däremot framkommit om när K3 kan anses ge ökad nytta för bolaget.

Bakgrund och problem: K2-regelverket är framarbetat utav Bokföringsnämnden ochskatteverket. Detta regelverk gäller än så länge bara för mindre aktiebolag. Syftet medregelverket är att det skall förenkla redovisningen och därigenom minska denadministrativa bördan för de berörda företagen. Förenklingar som föreslås är delsgenom färre periodiseringar men också att företag kan använda sig avschablonmässiga värderingar. Mindre aktiebolags främsta intressenter, skatteverketoch långivare använder sig av företagens externa redovisning som beslutsunderlag iolika situationer.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida 2000-talets finanskris har haft någon inverkan på den svenska bolånemarknaden för privatpersoner. Då krisen har slagit hårt mot fastighetsmarknader runt om i världen, vill vi se i vilken utsträckning den har drabbat Sverige. Arbetet ämnar undersöka huruvida bankernas inställning till att utfärda bostadslån har förändrats något, samt utifall det har skett några förändringar av regelverk och direktiv från svenska myndigheter.Metod: I vår uppsats har vi använt oss utav såväl en kvalitativ metod som en kvantitativ. Den kvalitativa metoden utgörs av intervjuer, medan den kvantitativa metoden utgörs av information som insamlats genom internet samt diverse litteraturer. Forskningsarbetets avgränsning sträcker sig till att undersöka den svenska bolånemarknaden.

Bakgrund och problemdiskussion: Varulagret i ett tillverkande företag är ofta en väsentligpost och har en betydande inverkan på företagets redovisade resultat. Det uppkommersvårigheter vid värderingen av ett egentillverkat varulagret då det är många saker som det skatas ställning till. Bland annat ska företagen bestämma vilka resurser som ska ingå i värdet,vilka direkta och indirekta kostnader som ska föras till anskaffningsvärdet samt hur dessa skafördelas. Därför kan samma tillgång få olika värde beroende på hur företagen gör dessavärderingar. Idag kan företagen välja att redovisa sitt varulager enligt flera regelverk men detär nu aktuellt med ett nytt regelverk från BFN som betecknas K2.Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera hur tillverkande företag går tillväga vid värderingav varulager i förhållande till reglerna i BFNAR 2000:3 och samtidigt undersöka vad K2-reglerna kommer att innebära vid värderingen.Metod: Undersökningen har gjorts på tre tillverkande företag i Västra Götaland och då viville skapa en djupare förståelse för hur dessa företag går tillväga när de värderar sittvarulager ansåg vi att en kvalitativ metod passade bäst.

Rapporten handlar om ett examensarbete utfört av två studenter vid Mälardalens högskola i Västerås. Examensarbetet går ut på att utveckla och konstruera ett dokument som innehåller EASA Part M sektion A med tillhörande AMC och amendments. Dokumentet skall vara enkelt att jobba med genom att navigera i med hjälp av hyperlänkar, användning av kortkommando i PDF-programmet samt innehålla beskrivningar av skälen bakom tillförda ändringar (amendments) av Förordningen 2024/2003. I arbetet ingår även två Guider. Den ena handlar om vägledning till hur man kan uppdaterar i huvuddokumentet (EASA Part M och relaterade AMC) och den andra Guiden är en presentation som hjälper till att hitta rätt i EASAs webbsida.Målgruppen är studenter och eventuellt flygbolag, därför blev vår uppgift framförallt att skapa ett pedagogiskt dokument.

Försäkringar är en typ av tjänster som lämpar sig särskilt väl för internationell handel då försäkringsavtal enkelt kan slutas mellan två parter utan att några varor eller ar-betskraft behöver förflyttas över gränserna. Den gränsöverskridande handeln med försäkringar aktualiserar precis som den övriga gränsöverskridande handeln den in-ternationellt privaträttsliga problematiken. Det är dock ofta så att försäkringstagaren befinner sig i en utsatt situation när försäkringen väl behöver användas. Försäkringen faller ju i många fall ut när försäkringstagaren lidit någon typ av skada. Med tanke på att försäkringstagaren befinner sig i en utsatt situation både rent ekonomiskt och för-handlingsmässig har lagstiftaren valt att särskilt reglera detta område.

De svenska fastighetsfondernas närvaro har inte varit lång jämfört med fastighetsfonder i Nederländerna, Tyskland och Storbritannien. Av dessa länder har Sverige även den minst utvecklade marknaden för fastighetsfonder. Fastigheter som tillgång är förknippat med låg risk och är därför en attraktiv placeringsform för kapitalplacerare som ämnar riskdiversifiera sin portfölj. Ett fastighetsägande kan bedrivas indirekt eller direkt. Ett indirekt fastighetsägande via fastighetsaktier korrelerar dock med börsen och ett direkt fastighetsägande är en illikvid och resurskrävande investering.

SAMMANFATTNINGTitel: Krishanteringsplanen ? ett verktyg eller en dammsamlare?En studie av en F-9 skola i Mellansverige.År 2010 Antal sidor: 25Syftet med denna underökning är att belysa hur arbetet med skolans kris- och katastrofhanteringsplan bedrivs på medelstor F-9 skola i Mellansverige.- Hur resonerar skolpersonal om det regelverk som styr krishanteringsplanen, samt hur denna arbetats fram och hur arbetet med planen bedrivs idag, hur kunskap om krishantering sprids till personal, samt hur personal tycker att krishanteringen på skolan fungerar.Undersökningen är kvalitativ och genomförd med semistrukturerade personliga intervjuer kompletterade med litteraturstudier.Den undersökta skolans krishanteringsplan utarbetades för ca åtta år sedan. Få av skolans nuvarande krisgrupp var med i upprättandet av planen. Tanken är att den ska revideras årligen. Dock visade det sig vid undersökningen att det var två år sedan sist.

Huvudsyftet med denna studie är att ta reda på om mindre onoterade aktiebolag som arbetar med forskning och utveckling valt att tillämpa K2- eller K3-regelverket. Delsyftet är att undersöka vilka faktorer som kan inverka på valet. En förhoppning med studien är att denna kan vara till hjälp för de företag som står inför valet mellan K2 och K3. I studien har en kvantitativ metod tillämpats. Empiriskt material har samlats in genom årsredovisningar, via databasen Retriever samt via kontakt med ansvarig person på företagen i urvalet.

Dagens värderings och redovisningssystem av spelare uppvisar brister när det gäller att utläsa en klubbs egentliga värde i en balansräkning. Spelarna får idag redovisas enligt en av de två alternativ som det Svenska Fotbollsförbundet ställt upp. Alternativen går dock främst ut på att periodisera kostnader, inte att spegla ett rättvisande värde av klubben.Begreppet ?verkligt värde? är aktuellt inom dagens redovisning. IASB arbetar med att harmonisera redovisningen världen över och i deras arbete spelar begreppet en viktig roll.

BFN har sedan början av 2000-talet arbetat med att ta fram ett nytt allmänt råd med tillhörande vägledning för större onoterade företag, K3. K3 är tänkt att vara huvudregelverk i K-projektet som består av K1, K2 och K4, där K1 är till för de minsta företagen, K2 är för mindre aktiebolag och ekonomiska föreningar och K4 för de större noterade företagen. Syftet med att ta fram ett nytt regelverk har varit eftersträvan att nå en ekonomisk jämförbarhet mellan internationella företag i samma storlek. K3 ska vara en översättning av det internationella regelverket IFRS for SME.Syftet med vår uppsats har varit att ta fram de skillnader som finns mellan de gällande svenska rekommendationerna och lagtext samt den internationella motsvarigheten av K3, IFRS for SME. De områden vi valt att undersöka är immateriella tillgångar, rörelseförvärv och goodwill samt leasing då dessa anses vara redovisningstekniskt komplicerade.Vi har genom ett juridiskt och analytiskt synsätt arbetat för att ta fram de skillnader som finns mellan de gällande reglerna och rekommendationerna.

Trafikverket i Norr- och Västerbotten har noterat oproportionerligt många problem med den relativt nya typen av vägtrummor (spännvidd < 2 m) som är formade som valv utan botten. Valvbågskonstruktionen är framtagen för att underlätta fiskvandring samt förbättra livsvillkoren för andra vattenlevande organismer i våra vattendrag. Fokus har tidigare legat på miljömässiga förbättringar, och mindre hänsyn har tagits till tekniska krav på konstruktionen.Totalt har åtta valvbågar studerats närmre, för att få information om skador och anläggande. En litteraturstudie har utförts för att studera hur vattenströmmar påverkar konstruktionen och vilka åtgärder som därmed krävs. Trafikverkets befintliga regelverk har använts för att undersöka vilka krav som ställs på konstruktioner i vatten, och därefter anpassat dessa till valvbågskonstruktionen.De största problemen är undermålig grundläggning, icke-existerande eller dåligt erosionsskydd och den kanske viktigaste faktorn; i stort sett obefintlig projektering av valvbågar som är mindre än två meter.Målet har varit att ta fram tydliga riktlinjer för hur en valvbåge bör projekteras och senare anläggas.

Bakgrund: Sedan 2004 arbetar Bokföringsnämnden (BFN) med att ta fram fyra kategorier av ett förenklat och samlat regelverk för företag i Sverige. K3-regelverket som utgör ett av dessa fyra regelverk och just nu utarbetas kommer att vara det huvudsakliga regelverket för alla onoterade företag som inte valt att tillämpa den så kallade IAS-förordningen. Vid ett sammanträde som hölls i juni 2010 beslutades att förslaget till ett nytt allmänt råd med vägledning om Upprättade av årsredovisnig (K3) skulle gå ut på remiss. Det som ledde till många kritiska remissvar var K3s kapitel om materiella anläggningstillgångar, mer specifikt, den så kallade komponentansatsen.Syfte: Uppsatsens syfte är att identifiera aktörer med olika perspektiv på externredovisning av fastighetsförvaltande företag och som aktivt har yttrat sig angående komponentansatsen i utkastet till K3-regelverket. Deras syn på komponentansatsen kommer att beskrivas samt analyseras och förklaras utifrån ett kostnads- och värderesonemang.Metod: En undersökning av attityder och värderingar har genomförts med ett antal aktörer som identifierats.