Sök:

Sökresultat:

1088 Uppsatser om Könsuppdelad statistik - Sida 47 av 73

En studie i rationalitet. : En studie om skillnader i rationalitet mellan fondförvaltare ochprivatpersoner med avseende till deras rationalitet vid investeringsbeslut.

Civilekonomuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitet, 2011Författare:Rasmus Wallgren & PÀr Ericson Handledare: Christopher Von Koch Examinator: Sven-Olof Yrjö Collin Titel: En studie i rationalitet Bakgrund och problem: Den senaste finansiella krisen ledde till ökad granskning och kritik mot Efficient Market Hypothesis och tron pÄ rationella förvÀntningar och effektiva marknader. Behavioral finance uppkom som ett försök att förklara varför de traditionella synsÀtten inte alltid tycks förklara marknadsaktörers beteende och ifrÄgasÀtter synsÀttet om att marknadens aktörer agerar rationellt. VÄr studie bidrar med en jÀmförelse mellan privatpersoner och fondförvaltare i deras rationalitet. Detta Àr intressant eftersom mÄnga privatpersoner vÀljer att spara i fonder och stÀller dÀrmed sina besparingar till fondförvaltarnas förfogande. Syfte: Att undersöka huruvida det finns skillnader mellan privata aktiesparare och fondförvaltare i deras rationalitet vid beslutsfattande.

Riskfaktorer och prevention för unga suicidala patienter : - En litteraturöversikt

Syfte: Att undersöka om lÀrare anser sig ha tillrÀckliga kunskaper för att identifiera och hÀnvisa vidare elever med psykisk ohÀlsa, om de anser att tillrÀckliga resurser finns tillgÀngliga för att hjÀlpa dessa elever, samt deras uppfattningar om var det huvudsakliga ansvaret för dessa elever ligger. Metod: Studien var en deskriptiv tvÀrsnittsstudie och undersökte 32 stycken yrkesverksamma högstadielÀrare i Dalarnas lÀn. Svaren samlades in via webbenkÀt. Resultaten bearbetades med hjÀlp av deskriptiv statistik i statistikprogrammet SPSS (Statistical package for the social sciences). Resultat: Resultatet frÄn studien visade att respondenterna upplever att de inte har tillrÀckliga kunskaper i hur psykisk ohÀlsa hos unga kan identifieras samt att de har otillrÀckliga kunskaper om vilka resurser som finns att tillgÄ.

Skolan ? en kontraproduktiv realiseringsarena

I detta arbete undersöks nÄgra lÀrares förestÀllningar om kopplingar mellan sprÄk, klass och skolframgÄng. Med utgÄngspunkt i skolans reflexiva förhÄllande till sprÄket analyseras hur lÀrarna ser pÄ arbetarklasselevers svÄrighet att förstÄ ett sprÄk de inte Àr socialiserade i och hur denna syn pÄverkar undervisningen och elevernas möjlighet att lyckas i skolan. Tre lÀrare frÄn tvÄ olika skolor har intervjuats och deras berÀttelser och upplevelser har tjÀnat som grund till analysen och teorierna. TvÄ av intervjuerna har spelats in och sedan transkriberats medan den tredje intervjun har utförts skriftligt dÄ informanten inte har kunnat nÀrvara. Med utgÄngspunkt i aktuell statistik om klassrelaterad differentiering i skolan stödjer sig denna studie pÄ Bernard Lahires (2008) teser om det dissonanta mötet mellan arbetarklasselevernas praktiska förhÄllande till sprÄket och skolans krav pÄ ett reflexivt, objektifierat sprÄk, samt pÄ Basil Bernsteins (1975) kodteori kopplad till skolframgÄng och pÄ Ann Runfors (2010) diskussion kring kategoriseringen och underkÀnnandet av vissa elever i namn av utjÀmning.

HÀlsorisker vid rivningsarbeten : Utförandet av rivningsarbeten pÄ smÄ och stora byggföretag med fokus pÄ kemiska hÀlsorisker

SammanfattningGenom att implementera kontinuerligt förbÀttringsarbete skapas möjligheter för utveckling av företaget. Det Àr viktigt att följa den globalt fluktuerande efterfrÄgan för att kunna bemöta kundens krav och differentiera sig ifrÄn dess konkurrenter. Dock Àr en implementering av förbÀttringsprogram komplext och sÀtter höga krav pÄ organisationen. Detta tvingar ansvariga till att ha förstÄelse, kunskap och drivkraft för konceptet. Denna studie baseras pÄ hur Posten AB i Sverige stÀller sig till förbÀttringsarbete. Idag anvÀnder sig företaget utav stödsystem C2 för att underlÀtta och skapa systematik i deras förbÀttringsarbete.

VÀljarbeteende pÄ kommunnivÄ- en statistisk undersökning om det sociala tryclets pÄverkan

Socialdemokraterna har inte lÀngre samma övertag i svensk politik som man haft tidigare och dÀrmed har partiernas vÀljargrupper förÀndrats pÄ senare Är, exempelvis har Moderaterna gjort stora valframgÄngar vid valen 2006 och 2010. VÀljarbeteende Àr ett inom statsvetenskapen ofta undersökt forskningsomrÄde och vanligast Àr att analyser görs pÄ individnivÄ. Kandidatuppsatsen har ambitionen att göra analyser pÄ aggregerad nivÄ och analysen kommer att fokuseras mot röstande pÄ Socialdemokraterna och Moderaterna pÄ kommunnivÄ. Avsikten Àr att mer specifikt analysera data pÄ kommunnivÄ för att bidra till ansatser i valforskningen som Àgnar uppmÀrksamhet Ät data pÄ aggregerad nivÄ. Tidigare forskning visar att socialt urskiljbara grupper av vÀljare röstar pÄ partier som företrÀder denna grupps intressen och vÀrderingar.

Topplistan som motivationsfaktor

VÀldesignade spel Àr naturligt motiverande för att hÄlla kvar sina spelare. För att ett spel ska bli framgÄngsrikt Àr det viktigt att det innehÄller motivationsförstÀrkare. PÄ senare Är har element hÀmtade frÄn speldesign Àven anvÀnts inom andra omrÄden, utanför sin vanliga kontext. Detta sammanfattas i begreppet gamification (sv. spelifiering).

Beteendemodifierande lÀkemedel till hund och katt

VeterinÀr beteendemedicin Àr ett relativt nytt omrÄde. Internationellt sker en ökad diagnosticering av psykiska sjukdomar och syndrom hos sÀllskapsdjur med efterföljande medicinering. Studien syftade dels till att öka kunskapen om hur beteendeproblem hos hund och katt behandlas farmakologiskt i Sverige och hur veterinÀrer och djurpsykologer ser pÄ sin egen kompetens inom omrÄdet. Dessutom till att undersöka vad veterinÀrer och djurpsykologer har för instÀllning till beteendemodifierande lÀkemedel och produkter. Samt slutligen att fÄ en uppfattning om hur mycket beteendemodifierande lÀkemedel och produkter som anvÀnds till hund och katt.

Restriktioner vid hÀktning. En rÀttsteoretisk studie av restriktionstillÀmpningen i Sverige.

EuroparĂ„dets tortyrkommittĂ© har sedan början av 90-talet kritiserat Sverige för att ha tillĂ€mpat restriktioner i samband med hĂ€ktning i allt för hög utstrĂ€ckning. Restriktionerna syftar till att pĂ„ olika sĂ€tt begrĂ€nsa den hĂ€ktade frĂ„n omvĂ€rlden i situationer dĂ€r det finns en risk för kollusionsfara, dvs. en risk för att den hĂ€ktade försvĂ„rar brottsutredningen. Offentlig statistik frĂ„n Åklagarmyndigheten visar att restriktioner följer i nĂ€stan samtliga fall om kollusionsfara föreligger. Detta överensstĂ€mmer inte med lagstiftarens intentioner om att restriktioner ska tillĂ€mpas Ă„terhĂ„llsamt.

Den framtida operativa förmÄgan: Förslag pÄ organisatoriska ÄtgÀrder för RÀddningstjÀnsten Halmstad

Syftet med denna rapport Àr att lÀgga fram förslag pÄ organisatoriska ÄtgÀrder Ät RÀddningstjÀnsten Halmstad. Genom att titta pÄ dagens organisation utifrÄn sett, som en representant för tredjeman, Àr förhoppningen att detta ska ge ett nytt perspektiv pÄ dagens organisation och de problem denna stÄr inför. RÀddningschefen i Halmstad, Hans Ekberg, har Älagt organisationen att rannsaka sig sjÀlva och lÀgga fram förslag pÄ ÄtgÀrder inför nÀsta kommunala handlingsprogram för skydd mot olyckor. Uppdraget i stort Àr fördelat pÄ sju deluppdrag dÀr denna rapport kommer att fokusera pÄ tre av dessa. Detta görs genom att besvara fem frÄgor: hur Àr dagens organisation utformad, vilka problemomrÄden finns, hur ser kommunens framtid ut, vilka ÄtgÀrder Àr nödvÀndiga, angelÀgna, eller önskvÀrda, samt vilka fortsatta frÄgor finns det för den operativa förmÄgan? Bakgrunden till uppdraget Àr att RÀddningstjÀnsten Halmstad likt mÄnga andra rÀddningstjÀnster i dagen Sverige ser ett större behov av att rekrytera RÀddningspersonal i Beredskap till framförallt orter utanför centralorten.

Ditt ord i vÄra bygder : En jÀmförande studie mellan psalmer och skillingtryck Ären 1819-1914

VÄldtÀkt Àr ett stÀndigt aktuellt Àmne samtidigt men Àven ett som man gÀrna undviker att tala om det. Sverige Àr det land som har vÀrst statistik nÀr det gÀller vÄldtÀktsbrottet, vilket kan bero pÄ flera olika anledningar som dock inte kommer att undersökas nÀrmare i uppsatsen.De flesta vÄldtÀkterna sker inom hemmets vÀggar, dÀrför förefaller det uppseendevÀckande att de inomÀktenskapliga vÄldtÀkterna kriminaliserades i Sverige sÄ sent som pÄ 1960 talet.Uppsatsen tar upp hur resonemangen kring genus, manligt, kvinnligt och rÀttsligt gick nÀr sexualbrottskommittén, lagrÄdet och dess remissinstanser samt första och andra riksdagskammaren utredde den eventuella kriminaliseringen.Uppsatsen förhÄller sig till genusteori, kriminologisk historia över de inomÀktenskapliga vÄldtÀktsbrotten samt andra teorier som kan förklara företeelsen. Resultaten visar ett allmÀnt motstÄnd mot att kriminalisera de inomÀktenskapliga vÄldtÀkterna i de flesta instanserna. Det mest frekvent förekommande argumentet Àr att ett dylikt brott har svÄrt att komma till samhÀllets kÀnnedom samt att det Àr svÄrt att bevisa. En lÄg tilltro förÀrades det kvinnliga könet dÄ man menade att de skulle utnyttja lagen till sin egen fördel i skilsmÀssoprocesser eller vid illegitimt abortbehov.  Ett visst resonemang kring könens olikhet och samhÀllelig förÀndring kan skönjas hos en av kÀllorna.

Den sociala entreprenörens karaktÀriserande egenskaper

SAMMANFATTNINGTitel:Den sociala entreprenörens karaktÀriserande egenskaperNivÄ:Kandidatuppsats, C-nivÄ, företagsekonomi, ledarskap och organisationFörfattare:Pontus Alm & Yrsa FÀllströmHandledare:PÀr Vilhelmsson, KristinaMickelsson,ElenaAhmadi,MariaFregidou--?MalamaExaminator:Jens Eklinder FrickDatum:2015-06-02Syfte:Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka karaktÀriserande egenskapersom gÄr att finna hos sociala entreprenörer.Problem och bakgrund:Sociala företag och socialt entreprenörskap Àr ett omrÄde som har fÄtt undermÄliguppmÀrksamhet i forskningen med betoning pÄ drivande egenskaper hos socialaentreprenörer. FörstÄelsen för Àmnet kommer med denna studie öka, och befintligteori kommer att bekrÀftas eller motsÀgas.Metod:Undersökningen har en deduktiv ansats med en kvantitativ metod ochdeskriptiv samt analyserande statistik. Teoriunderlaget bygger framförallt pÄtidigare forskning inom socialt entreprenörskap men Àven pÄ forskning inomtraditionellt entreprenörskap. Analyskapitlet kommer att koppla tillbaka till teorinför att jÀmföra denna studies utfall med tidigare forskning.Resultat & diskussion:Denna studie bidrar med nya begrepp som karaktÀriserar sociala entreprenörer iSverige och som Àr grundade pÄ de sociala entreprenörernas egenskaper.

De ytliga kontakternas betydelse för det sociala kapitalet : En studie om AxxessUmeÄs bidrag till nyanlÀnda tjejers sociala kapital

VÄrt sociala kapital, det vill sÀga vÄra relationer med andra, har betydelse för vÄra möjligheter i livet. Olika typer av kontakter bidrar till olika delar av det sociala kapitalet och kan vara av olika vÀrde för individen. Kontakter varierar ocksÄ i styrka, de svagare kontakterna kallas ytliga kontakter och Àr en viktig del av det sociala kapitalet. En grupp som Àr i behov av fler ytliga kontakter Àr unga nyanlÀnda tjejer. Tidigare forskning visar dessutom att denna grupp stÄr lÀngst ifrÄn det svenska föreningslivet och dÀrför vill projektet AxxessUmeÄ skapa fler kontakter mellan dem och föreningar i UmeÄ.

Framtidsutveckling i TorsÄs kommun : detaljhandeln i fokus

Rapporten Àr ett examensarbete pÄ 20 poÀng och utgör avslutningen pÄ min utbildning till teknologie magister i fysisk planering (180p). Arbetet har gjorts under hösten 2000 och vintern/vÄren 2001. Inledning Samspelet mellan stad och land Àr en förutsÀttning för ett lÄngsiktigt hÄllbart samhÀlle, men ofta framstÀlls landsbygden med sina mindre tÀtorter som oviktiga och betydelselösa och de flesta smÄ kommuner kÀmpar hÄrt mot stagnation. För den breda allmÀnheten Àr dessa kommuner frÀmst en temporÀr rekreationsplats. Utredningen vill medverka till att stÀrka och medvetandegöra landsbygdskommuners betydelse i allmÀnhet och TorsÄs kommun i synnerhet.

Internets intÄg i stugorna - anledningen till ett ökat bedrÀgligt beteende? : En studie om internettillgÄngen och internetanvÀndandets inverkan pÄ antalet anmÀlda bedrÀgerier i Sverige.

Detta arbete behandlar frÀmst bedrÀgeribrott och om denna brottslighet ökat till följd av att tillgÄngen till internet och att internetanvÀndandet ökat i samhÀllet. Syftet med denna studie Àr att ge en bild och förstÄelse av hur ett ökat internetanvÀndande kan pÄverka ett bedrÀgligt beteende, det vill sÀga om ett ökat internetanvÀndande eller tillgÄngen till internet pÄverkar hur antalet bedrÀgeribrott förÀndras. FrÄgestÀllningarna i detta arbete Àr: Finns det ett samband mellan internetanvÀndande och tillgÄng till internet hos befolkningen och antalet anmÀlda fall av bedrÀgerier? Kan detta eventuella samband förstÄs mot bakgrund av teorier rörande rationella val, samt sociala och ekonomiska faktorers pÄverkan pÄ brottslighet? För att kunna besvara frÄgestÀllningen och syftet för studien har undersökningen baserats pÄ en kvantitativ metod dÀr officiell kriminalstatistik frÄn Brottsförebyggande rÄdet och Ekobrottsmyndigheten anvÀnts. Vidare har viss statistik rörande sociala och ekonomiska faktorer inhÀmtats frÄn Statistiska centralbyrÄn.

Socialt arbete med ensamkommande flyktingbarn. : En kvalitativ studie om mottagandet av ensamkommande flyktingbarn i Nybro och VÀxjö.

SammanfattningTitel:En kvalitativ studie av ensamkommande flyktingbarns samt personalens upplevelser av mottagandet i Nybro och VÀxjö kommun.Författare:Gjelbrim Zymeri och Karolina KielekVarje Är kommer ett stort antal av ensamkommande barn till Sverige. Migrationsverkets statistik visar att majoriteten av ungdomarna under 2010 som kom till Sverige var frÄn Afghanistan, Somalia eller Irak och att majoriteten av dessa ungdomar var pojkar.Syftet med denna undersökning var att analysera mottagandet av ensamkommande barn med utgÄngspunkt frÄn personalen samt de ensamkommande barnens upplevelser av och kring mottagandet i tvÄ kommuner samt barnens livsvillkor. Kommunerna som vi inkluderade i vÄr undersökning var VÀxjö och Nybro. Metoden som vi valde att anvÀnda var kvalitativa intervjuer. För att analysera resultatet anvÀnde vi oss av kommunikationsteori och identitetsteorin.

<- FöregÄende sida 47 NÀsta sida ->