De senaste åren har jakten och dess utövare präglats av flera förändringar både beträffande vilka som jagar och den jaktlagstiftning man skall beakta. Vi har ett ständigt växande regelverk i vår lagstiftning som påverkar vår jaktutövning. Detta ställer också ökade krav på dem som har att kontrollera jakten, det vill säga främst polisen tillsammans med de särskilda jakttillsyningsmän som Länsstyrelsen förordnat. Att veta vad man får och inte får göra är en grundsten som tillsyningsmännen måste kunna för att göra det möjligt att utföra ett effektivt arbete. Denna skrift avser att ge en kortfattad översikt över några av de lagar och arbetsuppgifter jakttillsyningsmannen har att ta i beaktning.

Det här arbetet behandlar en del av Carl Friedrich Gauss livsverk. En historisk bakgrund om vetenskap ges från Euklides Elementa och om vetenskap från 1500?1800-talet. En inblick i Gauss barndom och ungdom samt hans liv och skolning,och vidare hans universitetstid beskrivs där fokus läggs på en 17-sidors regelbunden månghörning Gauss konstruerade utifrån Euklides teorier i Elementa. Gauss doktorsavhandling om Algebrans fundamentalsats från 1799 och dess bevis gås igenom.

Internetanvändandet i Sverige har ökat under flera år och det finns tendenser på att det fortsätter att öka. Det ökande användandet medför inte bara positiva aspekter utan även negativa aspekter som olika Internetrelaterade hot och risker som kan drabba användare. Syftet med denna uppsats var att ta reda på om Internetanvändningen och dess aktiviteter och tjänster fortsätter att öka. Ytterligare en anledning var att undersöka om kunskapen och medvetenheten om Internetrelaterade hot och risker har ökat hos Internetanvändare samt hur de skyddar sin dator mot de olika hoten och riskerna. För att styrka och få bättre relevans på uppsatsen innehåller teorikapitlet bland annat korta beskrivningar om de vanligaste begreppen inom Internetrelaterade hot, risker och säkerhetsskydd samt statistik om hur Internetanvändandet har sett ut de senaste åren.

Föräldrars attityder och beteende är associerade till ungdomars debut och konsumtion av alkohol och nikotin. Syftet med studien var att beskriva föräldrars regler, gränssättning och attityder för alkohol och nikotin bland ungdomar i årskurs 6-9. Metoden var en enkätundersökning i en inlandskommun i Norrbotten. Enkäter distribuerades till förälder eller annan vårdnadshavare till elev i årskurs 6-9 vid två tillfällen, svarsfrekvensen var 105 stycken (52 %). Data bearbetades med statistikprogrammet SPSS.

Andelen avhopp fr?n den kommunala vuxenutbildningen ?r h?g. Enligt Skolverkets statistik l?g andelen avhopp mellan 18.7 och 20.2 procent under kalender?ren 2004-2009 (Skolverket 2011). Syftet med den h?r studien ?r att studera hur man som l?rare kan g?ra f?r att ?ka chansen att eleverna slutf?r de kurser de p?b?rjar. F?r att ta reda p? det har jag gjort en litteraturstudie ?ver vad forskningen ger f?r m?jliga sk?l till att eleverna s?ker kursen fr?n b?rjan samt varf?r de v?ljer att hoppa av.

Bakgrund: Primärt Sjögrens syndrom (pSS) är en reumatisk sjukdom karaktäriserad av ögon- och muntorrhet samt påverkan på olika organ. En överväldigande trötthet är vanligt. En orsak till tröttheten kan vara ett behandlingsbart tillstånd såsom nedstämdhet. Tröttheten kan leda till nedsatt livskvalitet, arbetsförmåga och påverka relationer med familj och vänner.Syfte: Att kartlägga hur vanligt det är med trötthet i en grupp av patienter med pSS samt om tröttheten har något samband med nedstämdhet eller nedsatt livskvalitet.Metod: Sextiotvå patienter deltog i studien. Patienterna fick fylla i fyra instrument/enkäter angående trötthet, nedstämdhet och livskvalitet (VAS trötthet, ESSPRI, HADS, SF-36).

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur olika aspekter av arbetslivet påverkar individen. Vår utgångspunkt i denna uppsats är att vi ställer oss kritiska till arbeten med högt självbestämmande som blir allt mer vanligt. Till vår hjälp har vi en mängd tidigare forskning samt kritisk teori och Foucaults teori om makt och övervakning som guidar oss i genom forskningsprocessen. Urvalet är baserat på tidigare statistik framtaget av ESS, som består av ett samarbete mellan 24 europeiska länder. Uppsatsen testar hur olika aspekter av arbetslivet påverkar gränsdragningen mellan arbete och fritid.

Alla barn har en rättighet att känna sig trygga i skolan och inte bli utsatta för kränkande behandling eller mobbning. Mobbning är ett problem som måste uppmärksammas alltmer eftersom det inte alltid tas på allvar trots att varje skola har någon form av antimobbningsplan. Mobbning kan uttryckas i form av fysisk, psykosocial och verbal mobbning. Vårt syfte med undersökningen är att lyfta fram barns uppfattning om mobbning. Då lyder vår problemformulering som följer: Hur uppfattas mobbning av barn i årskurs fem på sex olika skolor? Vårt intresse ligger i att utföra vår undersökning i årskurs fem på sex olika skolor som aktivt arbetar med olika program mot mobbning.

Arbetets övergripande syfte var att undersöka hur flitigt pappor nyttjar sin kontaktdag för besök i skolan. Kontaktdagen är en besöksform där Försäkringskassan ersätter den förlorade dagsinkomsten på samma sätt som vid vård av sjukt barn. Bakgrunden beskriver hur papparollen vuxit fram ur ett historiskt samhällsperspektiv där familjepolitiken under 60 och 70-talet var avgörande för den familjepolitik och föräldraförsäkring vi har idag. Efter detta visas vad läroplanen och skollagstiftningen säger om hur skolan ska förhålla sig gentemot elevernas föräldrar. Vidare genomgås de mest etablerade kontaktformerna mellan hem och skola.

Syftet med denna studie är att undersöka och beskriva hur grupparbete upplevs som undervisningsform och grupprocess av studenter och lärare på institutionen för socialt arbete. För att få en djupare förståelse för hur grupparbete går till och hur det påverkar studerandes lärande valde vi att använda oss av följande frågeställningar: ? Hur har studenterna upplevt grupparbete under utbildningen?? Har kunskaper om grupp och grupprocesser någon betydelse för genomförande av grupparbete?? Hur upplever lärarna studenternas grupparbete? Metoden för studien är kvantitativ och som undersökningsinstrument har vi använt oss av två olika enkäter. Med hjälp av statistik försöker vi att testa hypoteser utifrån den empiri vi inhämtat med hjälp av enkät och webbenkät från studenter och lärare vid institutionen för socialt arbete. Analysen utgår ifrån Lennéer-Axelsson och Thylefors teorier om grupper och Svedbergs psykodynamiskt perspektiv.Resultatet visar att studenter överlag upplever grupparbete på utbildningen som någonting positivt, även om det relativt ofta förekommer konflikter.

SAMMANFATTNINGHot och våld mot myndighetsutövande handläggare inom olika myndigheter ökar i dagens samhälle, enligt statistik och media. Vi har för att öka kunskapen om detta valt att belysa de myndighetsutövande handläggarnas egna upplevelser i denna studie.Syftet med studien är att studera myndighetsutövande handläggares föreställning och upplevelse av den hotbild som finns riktad mot dem i deras arbetssituation och hur detta påverkar deras arbetsvardag.Uppsatsen är kvalitativ och baseras på intervjuer, urvalet består av 8 handläggare från Socialtjänsten och Försäkringskassan i en mellansvensk stad. Vi har i arbetet valt att använda oss av Roine Johanssons organisationsanalys samt Michael Lipskys organisationsteori som belyser byråkrati utifrån gräsrotsperspektiv samt Yeheskel Hazenfelds teori om männsikobehandlande organisationer.Resultatet visar att de myndighetsutövande handläggarnas upplevelse och föreställningar inte riktigt överensstämmer med statistiken och vad som framkommit av tidigare forskning. Handläggarna tycker att medias bild är uppförstorad och anser att hotfulla situationer är förhållandevis ovanliga. Resultatet visar också att handläggarna tänker mycket på sitt bemötande gentemot klienterna..

Den rapport du just ska till att läsa är ett kandidatarbete i matematisk statistik skrivet vid matematiska instutitionen, Linköpings Universitet. Det område som undersöks är att om man med hjälp av P/E-tal kan förutsäga kraftiga börsnedgångar (börskrascher) på OMXS30. För att definiera en börskrasch har vi använt måttet Value at Risk (VaR). Detta mått är vedertaget hos finansiella instutitioner som ett riskmått men i denna rapport används det som sagt för att definiera nivån for en börskrasch. VaR har beräknats med diverse olika metoder som presenteras i rapporten.   Efter att en börskrasch definierats har vi använt logistisk regression med P/E-tal som förklaringsvariabel för att undersöka om dessa nedgångar har ett samband med höga P/E-tal.

I Sverige va?xer de stora orterna mer och mer, sta?derna fo?rta?tas och hur ma?nniskor bor fo?ra?ndras. Ett problem som a?terkommer na?r stadsdelar fo?rnyas a?r att bostadspriser ga?r upp, inkomsterna i omra?den o?kar och stadsdelen ga?r fra?n att ha varit ett arbetarklassomra?de till att vara en stadsdel da?r medelklassen breder ut sig. Syftet med denna uppsats var att underso?ka hur Gro?ndal i Stockholm har fo?ra?ndrats under 2000-talet vad ga?ller inkomster och boendeformer, samt i vilken utstra?ckning kommunal planering och kommunala akto?rer har pa?verkat processen.

Syftet med uppsatsen är att belysa hur sjukvården kan stötta anhöriga till substansberoende. I bakgrunden beskrivs definitionen av anhöriga och närstående, samt en beskrivning på anhörigstöd och anhörigperspektiv. I bakgrunden redogörs även för alkoholen och narkotikans effekter på människan samt dess konsekvenser. Uppsatsen är uppbyggd på en integrativ litteraturstudie enligt Fribergsmodell, detta med hjälp av elva vetenskapliga artiklar.Resultat: Sex teman (tid, samtal, hopp, tillgänglighet, att lyssna och anpassning) syntetiserades ut ur de kvalitativa artiklarna och statistik plockades fram ur de kvantitativa artiklarna. För att anhöriga till substansberoende ska få stöd krävs vissa faktorer från sjukvården.

Syftet med arbetet är att undersöka hur tillgängliga de naturvetenskapliga ämnena i skolan är för elever med rörelsenedsättningar samt vilka faktorer som påverkar tillgängligheten. I samband med undersökningen gjordes även en kartläggning av hur vanligt det är att elever med rörelsenedsättningar väljer att läsa det naturvetenskapliga programmet på gymnasiet. Undersökningen bestod av två delar varav den ena delen var en insamling av statistik rörande elevers gymnasieval från de olika riksgymnasierna för svårt rörelsehindrade elever. Statistiken visar att 1 % av eleverna med svåra rörelsenedsättningar väljer att läsa ett naturvetenskapligt gymnasieprogram jämfört med 12 % av Sveriges samtliga gymnasieelever. Den andra delen av undersökningen bestod av intervjuer med elever, lärare i de naturvetenskapliga ämnena och skolledare på två olika skolor.