Katten är ett mycket populärt sällskapsdjur som blir allt vanligare, framför allt i västvärlden. Trots att kattdjur är solitära djur tenderar människan att hysa dem i grupp. Domesticeringen har gjort att katten har minskat i storlek, utvecklat en mångfald i pälstyper, längd och färger samt blivit mer tolerant för grupphållning. För att kommunicera använder katten auditoriska, visuella, olfaktoriska och taktila signaler och domesticeringsprocessen har förändrat kommunikations-mönstret vilket underlättar grupplevnad. Domesticerade katter formar grupper efter födotillgången och efter en längre period bildas en relativt stabil grupp.

Mycket händer i Norra Sorgenfri. Det här arbetet syftar till att sätta omvandlingen under lupp och att granska möjligheterna för ett inkluderande stadsliv i området. Vissa forskare hävdar att Malmö segregeras och att fler malmöbor lever i en marginalposition. Avsikterna med omvandlingen är goda och det verkar på planer och program som att stadsdelen kan bli ett område för hela Malmö. Det är dock viktigt att diskutera hur området skulle kunna fungera som mötesplats och boendemiljö.

Baserat på en rapport från e-hälsomyndigheten tillsammans med allmänt tillgänglig material från Statens Veterinärmedicinska Anstalt och Statens Jordbruksverk fastslås att expedieringen av antimikrobiella medel till hund och katt i Sverige har minskat med c:a 27 % mellan 2009 och 2014. Största delen av de antimikrobiellamedlen förskrivs till hund (70 %). Den mesta använda gruppen av antimikrobiella medel till båda djurslagenär penicilliner. Därefter vanligast använda grupper av antimikrobiella medel till hund är linkosamider,övriga antibakteriella betalaktamer och antibakteriella kinolonderivat. Till katt används näst penicillinerfrämst antibakteriella kinolonderivat och linkosamider.

Syftet med föreliggande studie är att beskriva hur det svenska talspråket uppfattas att det används av fritidspedagoger i fritidshemsverksamhet (på skolan i studien) tillsammans med barn som har svenska som andraspråk. För att uppnå syftet formulerades två frågeställningar; dels hur fritidspedagogerna uppfattar hur de arbetar med det svenska talspråket tillsammans med de barn som har svenska som andraspråk och dels hur de uppfattar att innehållet i fritidshemsverksamheten kan medverka till att stärka det svenska talspråket för dessa barn. För att få svar på dessa frågeställningar, och därmed uppnå syftet, genomfördes ett antal intervjuer med en undersökningsgrupp, bestående av fritidspedagoger, verksamma i fritidshemsverksamheten (skolbarnsomsorg för år 1-3) på skolan i studien. Efter analys och tolkning av intervjusvaren framkom att fritidspedagogerna uppfattar att de använder olika strategier i arbetet med det svenska talspråket tillsammans med de barn om har svenska som andraspråk. Två av dessa strategier tycktes särskilt viktiga i detta arbetet: tid och att arbeta och kommunicera i grupper med färre barn.

Ungdomar och droger är ett ständigt aktuellt ämne. Droger skapar stora problem för samhället samt leder till ett mänskligt lidande. För att nå resultat i arbetet kring detta problem krävs samverkan mellan polis och socialtjänst. Syftet med detta arbete är att undersöka hur samverkan bedrivs och vad det finns för möjligheter till förbättringar. Vi har studerat relevant lagstiftning, teorier kring ungdomar och droger samt teorier som behandlar samverkan.

Nätverksteamet på Enskede-Årsta stadsdelsförvaltning är ett öppenvårdsteam inom stadsdelen. Teamet är kopplat till barn-, ungdom- och familjegruppen och kan arbeta på uppdrag av antingen socialsekreterare eller utifrån att föräldrar själva kontaktar teamet för råd och stöd. Syftet med denna uppsats är att göra en brukarutvärdering av teamets arbete med samarbetssamtal mellan separerade föräldrar som är bosatta inom stadsdelen. Vi har använt oss av en kvantitativ metod där fjorton föräldrar telefonintervjuats utifrån en enkät med huvudsakligen standardiserade frågeställningar. Frågeställningarna i rapporten är: vilka är de föräldrar som kommer på samarbetssamtal till Nätverksteamet på Enskede-Årsta stadsdelsförvaltning? Hur upplever föräldrarna samtalsformen, samtalsledaren och reflektören? Finns det någon skillnad i upplevelse mellan mammor och pappor samt finns det några grupper eller kategorier som utmärker sig i undersökningen? Resultaten visar att föräldrarna i undersökningen är nöjda med de insatser som Nätverksteamet erbjuder.

Titel Segmentering för säkrare utlandssexFörfattare: Karin BrandtHandledare Ingela WadbringKurs: Medie? och kommunikationsvetenskap, fördjupningskursSyfte: Syftet med denna uppsats är att genom en målgruppsanalys beskriva och segmentera svenska utlandsresenärer för att få vägledning i hur de kan nås i ett hivpreventivt arbete.Metod: Kvantitativ analys av enkäterMaterial: I mitt arbete med att analysera de svenska utlandsresenärerna har jag använt 2007?års SOM?undersökning med totalt 1700 svarande som valts ut via ett obundet slumpmässigt urval för att, på bästa sätt, representera den svenska befolkningen.Huvudresultat 65 procent av den svenska befolkningen reste utomlands minst en gång under 2007. Detta gör att den målgrupp som Noaks Ark vill nå i sitt hivpreventiva arbete måste segmenteras ytterligare för att kunna nås mer effektivt i en informationskampanj som vill förebygga hiv.I denna ytterligare segmentering av utlandsresenärerna kom jag fram till att de utgörs av två grupper; Sällanresenärer och Frekventa resenärer. Av dessa två grupper är de Frekventa resenärerna mest intressanta att studera då de skiljer sig allra mest från befolkningen i helhet.I den djupare målgruppsanalys som gjordes på de Frekventa resenärerna kom jag fram till att de i större utsträckning är unga män med hög utbildning och hög inkomst. De är oftare uppväxta i tjänstemannahem, i storstäder, boendes i storstäder och fler arbetar inom tjänstemannasektorn.Jag kunde också komma fram till att dessa Frekventa resenärer både är flitiga tidningsläsare och internetanvändare och att de har en tvådelad livsstil, en sundare och en mer flängig.

Att minska människans klimatpåverkan är en av de största utmaningarna i modern tid. Denna uppsats fokuserar på hur en minskad bilanvändning är starkt sammankopplad med individens miljöbeteende. Då det inom samhället finns flera grupper med olika miljöbeteenden, finns ett behov av kartläggningar där likheter och skillnader görs tydligt. För denna uppsats har genus, familjekonstellation, samt genus i kombination med familjekonstellation valts ut. Uppsatsens syfte är således att kartlägga likheter och skillnader mellan kvinnor och män, samt mellan familjer med barn i hushållet och familjer utan barn i hushållet.

Till att börja med studerades vad bredband är samt vilka tjänster och aktörer som finns. Ett antal frågor ställdes till utvalda aktörer för att reda ut vad de erbjuder gällande tjänster, bandbredd, säkerhet mm. Sedan beskrivs några olika uppkopplingsmöjligheter: LAN, ADSL samt Kabel-TV, samt kort om vad framtiden kommer att erbjuda. För att ta reda på hur bredbandet används så valde vi tre grupper som vi intervjuade om deras bredbandsanvändande. Detta gjordes för att få en överblick om hur man använder bredband och vilka säkerhetsåtgärder man tagit som privatperson.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vad sex lärare menar att pedagogiskt drama tillför i deras undervisning samt undersöka vad dramapedagogiken kan bidra med i elevernas kunskapsinhämtning. Vi har undersökt detta med hjälp av fyra frågeställningar: Vilka dramapedagogiska verktyg använder informanterna i sin undervisning? I vilket syfte använder informanterna pedagogiskt drama? Vad har utbildningen i pedagogiskt drama tillfört deras lärarroll? Hur upplever informanterna att eleverna påverkas av pedagogiskt drama? Undersökningen är kvalitativ och bygger på sex frågeformulär. Urvalsgruppen består av sex informanter som är lärare och har utbildat sig i pedagogiskt drama vid Malmö Högskola som en del i lärarprogrammet eller som fristående kurs. Materialet bearbetades efter fyra kategorier kopplade till våra frågeställningar och respondenternas svar.

Föreliggande uppsats är en systematisk litteraturöversikt som omfattar både tolvstegsbehandling och självhjälpsgrupper. Syftet med studien är att undersöka det befintliga kunskapsläget gällande tolvstegsbehandling för alkohol- och drogmissbrukare. Litteraturstudiens intention är även att undersöka vilka erfarenheter och resultat självhjälpsgrupper i form av Anonyma Alkoholister och Anonyma Narkomaner genererat för de klienter som deltagit i dessa grupper. Förhoppningen med litteraturöversikten är att väcka läsarens intresse så att denne får möjligheten till att erhålla en övergripande kunskapsbild av det aktuella området. Litteraturöversiktens resultat presenteras i tabellform för att sedan tematiseras och syntetiseras i en analys.

Syftet med det här arbetet är att undersöka barn och stress i förskolan. Vi har inriktat oss på att se hur strukturen i förskolan påverkar barns stress. Det intresserar oss att se om man kan undersöka om barn i förskolan är stressade och ifall det har någon koppling till hur förskolan struktureras upp. En undersökning om hur förskolan är organiserad när det kommer till miljö, aktiviteter, hur uppdelningen av barn och personal ser ut samt hur dagarna planeras upp i förskolan kommer även att presenteras. Vi har med hjälp av observationer på fyra förskolor samt intervjuer med fyra förskollärare försökt undersöka hur förskolans struktur ser ut och hur den påverkar barnen.

Syftet med studien är att beskriva hur förskollärare uppfattar att barngruppens storlek och sammansättning har betydelse för planeringen och arbetet mot läroplansmålen i förskolans verksamhet. Centralt för syftet är att undersöka hur förskollärare uppfattar att relationerna inom gruppen påverkas av gruppens storlek samt hur samspelet mellan gruppstorlek och personaltäthet uppfattas. Studien kommer att bidra till att få en inblick i hur barngruppens storlek och sammansättningar kan ha betydelse vid olika aktiviteter och förskollärarnas möjligheter att arbeta mot målen. Detta är intressant eftersom det kan ge kunskap om hur verksamheten kan planeras i relation till den befintliga barngruppen. Frågeställningarna som studien utgår från handlar om hur förskollärarna uppfattar att barngruppens storlek har betydelse vid deras planering, för deras arbetssätt samt deras arbetsmiljö. Frågorna handlar också om hur förskollärarna uppfattar att gruppsammansättningen och storleken har betydelse för relationerna mellan barnen och mellan barn och vuxna.

Syftet med studien var att undersöka vilken bild införandet av lärarlegitimation ges i dagspress under tiden mellan början av 2008 och den 30 november 2012. I undersökningen samlades data i form av debattartiklar och ledare från svenska dags- och kvällstidningar in för att analyseras med avseende på vem som författat artikeln samt med hjälp av idéanalys för att utröna artiklarnas argumentativa innehåll.År 2010 beslutades sveriges riksdag om införandet av en legitimation för lärare från förskola till gymnasium, något som förespråkats av såväl lärarfack som politiska intressen. Trots detta ledde beslutet till en livlig debatt om för- och nackdelar med legitimationen.I debatten kom en mängd olika grupper och intressen till tals, även om journalister, politiker och fackliga företrädare dominerar debatten. Det uttalas en mängd olika argument för och emot legitimationen, vilket ger en bred och mångfaldig bild av problem och möjligheter med legitimationen. Dock så målar debatten upp en genomgående negativ bild av skolan som arbetsplats och läraryrket.De röster som talar emot införandet är ofta enskilda lärare och forskare inom fält som ligger skolan nära.

Huvudsyftet med denna uppsats är att ge en helhetsbild av fenomenet virtuell word-of-mouth. För att åstadkomma detta har vi delat in huvudsyftet i två delsyften där det första undersöker vad virtuell word-of-mouth innebär. Det andra delsyftet analyserar de områden som har betydelse för fenomenet och dess spridning, nämligen budskapet, individer och grupper samt Internetmiljöer.