Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva och analysera organisationskulturen, det vill säga grundläggande antaganden, normer och värderingar, inom den kommunala hemtjänsten ur hemtjänstpersonalens perspektiv.Frågeställningar:1. Hur ser hemtjänstpersonal på sina arbetsuppgifter?2. Hur upplever personalen sin yrkesroll?3. Hur ser de på samarbetet med andra yrkesgrupper?Metod: En fokusgruppsdiskussion och fem observationer har gjorts och analyserats kvalitativt med meningskoncentrering som analysmetod.Resultat: Det insamlade materialet gav oss olika teman som vi har placerat under de tre frågeställningarna. Under fokusgruppsdiskussionen delgav personalen oss sina tankar och värderingar kring livskvalitet, att ge praktisk och social omsorg, den egna synen på sitt arbete och på chefen, genus, status och samarbete med andra yrkesgrupper. Vår empiri har analyserats med hjälp av två huvudteorier såsom teori om organisationskultur samt symbolisk interaktionism. Det teoretiska begreppet social omsorg har hjälpt oss att förstå omsorgsarbetet.

Sammanfattning/ Abstract Vi har i vårt examensarbete granskat ett utvecklingsarbete med genus med på en grundskola med förhoppningen att detta kan ha en positiv inverkan på en utbildningsinstitution. I vår lägesanalys har vi granskat utvecklingsarbetet utifrån intervjuer och observationer för att undersöka vilka pedagogiska verktyg som används för införandet och mottagandet av genus på Stenkulaskolan. Vi har också beskrivit hur en genuspedagog har bistått skolledningen med sina kunskaper för att vidareutbilda lärare som i sin tur förmedlar genus till eleverna och hur detta utbyte går till. Vi har också granskat om det uppstår kunskapsbärande konflikter baserade på tvärkulturella möten. För att få ett bredare perspektiv har vi valt att använda oss av begreppet ?mångkulturell? för att påvisa att etniska grupper också konstrueras i skolan och hur detta kan förknippas med genus. Under arbetets utveckling har vi kommit fram till att det finns en bristfällig kunskap hos eleverna om genus och att läromedlen också saknar denna aspekt till stor del.

Abstrakt Bakgrund: Män har arbetat med omvårdnadsrelaterade uppgifter sedan lång tid tillbaka, i mitten på 1800-talet blev uppgifterna en profession. År 1957 blev sjuksköterskan legitimerad, samma år fick män söka utbildningen utan dispens.Syfte: Att belysa den manliga sjuksköterskans genusrelaterade problem i förhållande till patienter och kollegor.Metod: Litteraturöversikten baserades på åtta artiklar, som analyserades med innehållsanalys efter granskning av vetenskaplig kvalité.Resultat: Manliga sjuksköterskor upplever att problem kan uppstå i samband med områdena kommunikation och intim omvårdnad.Diskussion: Då manliga sjuksköterskor befinner sig i en värld där kvinnliga normer sedan lång tid råder är det av stor vikt att kommunikation sker på ett sådant sätt att alla berörda förstår vad som har sagts. Manliga sjuksköterskor upplevde rädsla för att bli anklagade för otillbörliga handlingar i samband med intim omvårdnad, vilket har resulterat olika strategier för att lösa detta.Slutsats: Den manliga sjuksköterskan möts av en värld där kvinnliga normer råder. Utifrån antagandet att män och kvinnor handlar och tänker olika i skilda situationer är det av stor vikt att både manliga och kvinnliga sjuksköterskor är medvetna om detta för att inte patient- och personalsäkerheten skall äventyras..

Arbetslivet och frånvaron av arbete är en stor del av en individs identitetsskapande. Samtidigt pågår stora förändringar på arbetsmarknaden och individen måste vara anpassningsbar, till att vara i en ny situation och omdefiniera sin egen identitet. Den första delen i antologin handlar om hur den flexibla arbetsmarknaden har för inverkan på en individs identitet och livsvillkor. Studien visar att informanterna lever i olika stor grad i denna verklighet ch har en inverkan på dess identitetsskapande. Nästa bidrag belyser hur det sociala samspelet ser ut mellan olika etniska grupper på arbetsmarknaden.

SammanfattningSyftet i föreliggande studie är att belysa HBTQ-individers upplevelser och bemötande inom motionsanläggningar och på vilket sätt detta får betydelse för upprätthållandet av fysisk hälsa och välmående.Hur upplever HBTQ-individer motionsanläggningars normer och hur påverkar heteronormativiteten om hur de uppfattas inom fysisk aktivitet och idrott?Vad influerar HBTQ-individers egna fysiska hälsa?Finns det specifika parametrar som påverkar HBTQ-individers användning av motionsanläggningar?MetodFör att kunna granska hur heteronormativiteten präglat motionsidrotten i samhället har queerteorin samt genusteorin dels använts som utgångspunkt för studien som helhet och dels som studiens teoretiska förståelseverktyg i databearbetningarna. För att besvara syftet och frågeställningarna genomfördes en kvalitativ intervjustudie där tio individer som klassificerade sig själva som HBTQ ingick. Varje enskild intervju spelades in och transkriberades. Det är individernas egna upplevelser som varit i fokus för undersökningens analyser och tolkningar och dessa bearbetningar utgör därmed studiens resultat.ResultatResultatet i studien visar att HBTQ-individer påverkas av de oskrivna heteronormativa ideal och normer som finns vid motionsanläggningar runt om i Stockholmsområdet.

This study is about conception in the evaluation of financial assistance within the social services. The aim of this study is to describe and understand how social workers reason about variation, conception and local norms and its significance in the evaluation process. To reach this purpose we have conducted semi-structured interviews with eight social workers in which different themes were discussed and reasoned about. In order to understand and analyze our results we have studied/used the knowledge about tacit knowledge and street-level bureaucracy. Our results showed, as previous research states, that social workers do have conceptions about clients.

Det här examensarbetet handlar om ungdomar 16-19 år gamla och deras relation till sociala medier och då med fotoappen Instagram i fokus. Den bygger på en undersökning i två delar; en intervjudel med informanter för att se hur instagramdiskursen ser ut, hur de använder sig av appen, tolkar och tänker och en observationsdel där jag tagit del av samma informanters bilder på Instagram. Jag tittar på hur användaren formas av Instagram och hur Instagram formas av användaren, på vilket sätt informanterna förhåller sig till bildtexter, hashtags och om intervjudelen skiljer sig från den observerande delen. Kan man finna en större och djupare mening med detta populärkulturella tidsfördriv där vi förväntas publicera vardagsbilder eller hur används det? Jag vill i den här studien kartlägga de normer som formar ungdomar 16-19 som använder sig av Instagram, de mönster som finns för användandet och se det ur Image ? Picturesynvinkel, där picture står för bilderna enskilt och image är helhetsbilden de ger tillsammans genom frågeställningen: Hur ser normer och mönster ut för användandet av Instagram bland gymnasieungdomar?Syftet med undersökningen är att bättre förstå vad vi gör med sociala medier och vad dem gör med oss.

Syftet med studien var att utifrån ett genusperspektiv belysa vilka diskurser som framträder i pojkar och flickor i de äldre åldrarnas tal om sina erfarenheter av skolans simundervisning. Frågeställningarna i studien var; vilka diskurser som synliggörs i elevers tal om att inte delta på simlektionerna och genom vilka diskurser manlighet och kvinnlighet kommer till uttryck. Studien hade en socialkonstruktionistisk ansats där fokusgruppsintervjuer fungerade som datainsamlingsmetod och där analysen inspirerades av kritisk diskursanalys. Resultatet av studien visade att elevernas tal om att inte delta i simundervisningen utgår från två diskurser; offerdiskursen och kränkningsdiskursen. I offerdiskursen gav eleverna uttryck för dels yttre faktorer, det vill säga orsaker till icke deltagande som de själva inte kan påverka, dels faktorer där de själva väljer sitt deltagande eller icke deltagande.

En sovjetisk rättskultur var delvis i teorin en del av en europeisk rättskultur men i praktisk tillämpning fanns det stora skillnader..

SammanfattningEtt mål inom svenskt polisväsende är att skapa en jämnare könsfördelning med avseende på chefsfunktioner inomoperativ verksamhet. Mot bakgrund i detta startade Polismyndigheten i Hallands län under hösten 2007 ettstrategiskt långsiktigt utvecklings- och ledarskapsprojekt.Syftet med denna undersökning är tvådelat, där ett praktiskt och ett abstrakt teoretiskt syfte har sammanfogats.Det praktiska syftet avser på att utvärdera utvecklings- och ledarskapsprojektet ?Att vara chef i operativverksamhet?. Det teoretiska syftet är att undersöka om det finns några genus- och könsrelaterade föreställningar,normer och värderingar inom Polismyndigheten i Hallands län som har en negativ inverkan på kvinnorsmöjligheter att söka sig till chefstjänster.Undersökningens empiriska material har samlats in genom en enkätundersökning och analyserats med teorier omutvärdering och genus- och könsmaktsordning. De resultat som framkommit visar att projektet var ettframgångsrikt utvecklings- och ledarskapsprojekt.

Målet med denna uppsats är att undersöka vilken betydelse kön har för museianställda i deras uppfattningar om könsfördelning och arbetsituation. Resultatet analyseras med hjälp ett könsperspektiv. Materialet består av både intervjuer med ett flertal museianställda, statistiska uppgifter samt utvalt litteratur..

Syftet med denna uppsats är att undersöka vad som händer när officiella ideal om jämställdhet och jämlikhet möter vardaglig praxis i den svenska skolan. Genom att intervjua elever och lärare har jag fått deras syn på frågor som rör jämställdhet och jämlikhet i deras tanke och praktik. För att kunna få en mer nyanserad bild utav informanternas berättelser har jag även varit på den skolan där studien bedrivits för att genomföra observationer samt låtit eleverna i klass 8 skriva en kort uppsats om deras tankar kring jämställdhet och jämlikhet. Min undersökning visar att de styrdokument som skolan har beträffande dessa frågor inte tas tillvara på gemensamt sätt för lärarkåren. Konsekvensen av detta kan förstås av att många elever inte har så stor kunskap om begreppen eller verktygen att se dess verkan i deras egen vardag.

Syftet med denna studie är att undersöka hur näthat kommer till uttryck på två olika Internetbaserade kommunikationsplattformar. Detta genom att studera hur näthat kommer till uttryck beroende på om hatet riktas direkt till en individ på bloggar, respektive indirekt till en individ på ett diskussionsforum. Därefter undersöks på vilket sätt näthatets uttryck skiljer sig åt, beroende på om det riktas direkt eller indirekt till en individ. För att möta detta syfte används en kvalitativ textanalys där kommentarer på utvalda blogginlägg respektive kommenterar i utvalda diskussionstrådar analyseras. Normer och Social Identity Model of Deindividuation Effects (SIDE) används som teoretiska utgångspunkter vid analysen av materialet.

SammanfattningMed tiden kan äldre personer få svårt att utföra vardagliga sysslor och kan då behöva ansöka om plats på ett äldreboende. Tidpunkten då äldre individen inser att denne inte orkar lika mycket som förut, kan det vara svårt att fortsätta vara motiverad till vardagliga aktiviteter. Att då vara motiverad till fysisk aktivitet kan vara ännu svårare för äldre personer. Studiens syfte var att undersöka vilka uppfattningar personalen hade om äldre personers motivationsfaktorer till fysisk aktivitet. Undersökningens data baserades på personalens uppfattningar om fenomenet.

AbstraktSyftet med studien är att försöka finna förståelse för hur muslimer uppfattar och hanterar stress utifrån deras egna kulturella normer. För att skapa en djupare inblick i den Islamska kulturen så utfördes en kvalitativ undersökning på plats i södra Turkiet. Fokus var riktat på det muslimska perspektivet av stress, då önskan var att undersöka vad stress innebar utifrån deras eget synsätt samt vad som användes i hanteringen av stress. Kvalitativa djupintervjuer genomfördes med fem kvinnor och sju män som var religiöst troende. Respondenterna hade relativt likartade upplevelser och tillväga- gångsätt i hanteringen av stress.