Sökresultat:
81 Uppsatser om Kön som kriterium - Sida 3 av 6
Utformning av Àndstationer för automatbana mellan LuleÄ Centrum och bostadsomrÄdet Kronan
Detta examensarbete behandlar konceptframtagning av Àndstationer till en föreslagen automatbana mellan LuleÄ Centrum och bostadsomrÄdet Kronan. Kollektivtrafik tillhör framtiden och fungerande system Àr ett krav nÀr nya stÀder byggs. Dagens kollektivtrafik krÀver mycket stora subventioner frÄn skattebetalarna och mÄnga system bÀr bara brÄkdelar av sina kostnader. NoWait Transit AB har tillsammans med företaget ReRail AB ett nytt tÄgkoncept som anses vara billigare, miljövÀnligare och krÀva minimalt med underhÄll.Arbetet inleddes med en nulÀgesanalys av berörda företag och LuleÄ kommun vilket gav nödvÀndig förstÄelse för NoWaits tÄgkoncept. Deras koncept gÄr ut pÄ att man skapar en tÄgbana med kontinuerlig drift, liknande en rulltrappa.
UtvÀrderingskriterier: som företag tar hÀnsyn till vid val av affÀrssystem
Denna undersökning handlar om företags syn pÄ utvÀrderingskriterier nÀr de ska vÀlja affÀrssystem. UtifrÄn litteraturen som behandlar Àmnet utvÀrderingskriterier vid val av affÀrssystem framgÄr det att det finns mÄnga olika kriterier att se till dÄ företag ska upphandla affÀrssystem. Syftet med vÄr undersökning Àr dÀrför att kunna besvara frÄgan om vilka utvÀrderingskriterier som kan vara betydelsefulla för företag att se till under upphandlingen av affÀrssystem. Vi vill Àven se om det finns nÄgon skillnad mellan olika företag och deras syn pÄ utvÀrderingskriterier vid affÀrssystemsval. För att uppfylla syftet har vi valt att genomföra en kvalitativ undersökning, dÄ denna undersökningsmetod gör det möjligt att fördjupa sig i svaren frÄn varje respondent.
Vargen kommer! : En etisk analys av synen pÄ djurens moraliska stÀllning
Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att analysera den grÀnsdragning som görs mellen mÀnniska och djur ifrÄga om hur man rÀknas moraliskt. Det finns en gemenskap som kallas "den moraliska gemenskapen" och som bestÄr av de individer man anser förtjÀnar moralisk hÀnsyn. Eftersom den vanligaste synen pÄ den moraliska gemenskapen Àr att den bestÄr av mÀnniskor, medan djur stÄr utanför, vill jag undersöka anledningen till detta. Jag gÄr dÀrmed igenom hur man kan vÀrdera liv och vad som förvÀntas av en individ för att hon ska fÄ rÀknas in i den moraliska gemenskapen. Jag granskar sÀrskilt förmÄgors betydelse och fÄr fram att dessa inte rÀcker till som kriterium för att nÄgon ska fÄ rÀknas moraliskt.
VentilatorurtrÀningsprotokoll inom intensivvÄrden i Sverige : en totalundersökning
Konsekvenserna av lÄngvarig ventilatorbehandling i form av ökat antal komplikationer och ökade kostnader Àr vÀl dokumenterade. Patienten behöver trÀnas ur ventilatorn med en adekvat metod, utan fördröjning. UrtrÀningsprotokoll kan minska risken för ineffektiv vÄrd och medicinska misstag genom att tillhandahÄlla en enhetlig strategi och gemensam terminologi. Syftet med studien var att beskriva innehÄllet i de ventilatorurtrÀningsprotokoll som förekommer inom SvenskintensivvÄrd. Studien utgjordes av en totalundersökning dÀr samtliga svenska intensivvÄrdsavdelningar tillfrÄgades om de hade urtrÀningsprotokoll.
Elevassistentens yrkesroll i den obligatoriska sÀrskolan
Syftet med denna studie Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt Jesus beskrivs pÄ film. Mer specifikt Àr syftet att beskriva hur Jesus gudomliga och mÀnskliga egenskaper gestaltas i fyra olika filmer. Film Àr ett vÀxande medium och det Àr ocksÄ ett medium för att behandla livsÄskÄdning, bÄde explicit och implicit. Det kristologiska grundproblemet kring Jesus natur aktualiseras pÄ film ibland utifrÄn en teologisk medvetenhet, men ibland ocksÄ omedvetet. Syftet med denna studie Àr alltsÄ att undersöka hur Jesus gudomliga och mÀnskliga natur gestaltas pÄ film.
"FÄr vi lov att vara ett land?" : En argumentationsanalys av Europeiska Unionens hÀnsynstagande av Krims folkrÀttsliga kriterium utifrÄn realismen och idealismen
I den hÀr statsvetenskapliga uppsatsen studeras Europeiska Unionens (EU), en organisation med bÄde över- och mellanstatlighet, folkrÀttsliga hÀnsynstagande gÀllande erkÀnnandefrÄgor om nybildade stater. Syftet Àr att undersöka i vilken utstrÀckning EU:s utrikespolitiska beslutsfattare visar folkrÀttsliga hÀnsyn i officiella uttalanden genom tvÄ förklaringsmodeller, realismen respektive idealismen. Syftet Àr Àven att pröva Ann-Marie Ekengrens analysschema, som Àr konstruerad att förklara staters agerande, pÄ en hybrid organisation som EU. Materialet i studien baseras pÄ primÀra kÀllor, sÄsom EU:s officiella hemsida och sekundÀra kÀllor, sÄsom nyhetsartiklar som analyserar hÀndelseförloppet och motiven bakom dem. Detta har genomförts med hjÀlp av en argumentationsanalys och Ekengrens analysschema för att kunna kategorisera argumenten i ett realistiskt eller idealistiskt förklaringssÀtt.Utredningen pÄvisar realistiska och idealistiska sÀrdrag i EU:s offentliga argumentation gÀllande Krims folkrÀttsliga och statsrÀttsliga kriterier.
MeetSandvik - Organisationskommunikation och sociala medier : En fallstudie av Sandviks organisationskommunikation ur ett relationsskapande perspektiv
Syftet med denna studie Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt Jesus beskrivs pÄ film. Mer specifikt Àr syftet att beskriva hur Jesus gudomliga och mÀnskliga egenskaper gestaltas i fyra olika filmer. Film Àr ett vÀxande medium och det Àr ocksÄ ett medium för att behandla livsÄskÄdning, bÄde explicit och implicit. Det kristologiska grundproblemet kring Jesus natur aktualiseras pÄ film ibland utifrÄn en teologisk medvetenhet, men ibland ocksÄ omedvetet. Syftet med denna studie Àr alltsÄ att undersöka hur Jesus gudomliga och mÀnskliga natur gestaltas pÄ film.
Islamofobiska Äsikter i skolan : Didaktiska reflektioner över bemötande av elevers islamofobiska Äsikter
Uppsatsens syfte Ă€r att söka fram vanligt förekommande islamofobiska Ă„sikter och motargument och undersöka om motargumenten kan vara anvĂ€ndbara ur ett didaktiskt perspektiv. Jag har valt att anvĂ€nda textanalys som metod. UtifrĂ„n artikeln Muslimerna Ă€r vĂ„rt största utlĂ€ndska hot, författad av Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Ă
kesson, har jag hĂ€mtat de islamofobiska Ă„sikterna dĂ„ det finns goda skĂ€l att anta att artikeln ger röst Ă„t de mest vanliga frĂ€mlingsfientliga Ă„sikterna.I uppsatsen redogör jag för den kritik som uppkom i samband med publiceringen av Jimmie Ă
kessons debattartikel. Kritiken och motargumenten har jag valt att söka pÄ Internet. Det rör sig frÀmst om debattartiklar som publicerats i de stora dags- och kvÀllstidningarna.
Jakten pÄ den lönsamma hyresgÀstmixen : En studie av externa köpcentrum
Föreliggande uppsats behandlar utformningen av hyresgÀstmixen i ett externt köpcentrum. En lönsam hyresgÀstmix för investeraren genererar pÄ kort sikt högsta möjliga totala hyresavkastning och ger pÄ lÄng sikt största möjliga vÀrdeökning pÄ handelsfastigheten. HyresgÀstmixen anses enligt mÄnga forskare vara den enskilt viktigaste pÄverkbara faktorn för ett köpcentrums framgÄng. Trots detta finns idag ingen övergripande teori om hur fastighetsÀgare skall gÄ tillvÀga för att utforma en lönsam hyresgÀstmix. Syftet med denna magisteruppsats Àr att ur ett investerarperspektiv undersöka hur en lönsam hyresgÀstmix kan skapas.
Jesus pÄ film : En studie i hur Jesus gudomliga och mÀnskliga egenskaper har gestaltats pÄ film
Syftet med denna studie Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt Jesus beskrivs pÄ film. Mer specifikt Àr syftet att beskriva hur Jesus gudomliga och mÀnskliga egenskaper gestaltas i fyra olika filmer. Film Àr ett vÀxande medium och det Àr ocksÄ ett medium för att behandla livsÄskÄdning, bÄde explicit och implicit. Det kristologiska grundproblemet kring Jesus natur aktualiseras pÄ film ibland utifrÄn en teologisk medvetenhet, men ibland ocksÄ omedvetet. Syftet med denna studie Àr alltsÄ att undersöka hur Jesus gudomliga och mÀnskliga natur gestaltas pÄ film.
MatematiklÀrares anvÀndning av kursplanens betygskriterier i grundskolan
Syftet med uppsatsen var att undersöka matematiklĂ€rares anvĂ€ndning av betygskriterierna och hur denna anvĂ€ndning pĂ„verkar betygsĂ€ttningen vid ett VG- eller MVG-betyg. Syftet var Ă€ven att undersöka om lĂ€rarna upplevde att de ville ha eller behövde hjĂ€lp med att anvĂ€nda sig av kriterierna och hur de önskar att detta skulle gĂ„ till. För att undersöka detta anvĂ€ndes digitala enkĂ€ter, dĂ€r anvĂ€ndningen av betygskriterierna undersöktes. Dessa skickades ut till matematiklĂ€rare i grundskolans senare Ă„r i Sverige. Ăven intervju anvĂ€ndes som metod nĂ€r det undersöktes varför viktfördelningen sĂ„g ut som den gjorde och ifall lĂ€rarna skulle vilja ha hjĂ€lp med anvĂ€ndning av betygskriterierna.
Förnuft och kÀnsla : En studie av uppfattningar om sÀrdrag pÄ Södra VÀtterbygdens Folkhögskola vid nÀrstudier eller pÄ distans.
Syftet med denna studie Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt Jesus beskrivs pÄ film. Mer specifikt Àr syftet att beskriva hur Jesus gudomliga och mÀnskliga egenskaper gestaltas i fyra olika filmer. Film Àr ett vÀxande medium och det Àr ocksÄ ett medium för att behandla livsÄskÄdning, bÄde explicit och implicit. Det kristologiska grundproblemet kring Jesus natur aktualiseras pÄ film ibland utifrÄn en teologisk medvetenhet, men ibland ocksÄ omedvetet. Syftet med denna studie Àr alltsÄ att undersöka hur Jesus gudomliga och mÀnskliga natur gestaltas pÄ film.
Strategisk resultatutjÀmning ? En studie av income smoothing i svenska börsnoterade företag
Redovisningen har mÄnga olika nyanser, vilket beror pÄ alla de möjliga val som en redovisarestÀlls inför. Copeland (1968) sÀger att det finns 30 miljoner olika sÀtt, pÄ vilket ett företagsresultat kan berÀknas, inom ramen för de redovisningsstandarder som finns. Med det sagt, kanmanipulering av resultatet koordineras med en standard eller utan en standard. I bakgrundenav studien presenterar vi begreppet income smoothing och i problemdiskussionen utvecklar vibegreppet ett steg lÀngre genom att utveckla ett koncept av tre relaterande begrepp; motivstruktur-resultat. DÀrefter sÄg vi det utifrÄn en praktisk synvinkel och utvecklade treforskningsfrÄgor: Hur utbrett Àr income smoothing bland stora svenska företag? Vilka motivoch vilken struktur har svenska börsnoterade företag för att jÀmna ut sina resultat? Vilkeneffekt fÄr income smoothing pÄ företagets börsvÀrde? Vidare har vÄr metod till största delvarit operationell dÄ vi utvecklat konceptet motiv-struktur-resultat och anvÀnt finansiellarapporter som informationskÀlla.
Ett urval av höglÀsningsböcker ur ett genusperspektiv : En studie om sex lÀrares förstahandsval av skönlitteratur som höglÀses i skolÄr 4-6
Denna studie undersöker sex grundskolelÀrares förstahandsval av skönlitteratur som de lÀser högt i sina integrerade klasser i skolÄr 4-6 i en kommunal skola i en storstadskommun. Studien undersöker lÀrarnas syfte med höglÀsning av skönlitteratur i klassen samt ta reda pÄ vad lÀrarna vill förmedla med sitt litteraturval. Syftet med studien Àr att ur ett genusteoretiskt- och didaktiskt perspektiv fördjupa min kunskap om de skönlitterÀra höglÀsningsböcker som lÀses av sex grundskolelÀrare i en integrerad klass i skolÄr 4-6, detta för att förbereda mig sjÀlv inför mitt blivande yrke som lÀrare och för att i mitt kommande uppdrag motverka traditionella könsroller. Teoretiska utgÄngspunkter för studien Àr teorier som belyser höglÀsningens betydelse i skolan och teorier samt aktuell forskning om genus. Studiens datainsamlande bygger dels pÄ den enkÀt som lÀrarna (informanterna) besvarade, dels pÄ tvÄ individuella kvalitativa intervjuer samt den av informanterna valda skönlitteraturen för höglÀsning.
Vad Àr det yrkeslÀrarna bedömer?
Syftet med denna kvalitativa fallstudie Àr att undersöka vad yrkeslÀrare grundar sin bedömning och betygssÀttning pÄ i yrkesÀmnet, hur de vÀljer att dokumentera denna och Àven hur relevanta Skolverkets styrdokument Àr för dem i det arbetet. Studien har undersökt vad 5 stycken olika yrkeslÀrare pÄ en gymnasieskola upplever att de gÄr efter vid densamma via en strukturerad intervju enligt de etiska principer som gÀller. Fallstudien visar att det lÀggs stor vikt vid processen och att yrkeslÀrarna inte bara ser slutresultatet som avgörande vid betygssÀttningen. De kriterier som yrkeslÀrarna gÄr efter pÄminner mycket om det som krÀvs ute i arbetslivet, det vill sÀga sjÀlvstÀndighet, problemlösningsbenÀgenhet och talang. NÀmnas kan att talang inte finns med som ett kriterium i skolverkets lÀroplan.