SammanfattningDen här studien är en litteraturöversikt som analyserar forskningsbaserade texter och lyfter fram syften med drama/teater i gymnasieskolan, utifrån den analyserade litteraturen. Studien redogör både för syften med drama/teater som enskilt ämne och integrerat med andra ämnen.Studien visar att drama/teater är användbart både som ett medel där målet är att lära sig andra ämnen, och där målet är kunskaper i drama/teater. Den ger exempel på att eleverna, med hjälp av drama/teater, kan få stöd i att uppnå flera av målen i gymnasieskolans senaste läroplan från 2011. Exempel på hur drama/teater kan vara till nytta i andra ämnen är att det kan användas för att förbättra elevers läsning och textförståelse oavsett ämne. Drama/teater har också ett egenvärde som bland annat består i att eleverna lär sig att använda sina erfarenheter för att förstå omvärlden, att de lär sig att uttrycka sig på sitt individuella sätt och att de tränar på att våga ta ställning.

Syftet med denna uppsats är att ge en bild av tre lokala bibliotek, Degerfors sockenbibliotek, ett studiecirkelbibliotek tillhörande IOGT-logen Vindelns hopp, samt ABF-biblioteket i Granö, i nuvarande Vindelns kommun vid 1900-talets första decennier och deras bokbestånd sett i ljuset av den sociala och historiska kontext som de befann sig i. I denna kontext ingår de olika ideologier och diskurser som präglade de olika bibliotekstyper som de tre biblioteken representerade, men också de lokala förhållandena. Uppsatsens frågeställningar är: hur såg den sociala och historiska kontexten ut på ett nationellt plan? Hur såg den regionala och lokala kontexten ut? Och slutligen hur avspeglas dessa förhållanden i de tre undersökta bibliotekens bokbestånd? De tre biblioteken var lokaliserade i Vindelns kommun, tidigare Degerfors socken, i Västerbottens inland. De olika bibliotekstyperna som biblioteken representerar är sockenbiblioteket samt två former av studiecirkelbibliotek; det ena drivs av IOGT som är en del av nykterhetsrörelsen och det andra drivs av ABF, som är en del av arbetarrörelsen.

BakgrundUnder denna del av uppsatsen kommer vi att redogöra för studier som ligger till grund för vår undersökning och som är adekvat för vårt syfte. I vardagen finns det många bra tillfällen att ta till vara på matematik som till exempel dukning, samling och genom leken med mera. För att barnen skall få en bra matematisk kunskapsgrund är det viktigt att förskollärarna synliggör matematiken i förskolan på ett roligt och lustfyllt sätt.SyfteSyftet med studien är att ta reda på hur några förskollärare i förskolan uppfattar matematisk begreppsbildning. Studien kommer även att behandla hur de beskriver vilka metoder de använder sig av samt hur de säger att matematiken görs synlig för barnen.MetodVi har valt att använda oss av kvalitativ metod. Det verktyg som vi har använt oss av i studien är kvalitativ intervju, där åtta förskollärare på tre olika förskolor har intervjuats.ResultatResultatet i vår studie visar att förskollärarna finner att förskolans vardagliga situationer som till exempel: matsituationen där barnen räknar ut hur många köttbullar de kan ta, under samlingen när barnen räknar antal deltagande barn, utevistelse där förskollärare använder skogsmiljö för att lära ut matematisk termologi och påvisar skillnader inom längd, storlek och vikt kan inspirera barnens utveckling av matematisk begrepps bildning.

Uppsatsens syfte är att genom en jämförelse mellan den statliga offentliga utredningen (be-tänkandet) Tydliga mål och kunskapskrav i grundskolan (SOU 2007:28) det tidigare betän-kandet Skola för bildning (SOU 1992:94) undersöka vilka betydelser och egenskaper begrep-pet likvärdighet ges samt hur likvärdighet relateras till läraren. Dessa betänkanden utgjorde underlag för utformandet av Lgr 11 samt Lpo 94. Inledningsvis har en semantisk begreppsanalys med fokus på likvärdighetsbegreppet ge-nomförts och därefter analyseras lärarens relation till likvärdigheten genom en kritisk textana-lys med utgångspunkt i resultaten från den semantiska begreppsanalysen. Undersökningens resultat ställs i huvudsak mot två modeller för skolans historiska utveckling, dels Tomas Eng-lunds modell över hur uttolkningen av likvärdighetsbegreppet inom utbildningspolitiken har förändrats, dels Ingrid Carlgren och Ference Martons modell för lärarnas professionalisering. Resultatet visar att likvärdighet i båda betänkandena kopplas till statlig styrning genom styrdokument och uppföljning. Därmed ställs likvärdighet i motsatsförhållande till den lokala friheten.

Teblad innehåller en mängd substanser som på olika sätt kan påverka biologiska processer i människan. I föreliggande arbete har en sammanställning gjorts utifrån vetenskapliga artiklar över teets antagna effekter på människans immunsystem .Främst har den mest studerade komponenten i te, epigallocatechin gallate, EGCG, undersökts. De variabler som studerats i immunförsvaret är neutrofiler, tumörnekrosfaktor-?, interferon-?, interleukin-1?, interleukin-2, interleukin-5, interleukin-6, interleukin-8, interleukin-10 ,interleukin-12, interleukin-13, eikosanoidmetabolismen, lymfocyter, makrofager, dendritiskaceller och T-cellsdifferentiering. Sammafattningsvis föreföll te hämma följande: Neutrofilaktiviteten, TNF-?-bildningen, IFN-?-aktiviteten, stimuli-inducerad IL-?-bildning, IL-8-aktivering och IL-10-bildning.

Syftet med studien är att undersöka vilka uppfattningar idrottslärarutbildare har om vad som är viktig kunskap för eleverna i grundskolan att utveckla genom de tre vanligaste aktiviteterna i ämnet Idrott och hälsa, enligt NU-03. De tre vanligaste aktiviteterna är bollaktiviteter, lekar och träning/motion. Sju intervjuer genomfördes med idrottslärarutbildare från fem olika lärosäten i det svenska utbildningssystemet. De analytiska verktygen som användes var Arnolds (1979;1985) teorier med bildning om, genom och i samt Carlgrens (2002) beskrivning av de fyra kunskapsformerna. Resultatet visade att de förtrogenhetskunskaper som enligt idrottslärarutbildarna var viktiga att utveckla i de tre aktiviteterna handlade om att kunna värdera olika aktiviteter i förhållande till varandra eller använda kunskapen individen har i en aktivitet i ett nytt sammanhang.

Syftet med denna undersökning är att reda ut den syn på retorik som ligger bakom återinförandet av retorik i svenskämnet på gymnasiet. I och med gymnasiereformen Gy 2011 har nya kursplaner i svenska implementerats. Bland nyheterna finns bl.a. en fordran att eleverna skall lära sig den retoriska arbetsprocessen och använda den för att framföra intressanta och övertygande skriftliga och muntliga framställningar som tar hänsyn till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Dessutom ska de elever som läser Svenska 3 kunna använda den retoriska arbetsprocessen som ett redskap för analys.

I Sverige skapas årligen stora mängder biprodukter från den inhemska stålindustrin. Enbart från ljusbågsugnarna uppgår mängden producerad slagg till drygt 400 000 ton, av vilket 80 procent går direkt på deponi. För att minimera mängden deponerad slagg finns i dagsläget planer på att i stället använda slaggen som byggnadsmaterial i bland annat vägar. Problemet med slaggen är dock dess tungmetallinnehåll. Tungmetaller som krom och molybden lakar lätt ut i naturen då de inte är stabilt bundna.

Minnets tematiska och berättartekniska funktion i Eyvind Johnsons roman Strändernas svall (Fredrik Smeds, C-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2003). Författaren redogör först för romanens handling och jämför kompositionen med den i Odysséen. Vidare studeras berättare och synvinkel. Därefter följer en genomgång av minnena och berättelserna, främst Odyssevs?, men även Nestors och Menelaos?.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka på vilket sätt ordet kultur förändrats i en jämförelse mellan Svenska akademiens ordbok och Svenska akademiens ordlista 1998. I undersökningen har det endast ägnats intresse åt efterleden i orden. Efterleden från SAOB har jämförts med efterleden i SAOL 98. Efter en sortering i semantiska fält har det i arbetet konstaterats att ordet kultur förändrats från betydelsen ?odling? mot ?bildning?..

Syftet med denna kvalitativa studie var att belysa faktorer som medverkar till att bistå sjuksköterskan i arbetet med efterlevandestöd. Åtta sjuksköterskor från den palliativa enheten i Malmö intervjuades. Resultatet analyserades genom en latent och manifest metod där tre teman och elva subteman framkom. Teman som upp-stod var professionella faktorer, personliga faktorer och materiella faktorer. Sjuk-sköterskorna i studien har uppgivit att de hade de personliga egenskaper som be-hövdes för att leda grupper i efterlevandestöd.

Denna uppsats avhandlar begreppet sponsring och vilka prioriteringar sponsrande företag gör när de väljer sponsringsobjekt. En jämförelse har gjorts mellan kultur- och idrottssponsorer.Med en kvalitativ ansats har tre företag som ägnar sig åt kultursponsring (Vattenfall, SAS och IKEA), samt fem företag som sysslar med idrottssponsring (AXA, Svenska spel, Agent 03, Adidas och ICA), undersökts för att kunna göra denna jämförelse. Samtliga intervjuobjekt är belägna i Stockholm.Resultatet av undersökningen har tydligt visat att Idrottssponsorer prioriterar exponering och en naturlig koppling mellan sponsorobjektet och den egna verksamheten. Kultursponsorer prioriterar associationer till värden som bildning och kulturbevarande för att skapa goodwill, samt goda relationer till stora kunder och anställda..

I uppsatsen undersöks fem "allmänna svenska" folkbildningsmöten hållna, huvudsakligen i Folkbildningsförbundets regi, mellan 1904 och 1920. Trots att de är väldokumenterade och gavs betydelse för folkbildningens utveckling av sin samtid, har de inte tidigare varit föremål för en egen studie. På grund av forskningsläget strävar undersökningen efter att tematisera mötena som en helhet, den iscensatta aktören Folkbildningsmötet. Undersökningens huvudsakliga källmaterial har varit de mötesberättelser som gavs ut i anslutning till mötena. Undersökningen visar att Folkbildningsmötet huvudsakligen ägnade sig åt administrativa frågor och agerade för en allsidig, "liberal" antiklassbildning..

Skolämnet idrott och hälsa ska ge eleverna ett bestående intresse för fysisk aktivitet. Av undervisningen krävs då att den är varierad och har intellektuella, praktiska, sinnliga, estetiska och fysiska perspektiv på lärandet. Både för flickor och pojkar. Studier har visat att pojkar och flickor behandlas olika i undervisningen i idrott och hälsa. Syftet var att med kvalitativa intervjuer undersöka hur 12 flickor i årskurs 5 och 9 ser på skolämnet idrott och hälsa.

The swedish education system in general and the swedish gymnasium in particular is at the point of a thorough reform of the guidelines in education. One major difference given in the guidelines is that the former core subject of arts education is abandoned in favour of making history a mandatory class. This despite the curriculum outlined in 1994 remains. Through comparativ text analysis of the documents and reports outlining this reform and defining the curriculum as well as the guidelines for the education system this study aims to point out the reasons for this change. Through in depth interviews with teachers, educators and authorities in addition to readings of contemporary research on arts in education the study will depict a larger picture of the scheme of things.