Syftet med denna kandidatuppsats Àr att belysa vad som menas med risk och risk management samt att presentera metoder och modeller inom detta Àmne. Vi har anvÀnt dessa metoder och modeller samt den redan existerande arbetsordningen hos byggföretaget Folkhem Produktion AB för att genomföra en riskanalys av företaget..

BAKGRUND TvÄ av de mest inflytelserika faktorerna bakom barns matvanor har alltid varit de matvanor som finns inom familjen och de vanor och information som tillhandahÄlls av skolan. FörÀldrar och skola har ett ansvar att ge barn en sund grundsyn pÄ mat och hÀlsa samt hjÀlpa dem att fatta hÀlsosamma beslut i livet. Fokus pÄ mat i media har ökat och media ses dÀrför som en tredje agent som pÄverkar barnens matval samt relation till mat.SYFTE Syftet med studien var att undersöka lÄgstadiebarns uppfattning av och faktakunskaper om kost och hÀlsa. Det Àr barnens resonemang kring kost och hÀlsa, samt hur detta resonemang framkommit, som Àr av intresse.METOD Tre fokusgrupper med 5 barn i varje, utfördes pÄ tvÄ olika skolor i UppsalaomrÄdet. En lantligt belÀgen skola samt en nÀrmare Uppsalas stadskÀrna.

Detta examensarbete syftade till att undersöka om ENF kunde anvÀndas för att tidsbestÀmma inspelningar i Sverige. Med de framtagna verktygen har det visat sig möjligt att tidsbestÀma inspelningar utifrÄn ENF. Mycket arbete ÄterstÄr med att kvalitetssÀkra sökresultat samt studera hur sökresultaten förÀndras i takt med att referensdatabasen vÀxer. HÀr nedan beskrivs de saker som behöver implementeras samt förbÀttras..

Ämnet barn i sekter Ă€r bristfĂ€lligt belyst. För 12 Ă„r sedan gjordes en statlig utredning SOU 1998:113 I God tro men sedan dess har inte mycket hĂ€nt. Sekter tenderar att isolera sig frĂ„n samhĂ€llet vilket gör det svĂ„rt att komma Ă„t barnen, bĂ„de för insatser samt studier. Uppsatsens syfte Ă€r att belysa barns situation i sekter samt vilka svĂ„righeter det kan medföra för barnen sjĂ€lva samt dem som ska hjĂ€lpa, framför allt socialtjĂ€nsten. Studien Ă€r kvalitativ med en explorativ deskriptiv ansats.

Offentliga chefers arbetssituation har förÀndrats som följd av NewPublic Management, med ökade krav som resultat. Syftet medföreliggande studie var att explorativt undersöka de mönster avcoping-/handlingsstrategier som chefer anvÀnder sig av. Blandundersökta strategier ingick strategier som var riktade mot chefensegen arbetsbelastning (accepterande samt grÀnssÀttande), strategiersom var riktade mot organisationen för att stÀrka inflytande/position(formellt och informellt) och strategier som var riktade motmedarbetarna (delaktighetsfrÀmjande, nÀrvarande och avlastande). Ien klusteranalys framkom Ätta kluster av chefer: de gynnsamma, desjÀlvbejakande medarbetarinriktade, de icke-grÀnssÀttande, deinformella positionsstÀrkarna, de frÄnvarande, de sjÀlvförsummandemedarbetarinriktade, de medarbetar-försummande samt destrategilösa. Dessa kluster diskriminerade frÄn varandra medavseende pÄ hÀlsa, arbetslust samt prestation och var olika vanligtförekommande med avseende pÄ verksamhet och chefsposition samtgenus och genusmÀrkning.

Detta Àr en intervjustudie om skoglig förvaltning inom Uppsala lÀns kommuner med fokus pÄ planering, skötsel, kompetens, upphandling och uppföljning. Studien visar att det saknas bra planeringsverktyg och de som finns anvÀnds generellt passivt, skötseln i den tÀtortsnÀra skogen Àr anpassad, den formella skogliga kompetensen Àr lÄg, upphandling sker som ramavtal och direkt-upphandling samt utlÀmnad entreprenad följs upp i nÄgon form..

Detta projekt handlar om ett applikationsutvecklingsprojekt för Androidplattformen vilket innefattar Androids uppbyggnad, Javaprogrammering, design i XML miljö, grunder i Eclipse samt publicering pÄ Google Play (före detta Android market). Projektet resulterar i en Androidapplikation i form av ett enkelt Pongspel med olika funktioner som highscorelista samt att uppsatsen beskriver det man behöver kunna för att utveckla applikationer för Android..

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur lÀrare lÀr barn att skriva samt om bokstavsinlÀrning Àr av stor vikt i Är 1. För att ta reda pÄ det samt vad lÀrare prioriterar att arbeta med under barnets första skolÄr, har jag tagit del av tidigare forskning samt gjort en kvalitativ intervjuundersökning med verksamma lÀrare. Resultatet visar att barn lÀr sig skriva genom att skriva mycket och ofta om sÄdant som ligger dem nÀra. Det fria skrivandet Àr av stor vikt. Syftet med bokstavsinlÀrning Àr att barnet ska lÀra sig lÀsa och skriva.

Examensarbetet behandlar bergförstÀrkning i Kiirunavaara. Syftet var att studera i vilken omfattning förstÀrkning utförs i olika faser under gruvbrytningen dvs. tillredning, rasborrning och produktion samt se vilka produktionsförluster som uppstÄr vid bergutfall med efterföljande förstÀrkning i produktionsomrÄden. Endast bergförstÀrkning i form av bultning med Kirunabult samt oarmerad betongsprutning under en tvÄÄrsperiod har behandlats. Arbetet har endast baserats pÄ existerande data och inga försök har utförts.

Detta examensarbete syftar till att beskriva 1985 samt 2010 Ärs skollag och vadkommunala rektorer anser om den nya skollagen. UtgÄngspunkten har var varit att utifrÄnen kvalitativ textanalys redogöra för de bÄda lagtexternas explicita rektorsregleringar samt,utifrÄn en enkÀtstudie, undersöka rektorernas uppfattningar om hur den nya lagensregleringar kan komma att pÄverka deras uppdrag.Lagtexterna skiljer sig Ät beaktansvÀrt. FrÄn att endast benÀmna rektor som skolansledare och som ansvarig för skolverksamhetens utveckling, till ramar dÀr rektors ansvaroch befogenheter i detalj tydligt framhÀvs. UtifrÄn en lÀroplansteoretisk ansats analyserasförÀndringarna i den nya lagen. Resultaten visar att staten detaljstyr rektor i större mÄn iden nya skollagen.

Syftet med denna studie Àr att undersöka andrasprÄksinlÀrares förstÄelse av sprÄkliga skÀmt som ordvitsar och ordlekar i svenskan samt vilka bakgrundsfaktorer som pÄverkar inlÀrningen.Metoden har varit att spela upp ett monolog innehÄllande vitsar för grupper av elever som studerar svenska som andrasprÄk och som pÄ ett frÄgeformulÀr uppger om de hör humor i vitsarna eller ej samt om de, vid nejsvar, förstÄr ? eller inte förstÄr -  ord och meningar men inte nÄgot som Àr roligt i dem samt att sammanstÀlla data frÄn dessa insamlingar och göra jÀmförelser mellan startÄlder, studietid samt vistelsetid i Sverige och de erhÄllna svaren.Resultatet bekrÀftar rön frÄn tidigare forskning, nÀmligen att förstÄelse av ord och ordkombinationer som Àr  idiomatiska, flertydiga eller liknande, vilket oftast Àr fallet med ordvitsar, Àr lÀgre för L2-studerande Àn för L1-studerande, sÀrskilt för dem som  pÄbörjat sina studier i andrasprÄk i högre Älder, dÄ förmÄgan till inlÀrning av ord och ordkombinationer, Àr som störst fram till tonÄrsÄldern, men Àven för dem som vistats kort tid i mÄlsprÄkslandet samt studerat mÄlsprÄket kortare tid.En slutsats blir att humor och ordvitsar borde presenteras och förklaras för andrasprÄkselever sÄ tidigt som möjligt, dels för att möjligheten till lexikoninlÀrning Àr större ju yngre man Àr, dels för att inlÀrning av ordvitsar ger de studerande ett större ordförrÄd samt möjlighet att uppfatta den humor som sköljer över oss i olika media..

Syftet med denna studie var att utveckla och pröva en enkÀt för att mÀta livskvalitet hos ungdomar samt att se pÄ eventuella skillnader mellan kön samt mellan Ärskurser. Till grund för enkÀten lÄg det psykometriska testet för vuxna individer QOLI (Quality of Life Inventory) samt barnversionen av denna som heter ?Hur jag kÀnner för saker?. Det unika med dessa tester Àr att resultaten Àr en sammanvÀgning av hur en individ vÀrderar ett speciellt omrÄde i livet med hur nöjd han eller hon Àr med detta omrÄde i sitt liv. EnkÀten för den aktuella studien bestod av 19 item.

Denna uppsats berör gymnasielÀrares förvÀntningar pÄ sina elever samt hur dessa lÀrarförvÀntningar formas och förmedlas. Sex gymnasielÀrare har intervjuats om deras förvÀntningar pÄ sina elever. Mycket av den tidigare forskningen har fokuserat pÄ processen kring formandet av lÀrarförvÀntningar samt vilka implikationer lÀrarförvÀntningar kan ha för eleverna. I denna studie fokuseras de faktorer som förvÀntningar kan grundas pÄ samt vilka förvÀntningarna Àr och hur de förmedlas, ur ett lÀrarperspektiv. Denna studie stödjer tidigare resultat om att lÀrarförvÀntningar kan delas in i kategorier utifrÄn om de Àr positiva eller negativa samt precisa eller felaktiga.

Studien syftar till att undersöka manliga idrottslag och fÄ en ökad kunskap i gruppdynamikens uppbyggnad och pÄverkan pÄ laget och dess individer. Metoden som anvÀnds för detta Àr tre stycken halvstrukturerade intervjuer samt observationer. Resultatet visade att gruppdynamiken Àr en vÀldigt vikig del av idrottslag. StÀmningen som finns Àr byggd pÄ gamla traditioner om hur mÀn i grupp ska fungera samt pÄ en rollsÀttning som görs i laget. Detta i sin tur skapar en speciell ton och kommunikation inom laget som frÀmjar vi-kÀnslan och samhörigheten.

Kombinerat bostadshus, kontor samt kommersiella lokaler lÀngs Hornsbruksgatan, Södermalm. Den bÀrande, stadstypologiska idén Àr att möta respektive typologier frÄn Hornsbruksgatan och Högalidsparken. PÄ sÄ vis bildas ett gÄng-/butiksstrÄk pÄ södra sidan av byggnaden samt ett parkstrÄk mot norr. Arkitektoniskt vill byggnaden lyfta fram en Àrlig och massiv materialitet, samt en rumslig rörelse som kretsar kring denna. Sturkturellt Àr bjÀlklagen förskjutna ett halvplan mellan de bÀrande vÀggarna, sÄ att denna rumsliga rörelse Àven sker vertikalt inom lÀgenheterna..